FörberedandeFysik

a) Absorptionsövergångar sker alltid från grundtillståndet, \displaystyle n=\mathit 1, där atomer normalt befinner sig.

Den längsta våglängden (inte kortaste) får vi med övergångar mellan \displaystyle n=\mathit 2 till \displaystyle n=\mathit 1. \displaystyle \mathrm{Z} för \displaystyle \mathrm{Li} är \displaystyle 3.

Med hjälp av Bohrs atommodell får vi för våglängden \displaystyle \lambda att \displaystyle \displaystyle \frac{1}{\lambda} = R \cdot Z^2 \left( \displaystyle \frac{1}{n^2}\,-\,\displaystyle \frac{1}{m^2} \right) där \displaystyle n=\mathit 1 och \displaystyle m=\mathit 2, \displaystyle Z=\mathit 3 och Rydbergs konstant \displaystyle \mathrm{R = 1,0974 \cdot 10^7\, m^{-1}} att \displaystyle \mathrm{\lambda = 1,350 \cdot 10^{-8}\, m = 13,5\, nm}.

b) Jonisationsenergin får vi ur övergången \displaystyle n = 1 \longrightarrow n = \infty.

Vi kan använda energirelationen

\displaystyle E = RhcZ^2\, \left(\displaystyle \frac{1}{n^2}\,-\,\displaystyle \frac{1}{m^2} \right)där \displaystyle \displaystyle\frac{Rhc}{1,602*10^{-19}}= 13,6 \,\mbox{eV}

Med \displaystyle n=\mathit 1 och \displaystyle m = \infty fås \displaystyle E_{\mathrm{jon}}= 13,6\, \mbox{eV }*Z^2=13,6*3^{2}\,\mbox{eV}=122,4\,\mbox{eV }