Argumentationsteori

Teori

Övningar

Starka argument

1. Sammanfattning

Även om ett argument är välformat är det därmed inte säkert att det korrekt kan beskrivas som starkt. I kapitel 4 diskuterar Feldman vilka ytterligare villkor som måste vara uppfyllda för att ett argument med rätta skall kunna beskrivas som starkt. Feldman skiljer mellan deduktiv och induktiv styrka. Logiskt giltiga argument bedöms med avseende på deduktiv styrka och bärande argument bedöms med avseende på induktiv styrka.

1.1 Deduktiv styrka

Betrakta följande argument

Detta argument är logiskt giltigt. Trots det är argumentet svagt. Anledningen är att den första premissen är orimlig. Det finns ju gott om viner som inte är rödviner, t. ex Königmosel (och Chablis). För att ett argument skall vara deduktivt starkt, för en person, P, krävs att argumentet är logiskt giltigt. Det krävs dessutom att P har goda skäl att tro att premisserna är sanna. Feldman definierar ’deduktiv styrka’ på s. 95.

Notera särskilt att ett och samma argument kan vara deduktivt starkt för en person men deduktivt svagt för en annan. Nedanstående argument är nog deduktivt starkt för de flesta deltagarna på argumentationsanalyskursen.

Argumentet är logiskt giltigt. Argumentet är således deduktivt starkt för alla som gör bedömningen att premisserna är rimliga.

1.2 Induktiv styrka

Betrakta följande argument

Detta är ett välformat argument. Närmare bestämt, det är ett bärande argument. Vi har dessutom goda skäl att tro att premisserna är sanna. Men, argumentet är trots allt inte ett starkt argument för oss. Det är inte rimligt för oss att acceptera slutsatsen på grundval av premisserna. Vi vet ju att (a) Sveriges statschef är en kung och att (b) länder med sådana statschefer inte är republiker. Denna information underminerar argumentet. Skulle vi lägga till (a) och (b) som ytterligare premisser i argumentet ovan så skulle resultatet bli ett argument som inte är välformat. Den ytterligare informationen, (a) och (b), underminerar argumentet. Feldman definierar ’underminerat argument’ (defeated argument) på s. 104 och med den som utgångspunkt definierar han ’induktivt starkt argument’ på s. 105.

Notera särskilt att definitionen av ’induktiv styrka’ tillåter att ett och samma argument kan vara induktivt strakt för en person men svagt för en annan. Detta kan i sin tur bero på att de två personerna bedömer premissernas rimlighet olika. Det kan också bero på att de har olika information som gör att argumentet för den ene personen, men inte den andre, är underminerat.

2. Exempel

Flödesschemat på sidan 110 i Feldmans bok ger en användbar överblick av argumentationsanalysens steg. Låt oss tillämpa det på ett konkret fall. I Wikipedia-artikeln om det kosmologiska gudsbeviset [1] ges följande argument:

  1. Allting som börjar att existera har en orsak för sin existens

  2. Universum började att existera

  3. Alltså så har universum en orsak för sin existens

Den första frågan vi skall ställa oss, enligt flödesschemat, är huruvida argumentet är giltigt eller ej. Det handlar därmed om att ange argumentets form. Den första premissen är en generalisering; den säger att allt som har en viss egenskap - att börja att existera - också har en annan egenskap - att ha en orsak för sin existens. Detta ger formen "Alla A är B". Den andra premissen utsäger om ett visst objekt - universum - att det har en egenskap - att ha börjat att existera. Formen är "x är A". Slutsatsen säger om universum att det har ytterligare en egenskap - att ha en orsak för sin existens. Således: "x är B". Argumentet har därmed formen

Alla A är B

x är A

Alltså: x är B

Detta känner vi igenom som en av formerna för giltiga argument som Feldman listar på sidan 73. Svaret på den första frågan är således ja. Nästa fråga att behandla gäller premissernas rimlighet. Här kan man inte förvänta sig någon allmän enighet, eftersom det rör sig om filosofiska frågeställningar. Låt oss ändå försöka säga något om premisserna. Den första premissen förefaller att stämma väl överens med ofta förekommande intuitioner. En invändning ges i Wikepedia-artikeln, men den förefaller inte särskilt övertygande. Den första premissen kan alltså anses som någorlunda rimlig. Däremot är inte den andra premissen lika rimlig. Vad har vi för skäl att tro att universum började att existera vid en viss tidpunkt? Kan det inte vara fallet att det alltid har existerat? Den moderna fysiken talar om "big bang". Även om denna händelse bildar en naturlig startpunkt, så är det ändå fullt möjligt att den föregicks av andra skeenden. Vissa forskare räknar med en cyklisk process som upprepas i oändlighet: universum expanderar upp till en viss punkt och dras därefter samman till en kollaps, en "big crunch", varpå följer en ny big bang o.s.v. Den andra premissen är inte övertygande. Svaret på den andra frågan i flödesschemat är nej, och därmed är argumentet inte deduktivt starkt, utan svagt. Det bör alltså förkastas.

3. Inlärningsmål

Inuti fyrkanterna på sidorna 100 och 107 ger Feldman användbara sammanfattningar av begreppen deduktiv styrka och induktiv styrka. Fokusera på dessa. Särskilt begreppet induktiv styrka kan bereda vissa problem. Här gäller det att man har förstått idén om total evidens, och vad det innebär att ett argument undermineras av den totala evidensen. Beslutsträdet på sidan 110 är särskilt betydelsefullt. Det representerar den argumentationsanalytiska proceduren. Studera det noga.

Gå till övningarna till detta kapitel