Argumentationsteori

Teori

Övningar

Rekonstruktion av argument

1. Sammanfattning

I detta kapitel skall du öva upp din förmåga att rekonstruera argument från löpande text. En del texter är sådana att den argumentativa strukturen är tämligen given. Andra texter innehåller material som egentligen inte hör till den argumentativa strukturen. Ytterligare andra texter är sådana att de argument som uttrycks saknar premisser.

1.1 Den argumentativa strukturen som given i texten

Betrakta följande exempel

”Om natten har varit kall, så är det frost på marken. Det är inte frost på marken. Alltså har natten inte varit kall” När detta argument formuleras i standardform erhåller vi

1. Om natten har varit kall, så är det frost på marken

2. Det är inte frost på marken

3. Natten har inte varit kall

Formen hos argumentet är

1. Om P, så Q

2. – Q

3. – P

Detta är ett exempel på argumentformen Modus Tollens och argumentet är således giltigt

1.2 Den argumenterande texten innehåller överflödigt material

Betrakta följande exempel

”… och jag börjar jag bli ordentligt upprörd. Vi vet ju alla att de flesta regeringschefer är män. Alla vet också att Fredrik Reinfeldt är regeringschef. Då är det inte svårt att lista ut att Fredrik Reinfeldt är en man” I detta exempel ryms en del information som inte hör till den argumentativa strukturen. När det argument som kommer till uttryck formuleras i standardform erhåller vi

1. De flesta regeringschefer är män

2. Fredrik Reinfeldt är en statschef

3. Fredrik Reinfeldt är en man

Formen hos argumentet är

1. De flesta A är B

2. x är A

3. x är B

Argumentet är bärande.

1.3 Utelämnade premisser

Notera, för det första, att det inte spelar någon roll i vilken ordning premisserna ställs upp. Vi skulle lika gärna kunnat formulera den generella premissen som den första. Notera, för det andra, att argumentet som uttrycks i exempel B också kan rekonstrueras med hjälp av premissen ”Alla högutbildade män är välavlönade”. Beakta därför noga Feldmans diskussion av val av generella premisser (ss. 134-43).

2. Exempel

Låt oss rekonstruera argumentationen i en debattartikel [1]. Artikeln är tagen från Newsmill och är skriven av miljöpartisten Per Gahrton. Om vi skall följa Feldmans råd bör vi börja med att identifiera slutsatsen. En användbar metod är att leta efter vad Feldman kallar "slutsatsindikatorer", ord som signalerar att slutsatsen utsägs. Exempel är "således", "därmed" och "därför". Mot slutet av artikeln sägs det att "Knappast någon statsministerkandidat har blivit så häcklad som Mona har blivit redan långt före tillträdet. Därför har heller ingen fått jobbet så genomluttrad som hon kommer att vara. Just därför har hon chans att bli den bästa statsminister vi hittills haft". Här förekommer slutsatsindikatorn "därför". Det som följer på "därför" är i allmänhet slutsatsen, medan det som föregår ordet vanligtvis utgör en av premisserna i argumentet. I det här fallet verkar det rimligt att säga att slutsatsen är "Mona Sahlin har chans att bli den bästa statsminister vi hittills haft". Man kan också observera att en välskriven debattartikel ofta indikerar slutsatsen på ett tidigt stadium, ibland redan i rubriken. I det här fallet är rubriken: "Monahatet gör Sahlin till Sveriges hittills bästa statsminister", vilket ger stöd åt vår identifikation av slutsatsen. Nu gäller det att lokalisera premisserna. Här kan man lämpligen leta efter "premissindikatorer". En sådan är, som redan har antytts, "därför". Detta ord tjänar som förbindelselänk mellan premiss och slutsats. Meningarna som föregår "därför" lyder "Knappast någon statsministerkandidat har blivit så häcklad som Mona. Därför har heller ingen fått jobbet så genomluttrad som hon kommer att vara". Här antyder ordet "därför" ett delargument. Ett samband antyds mellan att bli häcklad och att bli luttrad. Därefter signalerar det sista "därför" att den mest luttrade statsministerkandidaten är den bästa. Argumentet tycks således bestå i konstaterandet att Mona Sahlin har blivit häcklad ("Mona Sahlin är utsatt för en förödmjukande häcklingskampanj som väldigt få svenska toppolitiker, med undantag för Olof Palme, råkat ut för".), samt två generaliseringar, nämligen att häcklade statsministerkandidater blir luttrade, och att den mest luttrade kandidaten är den bästa. Låt oss nu formulera detta på ett sätt som ligger så nära formen hos ett giltigt argument som möjligt, men med bevarande av innebörden hos Gahrtons text:

Mona Sahlin har blivit mer häcklad än andra statsministerkandidater.

Den som har blivit mer häcklad än andra statsministerkandidater är mer luttrad än andra statsministerkandidater.

Den som är mer luttrad än andra statsministerkandidater är den bästa statsministerkandidaten.

Alltså är Mona Sahlin den bästa statsministerkandidaten.

Detta argument har formen:

x är A

Alla A är B

Alla B är C

Alltså är x C

Här svarar x mot Mona Sahlin, A mot att ha blivit mer häcklad än andra statsministerkandidater, B mot att vara mer luttrad än andra statsministerkandidater, och C mot att vara den bästa statsministerkandidaten. Detta är således vår rekonstruktion av argumentet. Vi kan också konstatera att det är ett giltigt argument. Huruvida det är starkt är en annan fråga. Man kan t.ex. rikta starka invändningar mot den tredje premissen. Det finns väl andra viktiga egenskaper hos en statsminister än att vara luttrad? Kunnighet och omdömesgillhet t.ex.

Vi skall granska ytterligare ett exempel [2]. Titeln på artikeln anger vad det handlar om: "Skandal att regeringen lät ambassadören närvara vid Irans presidentinvigning". Med en omformulering för att slipa bort något av det retoriska draget kan vi betrakta som slutsats hos artikeln att det var förkastligt att låta den svenska ambassadören närvara vid Irans presidentinvigning. Nu gäller det att identifiera de skäl som framförs till stöd för slutsatsen. Det sägs i artikeln att "Genom att närvara vid presidentceremonin i Iran, med en ambassadör, har den borgerliga regeringen erkänt Mahmoud Ahmadinejad som folkets representant. Den borgerliga regeringen har också på detta sätt visat respekt för det islamistiska systemet i Iran". Här är en underförstådd premiss den att det är förkastligt att visa respekt för styret i Iran. Om vi lägger till den premissen får vi följande rekonstruktion av argumentet.

Att låta den svenska ambassadören närvara vid Irans presidentinvigning är en handling som visar respekt för Irans styre.

Handlingar som visar respekt för Irans styre är förkastliga.

Alltså: att låta den svenska ambassadören närvara vid Irans presidentinvigning är förkastligt.

Formen hos argumentet är

x är A

Alla A är B

Alltså: x är B

Detta är formen hos ett giltigt argument. Premisserna förefaller också rimliga. Utvärderingen ger därmed vid handen att argumentet är starkt.

3. Inlärningsmål

Feldman ger i detta kapitel några tumregler för hur man skall rekonstruera ett argument utifrån en text. Av särskild betydelse är välvillighetsprincipen, som rekommenderar att man skall försöka rekonstruera ett så starkt argument som möjligt. Det är alltid lätt, och tyvärr vanligt - även i filosofisk debatt - att tillskriva motståndaren ett uppenbart dåligt argument. Därmed blockeras möjligheten till rationella framsteg. Idén bakom välvillighetsprincipen är att man i stället skall försöka hitta, i texten i fråga, ett giltigt argument med så rimliga premisser som möjligt. Välvillighetsprincipen utgör en viktig riktlinje för rekonstruktionen av argument. Men man måste också kunna avgöra vad som kan räknas som premisser i texten och vilken som slutsatsen är. Här ger Feldman på sidorna 122-128 en del användbara tips. Ett av de viktigaste begreppen i kapitlet är "implicit premiss". Ofta finns det mycket i en text som är underförstått, t.ex. sådant som räknas som allmän kunskap eller som antyds men inte utsägs i texten. Logiken, däremot, kännetecknas av att all information måste göras explicit. Då man skall hitta ett logiskt giltigt eller bärande argument i texten tvingas man därför ofta att lägga till sådant som inte finns explicit i texten. Att identifiera sådana "implicita premisser" är en viktig färdighet. Observera att det inte är en gång för alla givet vad som behöver läggas till. Det kan finnas olika lösningar på sådana problem.

Gå till övningarna till detta kapitel