2.5 Övningar

FörberedandeFysik

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Nuvarande version (4 maj 2018 kl. 13.02) (redigera) (ogör)
 
(7 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 10: Rad 10:
===Övning 2.5:1===
===Övning 2.5:1===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två partiklar, vardera med massan <math>m = 100 g</math> befinner sig i <math>(-2, 0) m</math> resp <math>(2, 0) m</math>.<br\>
+
Två partiklar, vardera med massan <math>m = 100</math> g befinner sig i <math>(-2, 0)</math> m resp <math>(2, 0)</math> m.<br\>
Var ligger deras masscentrum?
Var ligger deras masscentrum?
Rad 19: Rad 19:
===Övning 2.5:2===
===Övning 2.5:2===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två partiklar, den ena med massan <math>m_1=100g</math> befinner sig i <math>(0, -2) m</math>, den andra med massan <math>m_2=200g</math> befinner sig i <math>(0, 2) m</math>.<br\>
+
Två partiklar, den ena med massan <math>m_1 = 100 \, \textrm{g}</math> befinner sig i (0, -2) m, den andra med massan <math>m_2 = 200\, \textrm{g}</math> befinner sig i (0, 2) m.
-
Var ligger deras masscentrum?
+
 
 +
Var ligger deras masscentrum?
[[Bild:ovning_2_5_2.jpg]]
[[Bild:ovning_2_5_2.jpg]]
Rad 28: Rad 29:
===Övning 2.5:3===
===Övning 2.5:3===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två partiklar, den ena med massan <math>m_1=100g</math> befinner sig i <math>(2, -1) m</math>, den andra med massan <math>m_2=200g</math> befinner sig i <math>(1, 1) m</math>.<br\>
+
Två partiklar, den ena med massan <math>m_1 = 100\, \textrm{g}</math> befinner sig i (2, -1) m, den andra med massan <math>m_2 = 200\, \textrm{g}</math> befinner sig i (1, 1) m.
-
Var ligger deras masscentrum?
+
 
 +
Var ligger deras masscentrum?
[[Bild:ovning_2_3_5.jpg]]
[[Bild:ovning_2_3_5.jpg]]
Rad 37: Rad 39:
===Övning 2.5:4===
===Övning 2.5:4===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Man har tre partiklar. Partikel <math>1</math> har massan <math>1 kg</math> och befinner sig i punkten <math>(3, 5) m</math>; partikel <math>2</math> har massan
+
Man har tre partiklar. Partikel 1 har massan 1 kg och befinner sig i punkten (3, 5) m; partikel 2 har massan
-
<math>2 kg</math> och befinner sig i punkten <math>(-4, 6) m</math>; partikel <math>3</math> har massan <math>4 kg</math> och befinner sig i punkten <math>(3, -6) m</math>.<br\>
+
2 kg och befinner sig i punkten (-4, 6) m; partikel 3 har massan 4 kg och befinner sig i punkten (3, -6) m.
 +
 
Beräkna läget för systemets masscentrum.
Beräkna läget för systemets masscentrum.
Rad 54: Rad 57:
===Övning 2.5:6===
===Övning 2.5:6===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två homogen smala stänger är hopfogade som i figuren. Vardera stången har längden <math>1 m</math> och har massan <math>4 kg</math>.<br\>
+
Två homogena smala stänger är hopfogade som i figuren. Vardera stången har längden 1 m och har massan 4 kg.<br\>
Beräkna läget för stängernas gemensamma tyngdpunkt.
Beräkna läget för stängernas gemensamma tyngdpunkt.
Rad 63: Rad 66:
===Övning 2.5:7===
===Övning 2.5:7===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan <math>1 m</math> och massan <math>4 kg</math>.<br\>
+
Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan <math>1 \,\mathrm m</math> och massan <math>4 \,\mathrm{kg}</math>.<br\>
Beräkna läget för kvadraternas gemensamma tyngdpunkt.
Beräkna läget för kvadraternas gemensamma tyngdpunkt.
Rad 72: Rad 75:
===Övning 2.5:8===
===Övning 2.5:8===
<div class="ovning">
<div class="ovning">
-
Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan <math>1 m</math> och massan <math>4 kg</math>.
+
Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan 1 m och massan 4 kg.
-
Ur den nedre kvadraten skär man sedan bort Det nedre högra hörnet.<br\>
+
Ur den nedre kvadraten skär man sedan bort det nedre högra hörnet.<br\>
Beräkna läget för den återstående kroppens tyngdpunkt.
Beräkna läget för den återstående kroppens tyngdpunkt.
Rad 94: Rad 97:
Beräkna läget för den gemensamma kroppens masscentrum.
Beräkna läget för den gemensamma kroppens masscentrum.
-
[[Bild:ovning_2_5_10.jpg]]
+
[[Bild:ovning_2_5_10.gif]]
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.5:10|Lösning |Lösning 2.5:10}}
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.5:10|Lösning |Lösning 2.5:10}}

Nuvarande version

       Teori          Övningar      


Övning 2.5:1

Två partiklar, vardera med massan \displaystyle m = 100 g befinner sig i \displaystyle (-2, 0) m resp \displaystyle (2, 0) m.
Var ligger deras masscentrum?

Bild:ovning_2_5_1.jpg


Övning 2.5:2

Två partiklar, den ena med massan \displaystyle m_1 = 100 \, \textrm{g} befinner sig i (0, -2) m, den andra med massan \displaystyle m_2 = 200\, \textrm{g} befinner sig i (0, 2) m.

Var ligger deras masscentrum?

Bild:ovning_2_5_2.jpg


Övning 2.5:3

Två partiklar, den ena med massan \displaystyle m_1 = 100\, \textrm{g} befinner sig i (2, -1) m, den andra med massan \displaystyle m_2 = 200\, \textrm{g} befinner sig i (1, 1) m.

Var ligger deras masscentrum?

Bild:ovning_2_3_5.jpg


Övning 2.5:4

Man har tre partiklar. Partikel 1 har massan 1 kg och befinner sig i punkten (3, 5) m; partikel 2 har massan 2 kg och befinner sig i punkten (-4, 6) m; partikel 3 har massan 4 kg och befinner sig i punkten (3, -6) m.

Beräkna läget för systemets masscentrum.


Övning 2.5:5

Två lådor med massor och mått enligt figuren står på ett bord. Varje lådas tyngdpunkt ligger mitt i lådan.Beräkna läget för lådornas gemensamma tyngdpunkt.

Bild:ovning_2_5_5.jpg


Övning 2.5:6

Två homogena smala stänger är hopfogade som i figuren. Vardera stången har längden 1 m och har massan 4 kg.
Beräkna läget för stängernas gemensamma tyngdpunkt.

Bild:ovning_2_5_6.jpg


Övning 2.5:7

Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan \displaystyle 1 \,\mathrm m och massan \displaystyle 4 \,\mathrm{kg}.
Beräkna läget för kvadraternas gemensamma tyngdpunkt.

Bild:ovning_2_5_7.jpg


Övning 2.5:8

Två homogena kvadrater är placerade som i figuren. Vardera kvadraten har sidan 1 m och massan 4 kg. Ur den nedre kvadraten skär man sedan bort det nedre högra hörnet.
Beräkna läget för den återstående kroppens tyngdpunkt.

Bild:ovning_2_5_8.jpg


Övning 2.5:9

En plan, homogen cirkelskiva har radien \displaystyle R. Ur denna skärs bort en cirkelskiva med radien \displaystyle R/2 enligt figuren.
Beräkna läget för den återstående kroppens masscentrum.

Bild:ovning_2_5_9.jpg


Övning 2.5:10

En rektangulär skiva och en triangulär skiva består av samma material och är placerade som i figuren.
Beräkna läget för den gemensamma kroppens masscentrum.

Bild:ovning_2_5_10.gif