5.1 Skriva matematiska formler i LaTeX
Förberedande kurs i matematik 1
(Puts) |
|||
Rad 27: | Rad 27: | ||
För att markera '''starten''' för den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki><math></nowiki>'''. För att '''sluta''' den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki></math></nowiki>'''. | För att markera '''starten''' för den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki><math></nowiki>'''. För att '''sluta''' den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki></math></nowiki>'''. | ||
- | Till exempel skrivs formeln <math>a+b</math> | + | Till exempel skrivs formeln <math>a+b</math> som <nowiki><math></nowiki>a+b<nowiki></math></nowiki>. |
- | + | Enkla matematiska uttryck skrivs på ett rättframt sätt. | |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 42: | Rad 42: | ||
</div> | </div> | ||
- | När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av | + | När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av specialkommandon. Kommandona startar alltid med ett omvänt snedstreck, t.ex. <tt>\le</tt> som är kommandot för <math>\le</math>. |
I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX. | I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX. | ||
Rad 51: | Rad 51: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><b>Exempel</b></td> | <td align="center"><b>Exempel</b></td> | ||
- | <td align="center"><b>LaTeX- | + | <td align="center"><b>LaTeX-kod</b></td> |
<td align="left"><b>Kommentar</b></td> | <td align="left"><b>Kommentar</b></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
Rad 238: | Rad 238: | ||
<li><math>\tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\frac{1}{2}y\ne x\le z<nowiki></math></nowiki></tt></li> | <li><math>\tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\frac{1}{2}y\ne x\le z<nowiki></math></nowiki></tt></li> | ||
<li><math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>2^{13}\sqrt{3}+\ln y<nowiki></math></nowiki></tt></li> | <li><math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>2^{13}\sqrt{3}+\ln y<nowiki></math></nowiki></tt></li> | ||
- | <li><math>\tan 30^{\circ}+\cot\pi\quad</math> skrivs<tt><nowiki><math></nowiki>\tan 30^{\circ}+\cot\pi<nowiki></math></nowiki></tt></li> | + | <li><math>\tan 30^{\circ}+\cot\pi\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\tan 30^{\circ}+\cot\pi<nowiki></math></nowiki></tt></li> |
</ol> | </ol> | ||
</div> | </div> | ||
Rad 272: | Rad 272: | ||
==Vanliga misstag== | ==Vanliga misstag== | ||
- | Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i | + | Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i wikin är att glömma starttaggen <tt><nowiki><math></nowiki></tt> och sluttaggen <tt><nowiki></math></nowiki></tt>. |
- | Glöm inte heller att starta | + | Glöm inte heller att starta kommandon med omvänt snedstreck (\) och att lägga till ett mellanslag efter kommandona (om de inte direkt följs av ytterligare ett kommando). |
Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (<tt>*</tt>) istället för multiplikationstecken <math>\cdot</math> (<tt>\cdot</tt> in TeX). | Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (<tt>*</tt>) istället för multiplikationstecken <math>\cdot</math> (<tt>\cdot</tt> in TeX). | ||
Rad 286: | Rad 286: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> Glöm inte | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> Glöm inte omvänt snedstreck (\)</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>sin x</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>sin x</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>sin x</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>sin x</math> | ||
Rad 318: | Rad 318: | ||
====Exponenter och index==== | ====Exponenter och index==== | ||
- | För att skriva en exponent använder du <tt>^</tt> följt av exponenten och för att skriva index använder du <tt>_</tt> följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av | + | För att skriva en exponent använder du <tt>^</tt> följt av exponenten och för att skriva index använder du <tt>_</tt> följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av fler än en symbol måste det inneslutas med klammerparenteser (även kallade måsvingar, krullparentes, ackolad) <tt>{}</tt>. |
- | En speciell typ av exponent är gradtecknet (°) Det skrivs <tt>^{\circ}</tt>. | + | En speciell typ av exponent är gradtecknet (°). Det skrivs <tt>^{\circ}</tt>. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 330: | Rad 330: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Utelämna inte <tt>^</tt></li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>a2</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>a2</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a2</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a2</math> | ||
Rad 338: | Rad 338: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a^2</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a^2</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Utelämna inte <tt>_</tt></li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>x1</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>x1</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>x1</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>x1</math> | ||
Rad 354: | Rad 354: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a^{22}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a^{22}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Använd inte "o" som gradtecken</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>30^{o}</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>30^{o}</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>30^{o}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>30^{o}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Använd inte "0" som gradtecken</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>30^{0}</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>30^{0}</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>30^{0}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>30^{0}</math> | ||
Rad 368: | Rad 368: | ||
</div> | </div> | ||
- | ==== | + | ====Parenteser==== |
- | I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje | + | I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje vänsterparentes <tt>"("</tt> balanseras av en motsvarande högerparentes <tt>")"</tt>. |
- | + | En parentes som avgränsar ett stort uttryck ska vara lika stor som uttrycket. För att åstadkomma detta använder vi prefix framför parenteserna. Vid vänsterparentesen skriver du <tt>\left</tt> framför och vid högerparentesen <tt>\right</tt>. Då kommer du få ett par skalbara parenteser som anpassar sin höjd efter uttryckets storlek. | |
- | Notera att klammerparenteser <tt>{}</tt> och inte parenteser <tt>()</tt> | + | Notera att klammerparenteser <tt>{}</tt> och inte vanliga parenteser <tt>()</tt> |
- | används | + | används för att avgränsa argument till kommandon. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 425: | Rad 425: | ||
====Bråk==== | ====Bråk==== | ||
- | En tumregel är att bråk | + | En tumregel är att bråk där nämnare och täljare innehåller endast ett fåtal siffror ska skrivas som små bråk (<tt>\frac</tt>) , medan andra bråk ska vara stora (<tt>\dfrac</tt>). |
- | Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t ex <math>5/2</math> istället för <math>\tfrac{5}{2}</math>) för att öka läsbarheten. | + | Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t.ex. <math>5/2</math> istället för <math>\tfrac{5}{2}</math>) för att öka läsbarheten. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 437: | Rad 437: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Sifferbråk skrivs inte stora</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\dfrac{1}{2}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\dfrac{1}{2}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{1}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{1}{2}</math> | ||
Rad 448: | Rad 448: | ||
(Undantag: Om bråket står brevid ett stort uttryck så bör du skriva bråket som ett stort bråk.)</li></ol> | (Undantag: Om bråket står brevid ett stort uttryck så bör du skriva bråket som ett stort bråk.)</li></ol> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Bokstavsbråk skrivs inte små</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\frac{a}{b}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\frac{a}{b}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac{a}{b}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac{a}{b}</math> | ||
Rad 456: | Rad 456: | ||
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{a}{b}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{a}{b}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Komplicerade bråk skrivs inte små</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\frac{\sqrt{3}}{2}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\frac{\sqrt{3}}{2}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | ||
Rad 464: | Rad 464: | ||
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li> | + | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li>Inga byggda bråk i exponenter</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>a^{\frac{1}{2}}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>a^{\frac{1}{2}}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>a^{\frac{1}{2}}</math> | | align="center" valign="center" |<math>a^{\frac{1}{2}}</math> |
Versionen från 5 mars 2009 kl. 08.18
Teori | Övningar |
Innehåll:
- LaTeX matematik
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Skriva formler i LaTeX
- Undvika vanliga misstag när man kodar matematik i LaTeX
För att effektivt kunna skriva matematik via datorn i den individuella uppgiften och gruppuppgiften så behöver du koda matematiken med hjälp av LaTeX. I detta avsnitt kommer du få lära dig grunderna i att konstruera LaTeX-kod för att skriva matematiska formler.
Att skriva enkla uttryck i LaTex
För att markera starten för den matematiska formateringen används taggen <math>. För att sluta den matematiska formateringen används taggen </math>. Till exempel skrivs formeln \displaystyle a+b som <math>a+b</math>.
Enkla matematiska uttryck skrivs på ett rättframt sätt.
Exempel 1
- \displaystyle 1+2-3\quad skrivs <math>1+2-3</math>
- \displaystyle 5/2\quad skrivs <math>5/2</math>
- \displaystyle 4/(2+x)\quad skrivs <math>4/(2+x)</math>
- \displaystyle 4 < 5\quad skrivs <math>4 < 5</math>
När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av specialkommandon. Kommandona startar alltid med ett omvänt snedstreck, t.ex. \le som är kommandot för \displaystyle \le.
I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX.
Exempel | LaTeX-kod | Kommentar | |
Enkla räknesätt | a+b | a+b | |
a-b | a-b | ||
a\pm b | a\pm b | ||
a\cdot b | a\cdot b | ||
a/b | a/b | ||
\frac{a}{b} | \frac{a}{b} | Använd \dfrac{a}{b} för att skapa större storlek på bråket. | |
(a) | (a) | Skalbara parenteser \left(...\right) | |
Jämförelsetecken | a=b | a=b | |
a\ne b | a\ne b | Alternativt: a\not= b | |
a< b | a< b | OBS: mellanslag efter "<" | |
a\le b | a\le b | ||
a> b | a>b | ||
a\ge b | a\ge b | ||
Potenser och rötter | x^{n} | x^{n} | |
\sqrt{x} | \sqrt{x} | ||
\sqrt[n]{x} | \sqrt[n]{x} | Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n | |
Index | x_n | x_{n} | |
Logaritmer | \ln x | \ln x | |
\log x | \log x | ||
\log_{a} x | \log_{a} x | ||
Trigonometri | 30^{\circ} | 30^{\circ} | |
\cos x | \cos x | ||
\sin x | \sin x | ||
\tan x | \tan x | ||
\cot x | \cot x | ||
Pilar | \Rightarrow | \Rightarrow | |
\Leftarrow | \Leftarrow | ||
\Leftrightarrow | \Leftrightarrow | ||
Diverse symboler | \pi | \pi |
Exempel 2
- \displaystyle 1\pm3\cdot 5\quad skrivs <math>1\pm 3\cdot 5</math>
- \displaystyle \tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad skrivs <math>\frac{1}{2}y\ne x\le z</math>
- \displaystyle 2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad skrivs <math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y</math>
- \displaystyle \tan 30^{\circ}+\cot\pi\quad skrivs <math>\tan 30^{\circ}+\cot\pi</math>
Att skriva komplicerade uttryck
Genom att kombinera enkla uttryck kan vi skriva mer komplexa uttryck.
Exempel 3
- \displaystyle \sqrt{x+2}\quad skrivs <math>\sqrt{x+2}</math>
- \displaystyle (a^2)^3=a^6\quad skrivs <math>(a^2)^3=a^6</math>
- \displaystyle 2^{2^2}\quad skrivs <math>2^{2^2}</math>
- \displaystyle \sin\sqrt{x}\quad skrivs <math>\sin\sqrt{x}</math>
Exempel 4
- \displaystyle \sqrt{x+\sqrt{x}}\quad skrivs <math>\sqrt{x+\sqrt{x}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}\quad skrivs <math>\dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}\quad skrivs <math>\dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}</math>
- \displaystyle x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}\quad skrivs <math>x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}</math>
Vanliga misstag
Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i wikin är att glömma starttaggen <math> och sluttaggen </math>.
Glöm inte heller att starta kommandon med omvänt snedstreck (\) och att lägga till ett mellanslag efter kommandona (om de inte direkt följs av ytterligare ett kommando).
Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (*) istället för multiplikationstecken \displaystyle \cdot (\cdot in TeX).
Exempel 5
LaTeX | Resultat | |
| sin x | \displaystyle sin x |
| \sinx | Error |
| \sin x | \displaystyle \sin x |
| 4*3 | \displaystyle 4*3 |
| 4\cdot 3 | \displaystyle 4\cdot 3 |
| a\cdot b | \displaystyle a\cdot b |
| ab | \displaystyle ab |
Exponenter och index
För att skriva en exponent använder du ^ följt av exponenten och för att skriva index använder du _ följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av fler än en symbol måste det inneslutas med klammerparenteser (även kallade måsvingar, krullparentes, ackolad) {}.
En speciell typ av exponent är gradtecknet (°). Det skrivs ^{\circ}.
Exempel 6
LaTeX | Resultat | |
| a2 | \displaystyle a2 |
| a^2 | \displaystyle a^2 |
| x1 | \displaystyle x1 |
| x_1 | \displaystyle x_1 |
| a^22 | \displaystyle a^22 |
| a^{22} | \displaystyle a^{22} |
| 30^{o} | \displaystyle 30^{o} |
| 30^{0} | \displaystyle 30^{0} |
| 30^{\circ} | \displaystyle 30^{\circ} |
Parenteser
I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje vänsterparentes "(" balanseras av en motsvarande högerparentes ")".
En parentes som avgränsar ett stort uttryck ska vara lika stor som uttrycket. För att åstadkomma detta använder vi prefix framför parenteserna. Vid vänsterparentesen skriver du \left framför och vid högerparentesen \right. Då kommer du få ett par skalbara parenteser som anpassar sin höjd efter uttryckets storlek.
Notera att klammerparenteser {} och inte vanliga parenteser () används för att avgränsa argument till kommandon.
Exempel 7
LaTeX | Resultat | |
| (1-(1-x) | \displaystyle (1-(1-x) |
| (1-(1-x)) | \displaystyle (1-(1-x)) |
| (\dfrac{a}{b}+c) | \displaystyle (\dfrac{a}{b}+c) |
| \left(\dfrac{a}{b}+c\right) | \displaystyle \left(\dfrac{a}{b}+c\right) |
| \frac(1)(2) | \displaystyle \tfrac(1)(2) |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| \sqrt(a+b) | \displaystyle \sqrt(a+b) |
| \sqrt{(a+b)} | \displaystyle \sqrt{(a+b)} |
| \sqrt{a+b} | \displaystyle \sqrt{a+b} |
Bråk
En tumregel är att bråk där nämnare och täljare innehåller endast ett fåtal siffror ska skrivas som små bråk (\frac) , medan andra bråk ska vara stora (\dfrac).
Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t.ex. \displaystyle 5/2 istället för \displaystyle \tfrac{5}{2}) för att öka läsbarheten.
Exempel 8
LaTeX | Resultat | |
| \dfrac{1}{2} | \displaystyle \dfrac{1}{2} |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| ||
| \frac{a}{b} | \displaystyle \tfrac{a}{b} |
| \dfrac{a}{b} | \displaystyle \dfrac{a}{b} |
| \frac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \tfrac{\sqrt{3}}{2} |
| \dfrac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \dfrac{\sqrt{3}}{2} |
| a^{\frac{1}{2}} | \displaystyle a^{\frac{1}{2}} |
| a^{1/2} | \displaystyle a^{1/2} |
Råd för inläsningen
Ett råd är att testa att skriva matematiska formler i forumet och wikin som tillhör din individuella uppgift.
Länktips
- En mer utförlig lista av matematik kommandon i LaTeX finns på Wikipedias hjälp sidor
- Mer ingående information om LaTeX matematik kan hittas i ett kapitel av boken The LaTeX Companion och en text av Herbert Voss.
- Vill du veta mer om LaTeX kan du besöka dessa webbsidor: Wikipedia, The not so Short Introduction to LaTeX and LaTeX Wikibook.
- Implementation av LaTeX matematik som används i denna wiki är jsMath.