Argumentationsteori

Introduktion

Var det rätt av USA att invadera Irak 2003? Är den globala uppvärmningen resultatet av utsläpp av växthusgaser? Mördade Christer Pettersson Olof Palme? Vi har olika uppfattningar om det korrekta svaret på dessa frågor, men oavsett vilket svar vi ger är vi benägna att försvara vår ståndpunkt med hjälp av argument. Vilka argument förser oss med goda skäl att tro att ett svar snarare än ett annat är det korrekta? Annorlunda uttryckt, vilka argument är goda argument?

Målet för denna kurs är att presentera en metod med vars hjälp du kan förfina din förmåga att avgöra vilka argument som är goda. Du kommer att bli bättre på att överblicka strukturen hos olika argument, utveckla ditt kritiska tänkande och främja din egen förmåga att författa argumenterande texter.

1.1 Reason and Argument

Den kursbok som används är Richard Feldmans Reason and Argument. Richard Feldman är en filosof verksam vid university of Rochester. Han har intresserat sig för en rad grundläggande filosofiska problem, främst kunskapsteoretiska. Han har också särskilt intresserat sig för argumentationsanalys vilket har resulterat i boken Reason and Argument som har kommit ut i flera upplagor.

Feldmans begreppsbildning och metod utgår ifrån en lika fundamental som rimlig idé: Premisserna i ett argument utgör skäl att tro att argumentets slutsats är sann bara om premisserna är rimliga och dessutom hänger samman med slutsatsen. Denna idé utvecklas av olika författare på lite olika sätt. Feldmans framställning utmärker sig genom att vara ovanligt precis, systematisk och tillgänglig.

Reason and Argument innehåller tre delar. I den första delen presenterar Feldman de begrepp som behövs för att kunna rekonstruera och värdera argument. I den andra delen presenteras själva den argumentationsanalytiska metoden. I den tredje delen behandlar Feldman olika speciella typer av argument. Feldman menar t. ex att statistiska argument och moraliska argument kan rekonstrueras och värderas med utgångspunkt från de begrepp och den metod som utvecklat i de två första delarna.

Det är de två första delarna av Feldmans bok som utgör den obligatoriska litteraturen till denna kurs, men det är naturligtvis fritt fram att också läsa del tre. Särskilt läsvärt är bokens sista kapitel, det tolfte. Där ryms en föredömlig diskussion om hur du kan använda den metod som Feldman utvecklar när du skriver en uppsats eller rapport.

Även om Feldmans bok är klar och tydlig måste den läsas med stor noggrannhet. Ta dig tid att förstå varje stycke innan du går vidare till nästa. Ägna också ordentligt uppmärksamhet åt de åtskilliga övningsuppgifter som finns i boken. Feldman besvarar en del av dessa uppgifter, de markerade med ”*”. Nöj dig inte automatiskt med Feldmans svar. Håller du med honom? Varför? Varför inte?

1.2 Ett konkret exempel

Det övergripande syftet med argumentationsanalys är att på ett systematiskt sätt komma fram till välgrundade uppfattningar. Eller som Feldman uttrycker det: ”The goal is not to demonstrate which specific arguments are good ones and which are not, but to provide you with a method for eveluating the arguments that you encounter or think of, no matter what the topic is” (Feldman 1999, 8). Låt oss här, helt kort applicera Feldmans metod på följande text:

”Månggifte bör, enligt min mening, vara lagligt i Sverige. Så här resonerar jag: Allting som är ett uttryck för individers egna val, och som dessutom inte skadar någon, bör vara lagligt. Som jag ser det så uppfyller månggifte detta villkor. För det första: I och med att det står varje inblandad individ (make eller maka) fritt att svara ‘ja’ eller ‘nej’ på prästens fråga (‘Tager du …’), så är månggifte ett uttryck för individers egna val. För det andra: I och med att månggifte är ett uttryck för kärlek, så skadar det inte någon.”

Det första momentet i argumentationsanalysen går ut på att rekonstruera det argument som uttryck i texten. Följer vi Feldmans metod där premisser och slutsats noggrant anges erhåller vi något i stil med följande rekonstruktion.

1. Allt som är uttryck för individers egna val och som inte skadar någon bör vara lagligt i Sverige (Premiss)

2. Om det står varje individ fritt att svara ’ja’ eller ’nej’ på prästens fråga, så är månggifte uttryck för individers egna val (Premiss).

3. Det står varje individ fritt att svara ’ja’ eller ’nej’ på prästens fråga (Premiss, även om inte explicit uttryckt, utan implicit).

4. Månggifte är ett uttryck för individers egna val (Slutsats från 2 och 3).

5. Om månggifte är ett uttryck för kärlek, så skadar det inte någon (Premiss).

6. Månggifte är ett uttryck för kärlek (Implicit premiss).

7. Månggifte skadar inte någon (Slutsats från 5 och 6).

8. Alltså, månggifte bör vara lagligt i Sverige (Slutsats från1, 4 och 7).

Är detta argument ett starkt argument? När vi försöker svara på den frågan tar argumentationsanalysens andra moment, det värderande momentet, vid. Vilket svar som ges kommer sannolikt att variera från person till person eftersom olika personer gör olika bedömningar av premissernas rimlighet. För de som, efter noggrann undersökning, finner premisserna rimliga har goda skäl att acceptera slutsatsen. Argumentet är för dem starkt. Hur man kan resonera kring premissers rimlighet är naturligtvis en helt central fråga som Feldman diskuterar utförligt.

1.3 Kursens upplägg

Dessa sidor är avsedda att utgöra ett stöd vid läsningen av Feldmans bok. För varje kapitel ges en kort sammanfattning där de viktigaste poängerna lyfts fram. Dessutom beskrivs vad du bör ha lärt dig vid läsningen. Varje kapitel i Feldmans bok innehåller en lista över nyckeltermer som figurerar i texten. De viktigaste av dessa finns översatta till svenska efter kapitelkommentarerna nedan. Dessutom finns, som komplement till övningarna i Feldmans bok, diverse övningar med svar. Dessa ger en idé om hur proven ser ut, och innebär möjlighet till viss förhandsövning. För att ge konkretion åt kursmaterialet kommer även fall av faktiskt förekommande argumentation att undersökas. Det rör sig om exempel från debattsidan newsmill [1] Läs artiklarna, följ sedan med i analysen och fundera över om det är något som du skulle vilja göra annorlunda i rekonstruktionen eller utvärderingen av argumentet.

Kursen är uppdelad i tre moment som omfattar kapitel 1-2, 3-4 och 5-7 respektive. Varje moment avslutas med ett nätbaserat test som bygger på flervalsfrågor. Fullföljandet av dessa test berättigar till en muntlig tentamen, antingen via webbkamera eller också på plats på Stockholms universitet. Godkänt på den muntliga tentan är ett krav för full poäng på kursen.

Lycka till!