2.3 Övningar
FörberedandeFysik
| Rad 10: | Rad 10: | ||
===Övning 2.3:1=== | ===Övning 2.3:1=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | Johan väger <math>82</math> | + | Johan väger <math>82 \,\mathrm{kg}</math>. Hur stor är hans tyngd? |
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:1|Lösning |Lösning 2.3:1}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:1|Lösning |Lösning 2.3:1}} | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
===Övning 2.3:2=== | ===Övning 2.3:2=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | På månen är tyngdaccelerationen <math>1,6 m/s^2</math>. Hur stor är Johans tyngd på månen? | + | På månen är tyngdaccelerationen <math>1,6 \,\mathrm{m/s}^2</math>. Hur stor är Johans tyngd på månen? |
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:2|Lösning |Lösning 2.3:2}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:2|Lösning |Lösning 2.3:2}} | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
===Övning 2.3:3=== | ===Övning 2.3:3=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | Gal tog med sig <math>1</math> | + | Gal tog med sig <math>1\,\mathrm{kg}</math> kaffe när hans reste till månen. Dessutom tog han med sig en fjädervåg (badrumsvåg) och en balansvåg. |
Vad visar dessa två vågar för vikt för kaffepaketet om det vägs med dem på månen? | Vad visar dessa två vågar för vikt för kaffepaketet om det vägs med dem på månen? | ||
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:3|Lösning |Lösning 2.3:3}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:3|Lösning |Lösning 2.3:3}} | ||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
===Övning 2.3:4=== | ===Övning 2.3:4=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | Ett paket med massan <math>m</math> står på golvet. Rita paketet frilagt och markera samtliga krafter som verkar på det. Krafternas angreppspunkter ska framgå av den frilagda figuren och kraftpilarnas längder ska representera krafternas storlek. Beräkna även krafterna om <math>m</math> | + | Ett paket med massan <math>m</math> står på golvet. Rita paketet frilagt och markera samtliga krafter som verkar på det. Krafternas angreppspunkter ska framgå av den frilagda figuren och kraftpilarnas längder ska representera krafternas storlek. Beräkna även krafterna om <math>m = 1 \,\mathrm{kg}</math>. |
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:4|Lösning |Lösning 2.3:4}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:4|Lösning |Lösning 2.3:4}} | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
===Övning 2.3:5=== | ===Övning 2.3:5=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | Ovanpå paketet med massan <math>m</math> i uppgift 4 läggs ett nytt paket med massan <math>M</math>. Rita paketen frilagda och markera samtliga krafter som verkar på dem. Krafternas angreppspunkter ska framgå av den frilagda figuren och kraftpilarnas längder ska representera krafternas storlek. Beräkna även krafterna om <math>m</math> | + | Ovanpå paketet med massan <math>m</math> i uppgift 4 läggs ett nytt paket med massan <math>M</math>. Rita paketen frilagda och markera samtliga krafter som verkar på dem. Krafternas angreppspunkter ska framgå av den frilagda figuren och kraftpilarnas längder ska representera krafternas storlek. Beräkna även krafterna om <math>m = 1 \,\mathrm{kg}</math> och <math>M = 2 \,\mathrm{kg}</math>. |
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:5|Lösning |Lösning 2.3:5}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:5|Lösning |Lösning 2.3:5}} | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
===Övning 2.3:6=== | ===Övning 2.3:6=== | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
| - | Man vet att Newtons allmänna gravitationskonstant är <math>6,67\cdot 10^{-11}Nm^2/kg^2</math> och jordens massa är <math>5,976\cdot 10^{24} kg</math> samt att tyngdaccelerationen vid jordytan är <math>9, | + | Man vet att Newtons allmänna gravitationskonstant är <math>6,67\cdot 10^{-11}\,\mathrm{Nm^2/kg^2}</math> och jordens massa är <math>5,976\cdot 10^{24} \,\mathrm{kg}</math> samt att tyngdaccelerationen vid jordytan är <math>9,82 \,\mathrm{m/s^2}</math>. Antag att jorden är klotformig och beräkna dess radie? |
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:6|Lösning |Lösning 2.3:6}} | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 2.3:6|Lösning |Lösning 2.3:6}} | ||
| Rad 65: | Rad 65: | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
En liten låda med massan m hänger i taket enligt figuren. Lådan har inte fästs vid taket. Hur kan detta vara möjligt? | En liten låda med massan m hänger i taket enligt figuren. Lådan har inte fästs vid taket. Hur kan detta vara möjligt? | ||
| - | Frilägg lådan och rita ut de krafter som verkar på den samt ange deras storlek med kraftpilar som visar krafternas riktningar och någorlunda återspeglar proportionerna mellan | + | Frilägg lådan och rita ut de krafter som verkar på den samt ange deras storlek med kraftpilar som visar krafternas riktningar och någorlunda återspeglar proportionerna mellan krafterna. |
[[Bild:ovning_2_3_9.jpg]] | [[Bild:ovning_2_3_9.jpg]] | ||
Nuvarande version
| Teori | Övningar |
Övning 2.3:1
Johan väger
Hämtar...
Övning 2.3:2
På månen är tyngdaccelerationen 
6m
s2
Övning 2.3:3
Gal tog med sig
Övning 2.3:4
Ett paket med massan
Övning 2.3:5
Ovanpå paketet med massan
Övning 2.3:6
Man vet att Newtons allmänna gravitationskonstant är 67
10−11Nm2kg29761024kg82ms2
Övning 2.3:7
Frilägg mannen, rita ut krafterna som verkar på honom samt beräkna dessa krafter.
Övning 2.3:8
Samma man som i uppgift 7 försöker släpa den stora lådan över golvet. Den vill dock inte röra sig. Frilägg mannen och rita ut de krafter som verkar på honom samt ange deras storlek
Övning 2.3:9
En liten låda med massan m hänger i taket enligt figuren. Lådan har inte fästs vid taket. Hur kan detta vara möjligt? Frilägg lådan och rita ut de krafter som verkar på den samt ange deras storlek med kraftpilar som visar krafternas riktningar och någorlunda återspeglar proportionerna mellan krafterna.
Övning 2.3:10
En planka hålls uppe av två rep; krafterna i repen framgår av figuren. Beräkna plankans massa.
