Matematisk text
Förberedande kurs i matematik
Rad 4: | Rad 4: | ||
Det viktigaste rådet är att ''förklara din lösning.'' | Det viktigaste rådet är att ''förklara din lösning.'' | ||
- | Lösningen ska | + | Lösningen ska vara en redovisning av den teori du använt och beskrivning av hur du har tänkt. Använd ord till detta! Du ska inte förklara minsta lilla räkneoperation men inte heller hoppa över viktiga steg. |
Lyder du bara rådet ovan så har du gjort 80% av vad som krävs för att skriva en fullgod lösning. | Lyder du bara rådet ovan så har du gjort 80% av vad som krävs för att skriva en fullgod lösning. | ||
- | === | + | ===En tydlig lösning=== |
- | Efter att du löst uppgiften bör du skriva om lösningen på nytt. Då kan du bättre koncentrera dig på hur du presenterar din tankegång och kanske även förbättra din ursprungliga lösning. | + | Efter att du löst uppgiften bör du skriva om lösningen på nytt. Då kan du bättre koncentrera dig på hur du presenterar din tankegång och kanske även förbättra din ursprungliga lösning. tt sätt att åstadkomma detta är använda fristående formler, dvs skrivna på egen rad istället för att blanda matematiska symboler och text på samma rad. När du skriver fristående formler, tänk på att skriva en förklarande text på raden innan samt att centrera formlerna. |
===Ett tydligt svar=== | ===Ett tydligt svar=== | ||
- | Skriv ett tydligt svar på slutet. | + | Skriv ett tydligt svar eller slutsats på slutet. I de fall där det är möjligt, så även till att kontrollera svaret. |
- | === | + | ===Pilar och paranteser=== |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
Det är skillnad mellan <math>\Rightarrow</math> (implikation), <math>\Leftrightarrow</math> (ekvivalens) och <math>=</math> (lika med). Mellan två ekvationer som man på förhand vet har samma lösningar används ekvivalenspilen <math>\Leftrightarrow</math> för att signalera detta. | Det är skillnad mellan <math>\Rightarrow</math> (implikation), <math>\Leftrightarrow</math> (ekvivalens) och <math>=</math> (lika med). Mellan två ekvationer som man på förhand vet har samma lösningar används ekvivalenspilen <math>\Leftrightarrow</math> för att signalera detta. | ||
Om vi däremot skriver "ekvation 1 <math>\Rightarrow</math> ekvation 2" så betyder det att alla lösningar som ekvation 1 har har också ekvation 2, men ekvation 2 kan dessutom ha fler lösningar. | Om vi däremot skriver "ekvation 1 <math>\Rightarrow</math> ekvation 2" så betyder det att alla lösningar som ekvation 1 har har också ekvation 2, men ekvation 2 kan dessutom ha fler lösningar. | ||
- | |||
- | <div class="exempel"> | ||
- | ''' Exempel 3''' | ||
- | |||
- | <ol type="a"> | ||
- | <li><math>x + 5 = 3\quad \Leftrightarrow\quad x = -2</math></li> | ||
- | <li><math>x^2-4x-1=0\quad\Leftrightarrow\quad (x-2)^2-5=0</math></li> | ||
- | <li><math>\sqrt x = x - 2\quad\Rightarrow\quad x = (x - 2)^2</math></li> | ||
- | </ol> | ||
- | </div> | ||
Eftersom multiplikation och division har högre prioritet än addition och subtraktion är det nödvändigt att stoppa in parenteser om man vill att additionen/subtraktionen ska utföras först. Eftersom vi har denna regel så ska du inte heller ha med onödiga parenteser. | Eftersom multiplikation och division har högre prioritet än addition och subtraktion är det nödvändigt att stoppa in parenteser om man vill att additionen/subtraktionen ska utföras först. Eftersom vi har denna regel så ska du inte heller ha med onödiga parenteser. | ||
- | |||
- | <div class="exempel"> | ||
- | ''' Exempel 5''' | ||
- | |||
- | <ol type="a"> | ||
- | <li>Skriv inte <math>1 + x /\cos x</math> när du egentligen menar <math>(1 + x) / \cos x</math>.</li> | ||
- | <li>Skriv inte <math>1 + (1/\sin x)</math> när detta bättre skrivs som <math>1 + 1/\sin x</math> (även om det förra skrivsättet, formellt sett, inte är felaktigt).</li> | ||
- | </ol> | ||
- | </div> |
Versionen från 26 april 2010 kl. 19.20
Innehåll |
Goda råd
Förklara din lösning
Det viktigaste rådet är att förklara din lösning.
Lösningen ska vara en redovisning av den teori du använt och beskrivning av hur du har tänkt. Använd ord till detta! Du ska inte förklara minsta lilla räkneoperation men inte heller hoppa över viktiga steg.
Lyder du bara rådet ovan så har du gjort 80% av vad som krävs för att skriva en fullgod lösning.
En tydlig lösning
Efter att du löst uppgiften bör du skriva om lösningen på nytt. Då kan du bättre koncentrera dig på hur du presenterar din tankegång och kanske även förbättra din ursprungliga lösning. tt sätt att åstadkomma detta är använda fristående formler, dvs skrivna på egen rad istället för att blanda matematiska symboler och text på samma rad. När du skriver fristående formler, tänk på att skriva en förklarande text på raden innan samt att centrera formlerna.
Ett tydligt svar
Skriv ett tydligt svar eller slutsats på slutet. I de fall där det är möjligt, så även till att kontrollera svaret.
Pilar och paranteser
Det är skillnad mellan \displaystyle \Rightarrow (implikation), \displaystyle \Leftrightarrow (ekvivalens) och \displaystyle = (lika med). Mellan två ekvationer som man på förhand vet har samma lösningar används ekvivalenspilen \displaystyle \Leftrightarrow för att signalera detta.
Om vi däremot skriver "ekvation 1 \displaystyle \Rightarrow ekvation 2" så betyder det att alla lösningar som ekvation 1 har har också ekvation 2, men ekvation 2 kan dessutom ha fler lösningar.
Eftersom multiplikation och division har högre prioritet än addition och subtraktion är det nödvändigt att stoppa in parenteser om man vill att additionen/subtraktionen ska utföras först. Eftersom vi har denna regel så ska du inte heller ha med onödiga parenteser.