2.1 Linjärkombination

SamverkanLinalgLIU

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Nuvarande version (2 oktober 2010 kl. 13.18) (redigera) (ogör)
 
(18 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 1: Rad 1:
 +
__NOTOC__
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
Rad 12: Rad 13:
Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet.
Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet.
 +
__TOC__
-
'''Övningar'''
 
<div class="ovning">
<div class="ovning">
Rad 36: Rad 37:
===Övning 3.3===
===Övning 3.3===
Bestäm en enhetsvektor i <math>yz</math>-planet som är vinkelrät mot vektorn <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}</math>.
Bestäm en enhetsvektor i <math>yz</math>-planet som är vinkelrät mot vektorn <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}</math>.
-
</div>
+
</div>{{#NAVCONTENT:
-
{{#NAVCONTENT:
+
Svar|Svar till övning 3.3|
Svar|Svar till övning 3.3|
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.3}}
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.3}}
 +
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.4===
 +
Bestäm en vektor som bildar lika stora vinklar med vektorerna <math>\boldsymbol{v}_1=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>,
 +
<math>\boldsymbol{v}_2=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\0\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_3=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\0\\0\end{pmatrix}</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:
 +
Svar|Svar till övning 3.4|
 +
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.4}}
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.5===
 +
Antag att <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\-3\\6\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\2\end{pmatrix}</math>.
 +
 +
# Bestäm projektionen av <math>\boldsymbol{u}</math> på <math>\boldsymbol{v}</math> samt dess längd, dvs <math>\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}</math> samt <math>|\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}|</math>.
 +
# Bestäm <math>\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}</math> samt <math>|\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}|</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:
 +
Svar|Svar till övning 3.5|
 +
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.5}}
 +
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.6===
 +
Låt <math>\boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\2\\1\end{pmatrix}</math>. Dela upp vektorn <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}7\\-2\\3\end{pmatrix}</math> som en summa
 +
<center><math>\boldsymbol{u}=\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}+\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}},</math></center>
 +
där <math>\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}</math> är parallell med vektorn <math>\boldsymbol{v}</math> och <math>\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}}</math> är ortogonal mot <math>\boldsymbol{v}</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:
 +
Svar|Svar till övning 3.6|
 +
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.6}}
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.7===
 +
Bestäm vinkeln mellan vektorerna <math>\boldsymbol{u}</math> och <math>\boldsymbol{v}</math> då man vet att <math>\boldsymbol{u}+3\boldsymbol{v}</math> är ortogonal mot <math>2\boldsymbol{u}-\boldsymbol{v}</math> och
 +
<math>\boldsymbol{u}+7\boldsymbol{v}</math> är ortogonal mot <math>2\boldsymbol{u}+\boldsymbol{v}</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:
 +
Svar|Svar till övning 3.7|
 +
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.7}}
 +
 +
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.8===
 +
Antag att <math>\boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>. Undersök om
 +
{| width="100%" cellspacing="10px"
 +
|a)
 +
|width="33%" |
 +
<math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math>
 +
|b)
 +
|width="33%" | <math>\boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix}</math>
 +
|c)
 +
|width="33%" | <math>\boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}</math>
 +
|}
 +
kan skrivas som en linjärkombination i mängden <math>\{\boldsymbol{v}_{1},\boldsymbol{v}_{2}\}</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar Övning 3.8|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.8a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.8b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.8c}}
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.9===
 +
Antag att <math>\boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>.
 +
Låt <math>U</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{v}_1</math> och <math>\boldsymbol{v}_2</math>.
 +
 +
a) Bestäm <math>U</math>. Skissa och tolka <math>U</math> geometriskt.
 +
 +
b) Undersök om vektorerna <math>\boldsymbol{u}_1</math>, <math>\boldsymbol{u}_2</math> och <math>\boldsymbol{u}_3</math> i Övning 3.8 tillhör mängden <math>U</math> i a).
 +
 +
c) Låt <math>\lambda</math> och <math>\mu</math> vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen <math>\lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U</math>.
 +
En sådan mängd <math>U</math> kommer vi att kalla för ''' underrum''' i Kapitel 10.2.
 +
 +
d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i <math>U</math>.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.9|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.9a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.9b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.9c|Tips och lösning till d)|Tips och lösning till övning 3.9d}}
 +
 +
 +
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.10===
 +
Antag att <math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}</math> som i Övning 3.8.
 +
Låt <math>V</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{u}_1</math> och <math>\boldsymbol{u}_3</math>.
 +
 +
a) Bestäm och tolka <math>V</math> geometriskt.
 +
 +
b) Låt <math>U</math> vara som i Övning 3.9. Hur förhåller sig <math>U</math> och <math>V</math> till varandra? Förklara!
 +
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.10|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.10a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.10b}}
 +
 +
<div class="ovning">
 +
===Övning 3.11===
 +
Antag att <math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix}</math> som i Övning 3.8.
 +
Låt <math>W</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{u}_1</math> och <math>\boldsymbol{u}_2</math>.
 +
 +
a) Bestäm och tolka <math>W</math> geometriskt.
 +
 +
b) Låt <math>U</math> vara som i Övning 3.9. Bestäm snittmängden <math>U\cap W</math>, dvs mängden av alla gemensamma vektorer som ligger i både <math>U</math> och <math>W</math>.
 +
Skissa <math>U</math>, <math>W</math> och <math>U\cap W</math> i samma figur.
 +
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.11|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.11a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.11b}}

Nuvarande version

       2.1          2.2          2.3      


Läs textavsnitt 2.1 Linjärkombination.

Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet.

Innehåll


Övning 3.1

Vi vet att \displaystyle |\boldsymbol{u}|=3, \displaystyle |\boldsymbol{v}|=4 och \displaystyle |\boldsymbol{u-v}|=5. Beräkna skalärprodukten \displaystyle \boldsymbol{u}\cdot\boldsymbol{v}.


Övning 3.2

För vilka värden på \displaystyle a är vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}a\\ -2\\1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2a\\a\\-4\end{pmatrix} ortogonala?


Övning 3.3

Bestäm en enhetsvektor i \displaystyle yz-planet som är vinkelrät mot vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}.


Övning 3.4

Bestäm en vektor som bildar lika stora vinklar med vektorerna \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}, \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\0\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_3=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\0\\0\end{pmatrix}.


Övning 3.5

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\-3\\6\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\2\end{pmatrix}.

  1. Bestäm projektionen av \displaystyle \boldsymbol{u}\displaystyle \boldsymbol{v} samt dess längd, dvs \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} samt \displaystyle |\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}|.
  2. Bestäm \displaystyle \boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}} samt \displaystyle |\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}|.


Övning 3.6

Låt \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\2\\1\end{pmatrix}. Dela upp vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}7\\-2\\3\end{pmatrix} som en summa

\displaystyle \boldsymbol{u}=\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}+\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}},

där \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} är parallell med vektorn \displaystyle \boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}} är ortogonal mot \displaystyle \boldsymbol{v}.


Övning 3.7

Bestäm vinkeln mellan vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u} och \displaystyle \boldsymbol{v} då man vet att \displaystyle \boldsymbol{u}+3\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}-\boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}+7\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}+\boldsymbol{v}.



Övning 3.8

Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}. Undersök om

a)

\displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}

b) \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} c) \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}

kan skrivas som en linjärkombination i mängden \displaystyle \{\boldsymbol{v}_{1},\boldsymbol{v}_{2}\}.


Övning 3.9

Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}. Låt \displaystyle U vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{v}_1 och \displaystyle \boldsymbol{v}_2.

a) Bestäm \displaystyle U. Skissa och tolka \displaystyle U geometriskt.

b) Undersök om vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}_1, \displaystyle \boldsymbol{u}_2 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3 i Övning 3.8 tillhör mängden \displaystyle U i a).

c) Låt \displaystyle \lambda och \displaystyle \mu vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen \displaystyle \lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U. En sådan mängd \displaystyle U kommer vi att kalla för underrum i Kapitel 10.2.

d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i \displaystyle U.



Övning 3.10

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle V vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3.

a) Bestäm och tolka \displaystyle V geometriskt.

b) Låt \displaystyle U vara som i Övning 3.9. Hur förhåller sig \displaystyle U och \displaystyle V till varandra? Förklara!

Övning 3.11

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle W vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_2.

a) Bestäm och tolka \displaystyle W geometriskt.

b) Låt \displaystyle U vara som i Övning 3.9. Bestäm snittmängden \displaystyle U\cap W, dvs mängden av alla gemensamma vektorer som ligger i både \displaystyle U och \displaystyle W. Skissa \displaystyle U, \displaystyle W och \displaystyle U\cap W i samma figur.