2.1 Linjärkombination
SamverkanLinalgLIU
(21 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | __NOTOC__ | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
Rad 12: | Rad 13: | ||
Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet. | Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet. | ||
+ | __TOC__ | ||
- | '''Övningar''' | ||
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
Rad 22: | Rad 23: | ||
Svar|Svar till övning 3.1| | Svar|Svar till övning 3.1| | ||
Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.1}} | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.1}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.2=== | ||
+ | För vilka värden på <math>a</math> är vektorerna | ||
+ | <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}a\\ -2\\1\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2a\\a\\-4\end{pmatrix}</math> ortogonala? | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.2| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.2}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.3=== | ||
+ | Bestäm en enhetsvektor i <math>yz</math>-planet som är vinkelrät mot vektorn <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.3| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.3}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.4=== | ||
+ | Bestäm en vektor som bildar lika stora vinklar med vektorerna <math>\boldsymbol{v}_1=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>, | ||
+ | <math>\boldsymbol{v}_2=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\0\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_3=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\0\\0\end{pmatrix}</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.4| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.4}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.5=== | ||
+ | Antag att <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\-3\\6\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\2\end{pmatrix}</math>. | ||
+ | |||
+ | # Bestäm projektionen av <math>\boldsymbol{u}</math> på <math>\boldsymbol{v}</math> samt dess längd, dvs <math>\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}</math> samt <math>|\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}|</math>. | ||
+ | # Bestäm <math>\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}</math> samt <math>|\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}|</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.5| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.5}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.6=== | ||
+ | Låt <math>\boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\2\\1\end{pmatrix}</math>. Dela upp vektorn <math>\boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}7\\-2\\3\end{pmatrix}</math> som en summa | ||
+ | <center><math>\boldsymbol{u}=\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}+\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}},</math></center> | ||
+ | där <math>\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}</math> är parallell med vektorn <math>\boldsymbol{v}</math> och <math>\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}}</math> är ortogonal mot <math>\boldsymbol{v}</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.6| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.6}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.7=== | ||
+ | Bestäm vinkeln mellan vektorerna <math>\boldsymbol{u}</math> och <math>\boldsymbol{v}</math> då man vet att <math>\boldsymbol{u}+3\boldsymbol{v}</math> är ortogonal mot <math>2\boldsymbol{u}-\boldsymbol{v}</math> och | ||
+ | <math>\boldsymbol{u}+7\boldsymbol{v}</math> är ortogonal mot <math>2\boldsymbol{u}+\boldsymbol{v}</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT: | ||
+ | Svar|Svar till övning 3.7| | ||
+ | Tips och lösning|Tips och lösning till övning 3.7}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.8=== | ||
+ | Antag att <math>\boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>. Undersök om | ||
+ | {| width="100%" cellspacing="10px" | ||
+ | |a) | ||
+ | |width="33%" | | ||
+ | <math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math> | ||
+ | |b) | ||
+ | |width="33%" | <math>\boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix}</math> | ||
+ | |c) | ||
+ | |width="33%" | <math>\boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}</math> | ||
+ | |} | ||
+ | kan skrivas som en linjärkombination i mängden <math>\{\boldsymbol{v}_{1},\boldsymbol{v}_{2}\}</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar Övning 3.8|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.8a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.8b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.8c}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.9=== | ||
+ | Antag att <math>\boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}</math>. | ||
+ | Låt <math>U</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{v}_1</math> och <math>\boldsymbol{v}_2</math>. | ||
+ | |||
+ | a) Bestäm <math>U</math>. Skissa och tolka <math>U</math> geometriskt. | ||
+ | |||
+ | b) Undersök om vektorerna <math>\boldsymbol{u}_1</math>, <math>\boldsymbol{u}_2</math> och <math>\boldsymbol{u}_3</math> i Övning 3.8 tillhör mängden <math>U</math> i a). | ||
+ | |||
+ | c) Låt <math>\lambda</math> och <math>\mu</math> vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen <math>\lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U</math>. | ||
+ | En sådan mängd <math>U</math> kommer vi att kalla för ''' underrum''' i Kapitel 10.2. | ||
+ | |||
+ | d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i <math>U</math>. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.9|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.9a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.9b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.9c|Tips och lösning till d)|Tips och lösning till övning 3.9d}} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.10=== | ||
+ | Antag att <math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}</math> som i Övning 3.8. | ||
+ | Låt <math>V</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{u}_1</math> och <math>\boldsymbol{u}_3</math>. | ||
+ | |||
+ | a) Bestäm och tolka <math>V</math> geometriskt. | ||
+ | |||
+ | b) Låt <math>U</math> vara som i Övning 3.9. Hur förhåller sig <math>U</math> och <math>V</math> till varandra? Förklara! | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.10|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.10a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.10b}} | ||
+ | |||
+ | <div class="ovning"> | ||
+ | ===Övning 3.11=== | ||
+ | Antag att <math>\boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}</math> och <math>\boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix}</math> som i Övning 3.8. | ||
+ | Låt <math>W</math> vara mängden av alla linjärkombinationer av <math>\boldsymbol{u}_1</math> och <math>\boldsymbol{u}_2</math>. | ||
+ | |||
+ | a) Bestäm och tolka <math>W</math> geometriskt. | ||
+ | |||
+ | b) Låt <math>U</math> vara som i Övning 3.9. Bestäm snittmängden <math>U\cap W</math>, dvs mängden av alla gemensamma vektorer som ligger i både <math>U</math> och <math>W</math>. | ||
+ | Skissa <math>U</math>, <math>W</math> och <math>U\cap W</math> i samma figur. | ||
+ | </div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.11|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.11a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.11b}} |
Nuvarande version
2.1 | 2.2 | 2.3 |
Läs textavsnitt 2.1 Linjärkombination.
Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet.
Innehåll |
Övning 3.1
Vi vet att \displaystyle |\boldsymbol{u}|=3, \displaystyle |\boldsymbol{v}|=4 och \displaystyle |\boldsymbol{u-v}|=5. Beräkna skalärprodukten \displaystyle \boldsymbol{u}\cdot\boldsymbol{v}.
Övning 3.2
För vilka värden på \displaystyle a är vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}a\\ -2\\1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2a\\a\\-4\end{pmatrix} ortogonala?
Övning 3.3
Bestäm en enhetsvektor i \displaystyle yz-planet som är vinkelrät mot vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}.
Övning 3.4
Bestäm en vektor som bildar lika stora vinklar med vektorerna \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}, \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\0\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_3=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\0\\0\end{pmatrix}.
Övning 3.5
Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\-3\\6\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\2\end{pmatrix}.
- Bestäm projektionen av \displaystyle \boldsymbol{u} på \displaystyle \boldsymbol{v} samt dess längd, dvs \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} samt \displaystyle |\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}|.
- Bestäm \displaystyle \boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}} samt \displaystyle |\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}|.
Övning 3.6
Låt \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\2\\1\end{pmatrix}. Dela upp vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}7\\-2\\3\end{pmatrix} som en summa
där \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} är parallell med vektorn \displaystyle \boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}} är ortogonal mot \displaystyle \boldsymbol{v}.
Övning 3.7
Bestäm vinkeln mellan vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u} och \displaystyle \boldsymbol{v} då man vet att \displaystyle \boldsymbol{u}+3\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}-\boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}+7\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}+\boldsymbol{v}.
Övning 3.8
Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}. Undersök om
a) |
\displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} | b) | \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} | c) | \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix} |
kan skrivas som en linjärkombination i mängden \displaystyle \{\boldsymbol{v}_{1},\boldsymbol{v}_{2}\}.
Övning 3.9
Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}. Låt \displaystyle U vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{v}_1 och \displaystyle \boldsymbol{v}_2.
a) Bestäm \displaystyle U. Skissa och tolka \displaystyle U geometriskt.
b) Undersök om vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}_1, \displaystyle \boldsymbol{u}_2 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3 i Övning 3.8 tillhör mängden \displaystyle U i a).
c) Låt \displaystyle \lambda och \displaystyle \mu vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen \displaystyle \lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U. En sådan mängd \displaystyle U kommer vi att kalla för underrum i Kapitel 10.2.
d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i \displaystyle U.
Övning 3.10
Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle V vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3.
a) Bestäm och tolka \displaystyle V geometriskt.
b) Låt \displaystyle U vara som i Övning 3.9. Hur förhåller sig \displaystyle U och \displaystyle V till varandra? Förklara!
Övning 3.11
Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle W vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_2.
a) Bestäm och tolka \displaystyle W geometriskt.
b) Låt \displaystyle U vara som i Övning 3.9. Bestäm snittmängden \displaystyle U\cap W, dvs mängden av alla gemensamma vektorer som ligger i både \displaystyle U och \displaystyle W. Skissa \displaystyle U, \displaystyle W och \displaystyle U\cap W i samma figur.