Niklastestar
Förberedande kurs i matematik
(Skillnad mellan versioner)
(Tar bort sidans innehåll) |
|||
(7 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
- | ===Inlämningsuppgift 5:3 (HIG)=== | ||
- | '''Decimalutvecklingar och positionssystem''' | ||
- | 1. Vilken period respektive periodlängd har de rationella talen <math>1/7</math>, <math>3/7</math>, <math>2/7</math>, <math>1/11</math>? | ||
- | |||
- | 2. Summan | ||
- | |||
- | <math>\sum\limits_{k=0}^{\infty} \frac{1}{5\cdot10^k} = \frac{1}{5}+\frac{1}{50}+\frac{1}{500}+\frac{1}{5000}+...</math> | ||
- | |||
- | kan skrivas som ett decimaltal. Vilket decimaltal är det? | ||
- | |||
- | När man ser det på decimalform framgår det tydligt att det är ett rationellt tal. Skriv talet som en kvot mellan två heltal. | ||
- | |||
- | 3. Utför följande baskonverteringar: | ||
- | |||
- | <ol type="a"> | ||
- | <li><math>10</math> i bas <math>2</math> till bas <math>4</math>.</li> | ||
- | <li><math>10</math> i bas <math>4</math> till bas <math>2</math>.</li> | ||
- | <li><math>100,001</math> i bas <math>2</math> till bas <math>4</math>.</li> | ||
- | </ol> | ||
- | |||
- | Förklara tydligt hur du gör och ta med alla beräkningar. | ||
- | |||
- | 4. Beskriv med egna ord hur man i allmänhet kan konvertera ett tal i bas 2 till bas 4. Ta inte ett exempel utan beskriv det allmänna fallet. | ||
- | |||
- | 5. Utför följande beräkningar. Du ska utföra beräkningarna i den givna basen och inte konvertera till bas <math>10</math>. Förklara tydligt hur du gör och ta med alla beräkningar. | ||
- | |||
- | <ol type="a"> | ||
- | <li><math>101,1 + 10,1</math> i bas <math>2</math></li> | ||
- | <li> <math>32\cdot32</math> i bas <math>5</math></li> | ||
- | <li> <math>1001 - 110</math> i bas <math>2</math></li> | ||
- | </ol> | ||
- | |||
- | 6. | ||
- | I "Liftarens guide till galaxen" av Douglas Adams lär vi oss att svaret på livet, universum och allt är 42. Senare i samma bokserie försöker protagonisten bestämma vad som i så fall är själva frågan, och lämnar förslaget "vad är <math> 6 \cdot 9 </math>?". | ||
- | |||
- | Vi kan snabbt konstatera att <math> 6 \cdot 9 = 54 </math>, så det verkar som om vi har fel fråga. En läsare av boken konstaterade att ekvationen faktiskt stämmer, men i bas 13, på vilket Adams svarade "I may be a sorry case, but I don't write jokes in base 13". | ||
- | |||
- | Antag att Adams faktiskt hade gjort det, hur hade vi då beräknat <math> 6 \cdot 9 </math> i bas 13? Utför beräkningen utan att konvertera till bas 10. Förklara alla steg. | ||
- | |||
- | '''Euklides algoritm och diofantiska ekvationer''' | ||
- | |||
- | 1. Ge ett exempel som illustrerar Lemma 1. | ||
- | |||
- | 2. Använd Euklides algoritm för att bestämma SGD(569, 31). Redovisa din lösning. | ||
- | |||
- | 3. Använd Euklides algoritm till att förkorta så <math>\frac{9876}{32}</math> långt som möjligt. Redovisa din lösning. | ||
- | |||
- | 4. Bestäm alla heltalslösningar till följande ekvationer: <math>11x + 22y=32</math> och <math>11x + 22y=33</math>. Redovisa din lösning. | ||
- | |||
- | 5. Lille Per har av sin moder fått 120 kr för att gå till konditoriet och | ||
- | köpa lyxsemlor till ett pris av 18kr per styck och mandelkakor till ett | ||
- | pris av 12 kr per styck. När han är framme i konditoriet har han hunnit | ||
- | glömma hur många av de två slagen bakverk han skulle köpa. Han minns | ||
- | dock att inga pengar skulle bli över och att han skulle köpa fler mandelkakor än lyxsemlor. Hjälp lille Per! | ||
- | |||
- | '''Kombinatorik''' | ||
- | |||
- | 1a. Permutationen i <math>S_5</math> som skickar 12345 på 12345 kallas identitetspermutationen. Tag en valfri permutation <math>\sigma\in S_5</math> skild från identitetspermutationen. Beskriv var <math>\sigma</math> skickar 12345 på och skriv <math>\sigma</math> på cykelnotation. | ||
- | 1b. Tag permutationen <math>\pi</math> som skickar 12345 på 31425 samt permutationen du just valde. Vad skickar <math>\sigma\pi</math> 12345 på? Skriv <math>\sigma\pi</math> med cykelnotation. | ||
- | |||
- | 2. Ge både ett kombinatoriskt och ett algebraiskt bevis för sambandet | ||
- | |||
- | <math>\qquad {n\choose l}{l\choose k}={n\choose k}{n-k\choose l-k}</math> | ||
- | |||
- | Tips: | ||
- | till det kombinatoriska beviset: Vänsterledet kan vi exempelvis se som | ||
- | antalet sätt att välja ut l personer ur en grupp på n som får åka på en | ||
- | resa, av de l personerna väljs sedan k ut att få åka första klass. | ||
- | |||
- | 3a. Beskriv hur urval med återläggning och utan hänsyn till ordning går till och motivera Sats 2 med egna ord (ca 1/3 sida). | ||
- | |||
- | 3b. | ||
- | Anna har tre sorters tröjor: gröna, röda och svarta. Alla tröjor med | ||
- | samma färg är likadana och Anna har minst tio av varje sort. Till en | ||
- | resa ska Anna ta med sig 9 tröjor. På hur många sätta kan Anna välja | ||
- | vilka tröjor hos ska ta med sig? | ||
- | |||
- | 3c. Ett annat sätt att formulera uppgift 3b är följande: Hur många lösningar har ekvationen <math>x_1+x_2+x_3=9</math> där <math>x_1,x_2,x_3\in\mathbb{N}</math>. Vi kan se <math>x_1</math> som antalet gröna tröjor, <math>x_2</math> som antalet röda tröjor och <math>x_3</math> som antalet svarta tröjor. Tillsammans skulle nio tröjor väljas varför summan av de tre variablerna ska vara 9. Använd detta för att ta reda | ||
- | på antalet lösningar i till ekvationen | ||
- | |||
- | <math>\qquad x_1+x_2+x_3+x_4=6</math> |