Argumentationsteori

Teori

Övningar

Välformade argument

1. Sammanfattning

Av ett starkt argument krävs att slutsatsen följer från premisserna och att premisserna är rimliga. I detta kapitel beskriver Feldman vad det innebär att en slutsats följer från en uppsättning premisser.

Feldman kallar sådana argument för välformade argument (well-formed argument). Det finns, enligt Feldman, två sorters välformade argument, de som är logiskt giltiga (valid arguments) och de som är bärande (cogent arguments). Övriga argument är icke-välformade. Observera att Feldmans definition av ’logiskt giltigt argument’ är oerhört central. Med utgångspunkt från den definierar Feldman t. ex ’bärande argument’ och senare såväl ’deduktiv styrka’ som ’induktiv styrka’.

1.1 Logiskt giltiga argument

Ett logiskt giltigt argument är sådant att det är omöjligt att premisserna är sanna och slutsatsen falsk. Idén är att vissa resonemang har en sådan form att premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning. Det spelar alltså inte någon egentlig roll vad som specifikt avhandlas. Betrakta som exempel de två nedanstående argumenten

Antingen ligger nycklarna i rockfickan eller så ligger de i handskfacket. Nycklarna ligger inte i rockfickan. Alltså ligger de i handskfacket.

Antingen så dödades Karl XII av en norrman eller så dödades han av en svensk. Karl XII dödades inte av en norrman. Alltså dödades Karl XII av en svensk.

Här har vi två argument som handlar om helt olika saker. Det ena utgör ett exempel på vardagsmässiga överläggningar som vi ständigt ägnar oss åt. Det andra skulle kunna framföras av en historiker intresserad av den svenska stormaktens undergång. Ändå finns det en tydlig likhet. I båda fallen konstateras att endera av två alternativ gäller. Därefter utesluts det första alternativer, varpå slutsatsen dras att det andra alternativet måste gälla. Det spelar egentligen ingen roll om det är Karl XII eller mina nycklar man talar om. Det väsentliga är att vissa element upprepas, att om man först talar om Karl XII-alternativ så måste sedan ett sådant alternativ uteslutas, och inte t.ex. något om nycklar i rockfickan. Strukturen är m.a.o. det som genererar giltighet. För att markera detta kan vi abstrahera från det konkreta ämnet (Karl XII, nycklar o.s.v.) och ersätta satserna ifråga med bokstäver. Då ser vi att argumenten har den gemensamma formen:

Antingen A eller B

~A

Alltså B

Här inser vi att helt oavsett vad A och B står för så är det så att om premisserna (d.v.s. "Antingen A eller B", samt "~A") är sanna, så måste slutsatsen (d.v.s. "B") vara sann. Logiskt giltiga argument är just de argument som har en sådan form (vilken erhålls genom att på ovanstående vis abstrahera bort från innehållet) att premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning. Observera att man inte kräver att premisserna skall vara sanna, utan bara att om de är sanna så måste slutsatsen vara sann. Begreppet "giltighet" har alltså en hypotetisk karaktär. I praktiken är vi naturligtvis intresserade även av premissernas sanning. Men detta hör till ett senare moment i kursen. Inom den gren av filosofin som kallas logik studerar man systematiskt de giltiga argumentens form. Ett detaljerat studium av det slaget är inte nödvändigt för argumentationsanalysens ändamål. Det räcker att förstå varför de former av argument som Feldman systematiskt framställer (på sidorna 71 och 73 är giltiga.

1.2 Bärande argument

Idén med argumentation baserad på logisk giltighet är att man skall röra sig från sanning till sanning. Först konstaterar jag att lyssnaren och jag är ense om sanningen hos vissa okontroversiella påståenden. Sedan påpekar jag att om dessa påståenden är sanna (vilket de är) så måste vissa ytterligare påståenden vara sanna (logisk giltighet). På så vis kan jag skapa en kedja där lyssnaren tack vare att han accepterar de första påståendena successivt tvingas acceptera allt mer kontroversiella påståenden, för att till sist hamna i den slutsats som jag eftersträvar. När det gäller logisk giltighet så garanteras det att sanningen överförs i de olika stegen. Men ofta lutar man sig i argumentation mot något mindre starkt. Man nöjer sig med att konstatera att sanning med stor men inte fullständig säkerhet överförs. Ett sådant argumentativt steg kännetecknas av att om premisserna är sanna så är slutsatsen med hög sannolikhet också sann. Vad som är tillräckligt hög sannolikhet för att argumentet skall kallas bärande kan variera från kontext till kontext. I vissa sammanhang ställs höga krav på sannolikheterna, i andra fall har man inte en lika stringent hållning. Tänk t.ex. på skillnaden mellan argumentation om kärnkraftssäkerhet och om huruvida AIK kommer att vinna nästa match. Som exempel på ett bärande argument kan följande anges

Nästan alla filosofer är längre än 150 cm. Daniel Dennett är filosof. Alltså är Daniel Dennett längre än 150 cm.

Här spelar det egentligen ingen roll för frågan huruvida argumentet är bärande eller ej att man talar om längden hos filosofer. Alla argument av formen

Nästan alla A är B

x är A

Alltså är x B

är sådana att om premisserna är sanna så är slutsatsen med hög sannolikhet också sann. I praktiken är inte argument uppställda på ett så tydligt sätt att man direkt kan avläsa formen på de olika stegen och avgöra om de är giltiga, bärande o.s.v. I senare kapitel kommer vi att träna just på att se om man kan omformulera olika steg så att de får en tydlig argumentativ struktur. Ibland kan t.ex. ett logiskt giltigt steg i argumentationen vara dolt ganska långt under ytan. Då krävs det att man ser vad som egentligen sägs.

2. Inlärningsmål

Kapitel 3 är i viss mån det mest centrala i boken. Här presenteras i förenklad form grunderna för den disciplin som kallas logik. All argumentationsanalys vilar på dessa fundamentala resultat. De övriga kapitlen lär ut färdigheter som inte låter sig mekaniseras, utan som i stället bygger på individuell tillämpning i olika fall, och som kan leda till olika resultat för olika personer. Logiken däremot är allmängiltig. Vad som är en giltig eller bärande härledning är en gång för alla givet. Efter läsningen av detta kapitel bör man ha tillägnat sig förmågan att avgöra, i relativt okomplicerade fall, huruvida ett argument givet på standardform är giltigt eller ej, bärande eller ej. På sidorna 71, 73 och 86 anger Feldman i tabellform några av de vanligast förekommande formerna av giltiga och bärande härledningar. Det är lämpligt att memorera dessa, samt fundera över varför de är giltiga respektive bärande. När man stöter på ett argument som har en form av detta slag kan man konstatera att det är giltigt eller bärande. Om ett argument av relativt enkelt slag inte har en sådan form kan man misstänka att det inte är giltigt eller bärande. För att demonstrera att så är fallet kan man tänka ut ett konkret exempel på ett argument av samma slag där premisserna är sanna och slutsatsen falsk. Feldman går igenom denna metod på sidorna 76-78. Öva på att använda metoden på olika exempel. Man kan själv prova att variera premisser och slutsater i argument, t.ex. dem som presenteras av Feldman och se hur giltigheten påverkas.

Gå till övningarna till detta kapitel