2.1 Linjärkombination

SamverkanLinalgLIU

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 112: Rad 112:
c) Låt <math>\lambda</math> och <math>\mu</math> vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen <math>\lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U</math>.
c) Låt <math>\lambda</math> och <math>\mu</math> vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen <math>\lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U</math>.
En sådan mängd <math>U</math> kommer vi att kalla för ''' underrum''' i Kapitel 10.2.
En sådan mängd <math>U</math> kommer vi att kalla för ''' underrum''' i Kapitel 10.2.
 +
 +
d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i <math>U</math>.
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.9|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.9a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.9b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.9c|Tips och lösning till d)|Tips och lösning till övning 3.9d}}
</div>{{#NAVCONTENT:Svar|Svar till övning 3.9|Tips och lösning till a)|Tips och lösning till övning 3.9a|Tips och lösning till b)|Tips och lösning till övning 3.9b|Tips och lösning till c)|Tips och lösning till övning 3.9c|Tips och lösning till d)|Tips och lösning till övning 3.9d}}

Versionen från 19 augusti 2010 kl. 15.55

       2.1          2.2          2.3      


Läs textavsnitt 2.1 Linjärkombination.

Du har nu läst definitionen på linjärkombination och här kommer några övningar som testar om du har tagit till dig stoffet.

Innehåll


Övning 3.1

Vi vet att \displaystyle |\boldsymbol{u}|=3, \displaystyle |\boldsymbol{v}|=4 och \displaystyle |\boldsymbol{u-v}|=5. Beräkna skalärprodukten \displaystyle \boldsymbol{u}\cdot\boldsymbol{v}.


Övning 3.2

För vilka värden på \displaystyle a är vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}a\\ -2\\1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2a\\a\\-4\end{pmatrix} ortogonala?


Övning 3.3

Bestäm en enhetsvektor i \displaystyle yz-planet som är vinkelrät mot vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\-1\end{pmatrix}.


Övning 3.4

Bestäm en vektor som bildar lika stora vinklar med vektorerna \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}, \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\1\\0\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_3=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\0\\0\end{pmatrix}.


Övning 3.5

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\-3\\6\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}1\\2\\2\end{pmatrix}.

  1. Bestäm projektionen av \displaystyle \boldsymbol{u}\displaystyle \boldsymbol{v} samt dess längd, dvs \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} samt \displaystyle |\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}|.
  2. Bestäm \displaystyle \boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}} samt \displaystyle |\boldsymbol{v}_{\parallel\boldsymbol{u}}|.


Övning 3.6

Låt \displaystyle \boldsymbol{v}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}2\\2\\1\end{pmatrix}. Dela upp vektorn \displaystyle \boldsymbol{u}=\underline{\boldsymbol{e}}\begin{pmatrix}7\\-2\\3\end{pmatrix} som en summa

\displaystyle \boldsymbol{u}=\boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}}+\boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}},

där \displaystyle \boldsymbol{u}_{\parallel\boldsymbol{v}} är parallell med vektorn \displaystyle \boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}_{\perp\boldsymbol{v}} är ortogonal mot \displaystyle \boldsymbol{v}.


Övning 3.7

Bestäm vinkeln mellan vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u} och \displaystyle \boldsymbol{v} då man vet att \displaystyle \boldsymbol{u}+3\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}-\boldsymbol{v} och \displaystyle \boldsymbol{u}+7\boldsymbol{v} är ortogonal mot \displaystyle 2\boldsymbol{u}+\boldsymbol{v}.



Övning 3.8

Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix}. Undersök om

a)

\displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix}

b) \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} c) \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix}

kan skrivas som en linjärkombination i mängden \displaystyle \{\boldsymbol{v}_{1},\boldsymbol{v}_{2}\}.


Övning 3.9

Antag att \displaystyle \boldsymbol{v}_1=\begin{pmatrix}2\\1\\-1\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{v}_2=\begin{pmatrix}1\\1\\1\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle U vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{v}_1 och \displaystyle \boldsymbol{v}_2.

a) Bestäm \displaystyle U. Skissa och tolka \displaystyle U geometriskt.

b) Undersök om vektorerna \displaystyle \boldsymbol{u}_1, \displaystyle \boldsymbol{u}_2 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3 i Övning 3.8 tillhör \displaystyle U.

c) Låt \displaystyle \lambda och \displaystyle \mu vara två godtyckliga reella tal. Visa att linjärkombinationen \displaystyle \lambda\boldsymbol{u}_1 + \mu\boldsymbol{u}_3\in U. En sådan mängd \displaystyle U kommer vi att kalla för underrum i Kapitel 10.2.

d) Bestäm alla vektorer som inte ligger i \displaystyle U.



Övning 3.10

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_3=\begin{pmatrix}-9\\-7\\-3\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle V vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_3.

a) Bestäm och tolka \displaystyle V geometriskt.

b) Hur förhåller sig \displaystyle U och \displaystyle V till varandra? Förklara!

Övning 3.11

Antag att \displaystyle \boldsymbol{u}_1=\begin{pmatrix}4\\1\\-5\end{pmatrix} och \displaystyle \boldsymbol{u}_2=\begin{pmatrix}4\\3\\2\end{pmatrix} som i Övning 3.8. Låt \displaystyle V vara mängden av alla linjärkombinationer av \displaystyle \boldsymbol{u}_1 och \displaystyle \boldsymbol{u}_2.

a) Bestäm och tolka \displaystyle W geometriskt.

b) Bestäm snittmängden \displaystyle U\cap W, dvs mängden av alla gemensamma vektorer som ligger i både \displaystyle U och \displaystyle W. Skissa \displaystyle U, \displaystyle W och \displaystyle U\cap W i samma figur.