Kapitel 6
Argumentationsteori
| Teori | Övningar |
Detaljer i rekonstruktionen av argument
1. Sammanfattning
I detta kapitel betonar Feldman vissa problem som har med rekonstruktionsarbetet att göra. Ett vanligt sorts problem har att göra med ordvalet, ett annat har att göra med utelämnade premisser och ett tredje har att göra med att rekonstruktionen inkluderar onödiga premisser.
1.1 Ordval
Beakta följande exempel: ”Det är klart som korvspad att Kalle bör hjälpa Lisa. Om han har lovat att hjälpa Lisa, så har han en förpliktelse att göra det. Dessutom, alla vet vi att Kalle lovade att hjälpa Lisa.”
En första rekonstruktion ger
1. Kalle har lovat att hjälpa Lisa 2. Om Kalle har lovat att hjälpa Lisa, så har Kalle en förpliktelse att hjälpa Lisa.
3. Kalle bör hjälpa Lisa
Detta argument kan tyckas starkt, men så är inte fallet. Vi vet att ett argument är starkt bara om det är välformat, men detta argument är inte välformat. Vi ser det om vi närmare betraktar dess form.
1. P 2. Om P, så Q
3. R
Vi kan i detta fall gå två vägar för att erhålla ett välformat argument. Vi kan vi antingen formulera slutsatsen som ” Kalle har en förpliktelse att hjälpa Lisa” (och bevara ordalydelsen hos premisserna) eller vi kan omformulera den andra premissen: ”Om Kalle har lovat att hjälpa Lisa, så bör Kalle hjälpa Lisa.” (och bevara ordalydelsen i slutsatsen).
1.2 Utelämnande premisser
Feldman har i de tidigare kapitlen tagit upp frågor som har med den andra sortens problem att göra. I detta kapitel inför Feldman en riktlinje för rekonstruktionsprosessen. En rad i ett rekonstruerat argument är antingen en explicit premiss, en implicit premiss eller något som (antas) följa från tidigare rader i argumentet (s. 155). Om man följer denna riktlinje så minskar risken för att man utelämnar premisser.
Betrakta följande exempel. ”Det är klart som korvspad att Kalle bör hjälpa Lisa. Om han har lovat att hjälpa Lisa, så har han en förpliktelse att göra det. Dessutom, alla vet vi att Kalle lovade att hjälpa Lisa. Vi hörde tydligt att han yttrade satsen ”Jag lovar att hjälpa dig Lisa.””
En preliminär rekonstruktion lyder:
1. Om Kalle yttrade satsen ”Jag lovar att hjälpa dig Lisa”, så har Kalle lovat att hjälpa Lisa 2. Kalle yttrade satsen ”Jag lovar att hjälpa dig Lisa” 3. Om Kalle har lovat att hjälpa Lisa, så har Kalle en förpliktelse att hjälpa Lisa
4. Kalle bör hjälpa Lisa
Vi inser att detta argument inte är välformat, men vi kan med hjälp av Feldmans riktlinje erhålla ett sådant.
1. Om Kalle yttrade satsen ”Jag lovar att hjälpa dig Lisa,” så har Kalle lovat att hjälpa Lisa (Explicit premiss, EP) 2. Kalle yttrade satsen ”Jag har lovat att hjälpa dig Lisa” (EP) 3. Kalle har lovat att hjälpa Lisa (Från 1 och 2) 4. Om Kalle har lovat att hjälpa Lisa, så har Kalle en förpliktelse att hjälpa Lisa (EP) 5. Kalle har en förpliktelse att hjälpa Lisa (Från 3 och 4) 6. Om Kalle har en förpliktelse att hjälpa Lisa, så bör Kalle hjälpa Lisa (Implicit premiss, IP)
7. Kalle bör hjälpa Lisa (från 5 och 6)
Detta argument är giltigt
1. Om P, så Q 2. P 3. Q 4. Om Q, så R 5. R 6. Om R, så S
7. S
Notera att detta argument är ett sammansatt argument (compound argument) som innehåller två mellanliggande slutsatser (intermediate conclusions), nämligen 3 och 5.
1.3 Onödiga premisser
En del argumenterande texter uttrycker antaganden som inte har med den argumentativa strukturen att göra. Sådana antaganden skall därför inte formuleras som premisser i ett argument. Beakta följande exempel:
”Bengtsson är inte bara arrogant, hon är också okunnig om seriemördares motiv. Hennes argumentation visar detta. Bengtsson anser för det första att Joel Rifkin är en seriemördare och alla seriemördare har sexuella motiv för sina handlingar. Utifrån detta drar sedan Bengtsson slutsatsen att Joel Rifkin hade sexuella motiv för sina handlingar. Helt befängt!”
En initial rekonstruktion av detta argument är:
1. Bengtsson är arrogant 2. Bengtsson är okunnig om seriemördares motiv 3. Joel Rifkin är en seriemördare 4. Alla seriemördare har sexuella motiv för sina handlingar
5. Joel Rifikin har sexuella motiv för sina handlingar
Detta argument är logiskt giltigt. Anta dock att du kommer fram till att Bengtsson inte alls är okunnig om seriemördares motiv. Med andra ord, anta att du förkastar den andra premissen som ohållbar. Givet definitionen på deduktiv styrka så kan det då tyckas att du skall då förkasta argumentet eftersom det är deduktivt svagt.
Men om du förkastar argumentet på grundval av din bedömning av den andra premissen, så begår du ett misstag. Slutsatsen följer ju från premisserna 3 och 4.
2. Exempel
Låt oss analysera en debattartikel från Newsmill skriven av Pär Ström.[1] Vilken är slutsatsen? Det är ofta bra att fokusera på början och slutet av en text. Rubriken är "Låt inte genusproffsen välja leksaker". Mot slutet sägs följande: "Sammanfattningsvis: Det är fullständigt självklart att en pojke som vill ha en docka eller en flicka som vill ha en Batman ska få det. Men pressa inte på de stackars barnen genusproffsens politiskt korrekta pekpinnar! Låt barnen välja själva!" Med ledning av detta kan vi identifiera slutsatsen som "Barn bör få välja leksaker själva". Nu gäller det att lokalisera de skäl som anförs för slutsatsen. I mitten av texten förekommer en längre utläggning om forskningsresultat som visar på genetiska könsskillnader, som bl.a. kan yttra sig i olika preferenser för leksaker. Frågan är vilken relevans sådana resonemang har för slutsatsen. Detta utsägs inte explicit i texten, vilket betyder att vi kommer att behöva lägga till premisser för att etablera sambandet. Ström vänder sig främst mot "genuspedagoger" som tänker sig att kön är en social konstruktion och att man därför via styrning av leksaksval kan påverka könskonstruktionen i en mer jämställd riktning. Ström menar att forskningsresultat visar att ett sådant projekt är förfelat. Tankegången tycks vara att om man inte kan påverka könskonstruktionen så bör barnen själva få välja leksaker. Det är ingen poäng med att försöka styra deras val. Premisserna skulle då vara att kön inte är en social konstruktion, och att om kön inte är en social konstruktion så bör barn själv få välja leksaker. Argumentet ser ut som följer:
Kön är inte en social konstruktion.
Om kön inte är en social konstruktion så bör barn själva få välja leksaker.
Alltså bör barn själva få välja leksaker.
Argumentet har därmed formen
P
Om P så Q
Alltså Q
Argumentet är giltigt, men man kan ifrågasätta premissernas rimlighet. Den första premissen är fortfarande omdebatterad. Vad gäller den andra premissen så kan man konstatera att det kan finnas andra skäl att styra barns val av leksaker än de som är relaterade till könskonstruktion. T.ex. kan man hävda såsom i en annan debattartikel [2] att pojkars tendens att välja våldsleksaker bör stävjas.
Det kan vara instruktivt att granska ytterligare en artikel [3]. Här handlar det om konspirationsteorier. Artikelförfattaren är en anhängare av sådana. Han framför flera resonemang, angående morden på John F. Kennedy och Robert Kennedy. Det förekommer ofta i debattartiklar att flera argument framförs parallellt. Dels kan det röra sig om olika slutsatser, men också om flera olika argument för samma slutsats. Det gäller då att i analysen behandla argumenten var för sig. Låt oss använda ett sådant tillvägagångssätt på den aktuella artikeln. Vi fokuserar på ett av argumenten för att John F.Kennedy var ett offer för en konspiration. Artikelförfattaren säger att "Efter att ha tagit del av det omfattande material som analyserar morden på JFK och RFK har jag kommit till slutsatsen att så väl JFK och RFK var offer för konspirationer. Det framkommer att fler än tre kulor avfyrades vid Dealey Plaza i samband med JFKs död. Vidare har analys av Zapruder-filmen med modern teknik visat att minst ett skott träffade John Kennedy framifrån och inte bakifrån vilket Warren-kommissionen hävdade". Argumentet tycks vara att skott avfyrades från olika håll, vilket innebär att det var flera skyttar, och att det därmed var fråga om en konspiration. Detta leder till följande uppställning:
Om Kennedy sköts från flera håll så var flera skyttar inblandade.
Om flera skyttar var inblandade så föll Kennedy offer för en konspiration.
Kennedy sköts från flera håll.
Alltså föll Kennedy offer för en konspiration.
Formen hos argumentet är
Om P så Q
Om Q så R
P
Alltså R
Detta är ett giltigt argument. Låt oss försöka bedöma premissernas rimlighet. Den första premissen är oproblematisk - en person kan inte gärna befinna sig på flera platser samtidigt. Rimligheten hos den andra premissen har att göra med vad man menar med "konspiration". Utgör två personers samarbete en konspiration? Antyder inte termen mer än så, t.ex. inblandning från högt uppsatta personer? Det verkar lämpligt att förhålla sig tveksam till den andra premissen. Den tredje premissen är också omstridd. Någon konsensus tycks inte ha etablerats. Här förefaller också en avvaktande hållning vara den bästa attityden. Därmed måste argumentet sägas vara svagt.
3. Inlärningsmål
Detta kapitel kan läsas mer kursivt än de övriga kapitlen. Det innehåller vissa argumentationsanalytiska tips som kan vara användbara, men tillför inget substantiellt nytt. Studera det i mån av tid, men fokusera på de övriga kapitlen.
