Övningar Kapitel 3
Förberedande kurs i matematik
Rad 139: | Rad 139: | ||
|}</div>{{#NAVCONTENT:Svar| Svar 3.2.6 | Lösning | Lösning 3.2.6}} | |}</div>{{#NAVCONTENT:Svar| Svar 3.2.6 | Lösning | Lösning 3.2.6}} | ||
- | ===Övning 3.4. | + | ===Övning 3.4.2=== |
<div class="ovning"> | <div class="ovning"> | ||
I ekvationer där absolutbelopp är inblandande så är det oftast lättast att dela upp problemet i flera fall. Rent konkret löser vi ekvationen för olika intervall av x, där vi delar intervallen i de fall då absolutbeloppet ändrar tecken. | I ekvationer där absolutbelopp är inblandande så är det oftast lättast att dela upp problemet i flera fall. Rent konkret löser vi ekvationen för olika intervall av x, där vi delar intervallen i de fall då absolutbeloppet ändrar tecken. |
Versionen från 23 juli 2012 kl. 15.07
Innehåll |
Avsnitt 3.1 Mängdlära
Övning 3.1.1
Låt \displaystyle A=\{1,2,4\} och \displaystyle B=\{3,4\}. Bestäm
a) | \displaystyle \displaystyle A\cup B | b) | \displaystyle \displaystyle A\cap B | c) | \displaystyle \displaystyle A\setminus B | d) | \displaystyle \displaystyle B \setminus A |
Avsnitt 3.2 Funktionsbegreppet
Övning 3.2.1
Låt \displaystyle f(x)=\sqrt{x}. Vilka av följande val till definitions- och målmängd är tillåtna?
a) \displaystyle f:\mathbb{R}_+\to \mathbb{R}_+ |
b) \displaystyle f:\mathbb{R}_+\to \mathbb{R} |
c) \displaystyle f:\mathbb{R}\to \mathbb{R} |
d) \displaystyle f:\mathbb{R}\to \mathbb{C} |
e) \displaystyle f:\mathbb{C}\to \mathbb{C} |
Övning 3.2.2
Låt \displaystyle f:\mathbb{N} \rightarrow \mathbb{N} så att \displaystyle f(x)= x+2 och att \displaystyle g:\mathbb{N} \rightarrow \mathbb{N} så att \displaystyle g(x)= 2x.
a) | Hur ser den sammansatta funktionen \displaystyle f(g(x)) ut? |
b) | Hur ser den sammansatta funktionen \displaystyle g(f(x)) ut? |
c) | Är \displaystyle g(f(x)) och \displaystyle f(g(x)) samma funktion? |
Övning 3.2.3
I kurslitteraturen beskrivs injektivitet som att en funktion \displaystyle f:{T}\rightarrow{S} är injektiv om \displaystyle f avbildar "skilda värden på skilda värden". Detta kan man tolka som att \displaystyle a \neq b \Rightarrow f(a) \neq f(b). Detta påstående är däremot inte alltid så praktiskt att arbeta med. En enklare formulering är det ekvivalenta \displaystyle f(a)=f(b) \Rightarrow a = b . Vi kan läsa ut denna formulering som att "om avbildningen av två element är samma, så måste de två elementen också vara samma".
Använd \displaystyle f(a)=f(b) \Rightarrow a = b för att visa att följande funktioner är injektiva. Låt \displaystyle f, g, h, p:{\mathbb{R}} \to {\mathbb{R}}
a) \displaystyle f(x) = 4x + 5 |
b) \displaystyle g(x) = x^3 |
c) \displaystyle h(x) = e^{x} |
d) \displaystyle p(x) = h(g(x)) |
Övning 3.2.4
Låt \displaystyle f(x)=5x. Bestäm \displaystyle f:s värdemängd och avgör huruvida \displaystyle f är injektiv/surjektiv i vart och ett av följande fall:
a) | \displaystyle f:\{3,5,6,7\} \to \mathbb{R} | b) | \displaystyle f:\mathbb{R}\to \mathbb{R} | c) | \displaystyle f:\mathbb{R}\to \mathbb{C} | d) | \displaystyle f:\mathbb{Z}\to \mathbb{Z} |
Övning 3.2.5
Bestäm om följande funktioner är injektiva respektive surjektiva.
a) | \displaystyle f:\mathbb{R} \rightarrow \mathbb{R} så att \displaystyle f(x)= x^2. | |
b) | \displaystyle g:\mathbb{R}_+\rightarrow \mathbb{R} så att \displaystyle g(x)= -x-3.
\displaystyle \mathbb{R}_+ definieras som \displaystyle \mathbb{R}_+ = \{x\in \mathbb{R}\mid x>0\}. | |
c) | \displaystyle h:\mathbb{R}_+\rightarrow \mathbb{R} så att \displaystyle h(x) = -\sqrt{x}. | |
d) | \displaystyle r definierad genom \displaystyle r(x) = f(g(x)). | |
e) | \displaystyle s definierad genom \displaystyle s(x) = f(h(x)). |
Övning 3.2.6
Låt \displaystyle f:\mathbb{R}\rightarrow \{x\in \mathbb{R}\mid x\geq 0\} så att \displaystyle f(x)=x^2 och \displaystyle g:\{x\in \mathbb{R}\mid x\geq 0\} \rightarrow \mathbb{R} så att \displaystyle g(x) = -\sqrt{x}. Bestäm målmängd, definitionsmängd, värdemängd, surjektivitet och injektivitet för följande funktioner:
a) | \displaystyle f |
b) | \displaystyle g |
c) | \displaystyle h(x) = f(g(x)). |
Övning 3.2.7
Kan man skapa en bijektion mellan de naturliga talen \displaystyle \mathbb{N} och heltalen \displaystyle \mathbb{Z}? |
Övning 3.4.2
I ekvationer där absolutbelopp är inblandande så är det oftast lättast att dela upp problemet i flera fall. Rent konkret löser vi ekvationen för olika intervall av x, där vi delar intervallen i de fall då absolutbeloppet ändrar tecken.
Lös följande:
a) \displaystyle |x|+x^2 = 1
b) \displaystyle 3x + |x-3| = 5
c) \displaystyle x + |x-3| = 5
d) \displaystyle |x^2 -4x + 4| = 1
e) \displaystyle |x^2 -5x + 6| = -2x + \frac{19}{4}