5.1 Skriva matematiska formler i LaTeX
Förberedande kurs i matematik 1
m |
m |
||
Rad 86: | Rad 86: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
- | <td align="center"><span class="math">\frac{ | + | <td align="center"><span class="math">\frac{1}{2}</span></td> |
- | <td align="center"><tt>\frac{ | + | <td align="center"><tt>\frac{1}{2}</tt></td> |
- | <td align="left"> | + | <td align="left">Litet byggt bråk</td> |
</tr> | </tr> | ||
<tr style="background:#E6E6E6;"> | <tr style="background:#E6E6E6;"> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | <td align="center"><span class="math">\dfrac{a}{b}</span></td> | ||
+ | <td align="center"><tt>\dfrac{a}{b}</tt></td> | ||
+ | <td align="left">Stort byggt bråk</td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">(a)</span></td> | <td align="center"><span class="math">(a)</span></td> | ||
Rad 96: | Rad 102: | ||
<td align="left">Skalbara parenteser: \left(...\right)</td> | <td align="left">Skalbara parenteser: \left(...\right)</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td align="left">Jämförelsetecken</td> | <td align="left">Jämförelsetecken</td> | ||
<td align="center"><span class="math">a=b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a=b</span></td> | ||
Rad 102: | Rad 108: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\ne b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\ne b</span></td> | ||
Rad 108: | Rad 114: | ||
<td>Alternativt: a\not= b</td> | <td>Alternativt: a\not= b</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a< b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a< b</span></td> | ||
Rad 114: | Rad 120: | ||
<td>OBS: mellanslag efter "<" </td> | <td>OBS: mellanslag efter "<" </td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\le b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\le b</span></td> | ||
Rad 120: | Rad 126: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a> b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a> b</span></td> | ||
Rad 126: | Rad 132: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\ge b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\ge b</span></td> | ||
Rad 132: | Rad 138: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Potenser och rötter</td> | <td>Potenser och rötter</td> | ||
<td align="center"><span class="math">x^{n}</span></td> | <td align="center"><span class="math">x^{n}</span></td> | ||
Rad 138: | Rad 144: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\sqrt{x}</span></td> | <td align="center"><span class="math">\sqrt{x}</span></td> | ||
Rad 144: | Rad 150: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\sqrt[n]{x}</span></td> | <td align="center"><span class="math">\sqrt[n]{x}</span></td> | ||
Rad 150: | Rad 156: | ||
<td>Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n</td> | <td>Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td>Index</td> | <td>Index</td> | ||
<td align="center"><span class="math">x_n</span></td> | <td align="center"><span class="math">x_n</span></td> | ||
Rad 156: | Rad 162: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Logaritmer</td> | <td>Logaritmer</td> | ||
<td align="center"><span class="math">\lg x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\lg x</span></td> | ||
Rad 162: | Rad 168: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\ln x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\ln x</span></td> | ||
Rad 168: | Rad 174: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\log x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\log x</span></td> | ||
Rad 174: | Rad 180: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\log_{a} x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\log_{a} x</span></td> | ||
Rad 180: | Rad 186: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Trigonometri</td> | <td>Trigonometri</td> | ||
<td align="center"><span class="math">30^{\circ}</span></td> | <td align="center"><span class="math">30^{\circ}</span></td> | ||
Rad 186: | Rad 192: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\cos x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\cos x</span></td> | ||
Rad 192: | Rad 198: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\sin x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\sin x</span></td> | ||
Rad 198: | Rad 204: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\tan x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\tan x</span></td> | ||
Rad 204: | Rad 210: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\cot x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\cot x</span></td> | ||
Rad 210: | Rad 216: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td>Pilar</td> | <td>Pilar</td> | ||
<td align="center"><span class="math">\Rightarrow</span></td> | <td align="center"><span class="math">\Rightarrow</span></td> | ||
Rad 216: | Rad 222: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\Leftarrow</span></td> | <td align="center"><span class="math">\Leftarrow</span></td> | ||
Rad 222: | Rad 228: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\Leftrightarrow</span></td> | <td align="center"><span class="math">\Leftrightarrow</span></td> | ||
Rad 228: | Rad 234: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Diverse symboler</td> | <td>Diverse symboler</td> | ||
<td align="center"><span class="math">\pi</span></td> | <td align="center"><span class="math">\pi</span></td> | ||
<td align="center"><tt>\pi</tt></td> | <td align="center"><tt>\pi</tt></td> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | <td align="center"><span class="math">\alpha, \beta, \theta, \varphi</span></td> | ||
+ | <td align="left" colspan="2"><tt>\alpha, \beta, \theta, \varphi</tt></td> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
Rad 312: | Rad 324: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>4\cdot 3</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>4\cdot 3</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Multiplikationstecken skrivs inte ut mellan variabler</li></ol> | + | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Multiplikationstecken skrivs normalt inte ut mellan variabler</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>a\cdot b</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>a\cdot b</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a\cdot b</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a\cdot b</math> |
Versionen från 11 mars 2009 kl. 08.31
Teori | Övningar |
Innehåll:
- Matematiska formler i LaTeX
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Skriva formler i LaTeX
- Undvika vanliga misstag när man kodar matematik i LaTeX
För att effektivt kunna skriva matematik via datorn i den individuella uppgiften och gruppuppgiften så behöver du koda matematiken med hjälp av LaTeX. I detta avsnitt kommer du få lära dig grunderna i att konstruera LaTeX-kod för att skriva matematiska formler.
Att skriva enkla uttryck i LaTeX
För att markera starten för den matematiska formateringen används taggen <math>. För att avsluta den matematiska formateringen används taggen </math>. Till exempel skrivs formeln \displaystyle a+b som <math>a+b</math>.
Enkla matematiska uttryck skrivs på ett rättframt sätt.
Exempel 1
- \displaystyle 1+2-3\quad skrivs <math>1+2-3</math>
- \displaystyle 5/2\quad skrivs <math>5/2</math>
- \displaystyle 4/(2+x)\quad skrivs <math>4/(2+x)</math>
- \displaystyle 4 < 5\quad skrivs <math>4 < 5</math>
När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av specialkommandon. Kommandona startar alltid med ett omvänt snedstreck, t.ex. \le som är kommandot för \displaystyle \le.
I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX.
Exempel | LaTeX-kod | Kommentar | ||
Enkla räknesätt | a+b | a+b | ||
a-b | a-b | |||
a\pm b | a\pm b | |||
a\cdot b | a\cdot b | |||
a/b | a/b | |||
\frac{1}{2} | \frac{1}{2} | Litet byggt bråk | ||
\dfrac{a}{b} | \dfrac{a}{b} | Stort byggt bråk | ||
(a) | (a) | Skalbara parenteser: \left(...\right) | ||
Jämförelsetecken | a=b | a=b | ||
a\ne b | a\ne b | Alternativt: a\not= b | ||
a< b | a< b | OBS: mellanslag efter "<" | ||
a\le b | a\le b | |||
a> b | a>b | |||
a\ge b | a\ge b | |||
Potenser och rötter | x^{n} | x^{n} | ||
\sqrt{x} | \sqrt{x} | |||
\sqrt[n]{x} | \sqrt[n]{x} | Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n | ||
Index | x_n | x_{n} | ||
Logaritmer | \lg x | \lg x | ||
\ln x | \ln x | |||
\log x | \log x | |||
\log_{a} x | \log_{a} x | |||
Trigonometri | 30^{\circ} | 30^{\circ} | ||
\cos x | \cos x | |||
\sin x | \sin x | |||
\tan x | \tan x | |||
\cot x | \cot x | |||
Pilar | \Rightarrow | \Rightarrow | ||
\Leftarrow | \Leftarrow | |||
\Leftrightarrow | \Leftrightarrow | |||
Diverse symboler | \pi | \pi | ||
\alpha, \beta, \theta, \varphi | \alpha, \beta, \theta, \varphi |
Exempel 2
- \displaystyle 1\pm3\cdot 5\quad skrivs <math>1\pm 3\cdot 5</math>
- \displaystyle \tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad skrivs <math>\frac{1}{2}y\ne x\le z</math>
- \displaystyle 2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad skrivs <math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y</math>
- \displaystyle \tan 30^{\circ}+\cot\pi\quad skrivs <math>\tan 30^{\circ}+\cot\pi</math>
Att skriva komplicerade uttryck
Genom att kombinera enkla uttryck kan vi skriva mer komplexa uttryck.
Exempel 3
- \displaystyle \sqrt{x+2}\quad skrivs <math>\sqrt{x+2}</math>
- \displaystyle (a^2)^3=a^6\quad skrivs <math>(a^2)^3=a^6</math>
- \displaystyle 2^{2^2}\quad skrivs <math>2^{2^2}</math>
- \displaystyle \sin\sqrt{x}\quad skrivs <math>\sin\sqrt{x}</math>
Exempel 4
- \displaystyle \sqrt{x+\sqrt{x}}\quad skrivs <math>\sqrt{x+\sqrt{x}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}\quad skrivs <math>\dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}\quad skrivs <math>\dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}</math>
- \displaystyle x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}\quad skrivs <math>x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}</math>
Vanliga misstag
Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i denna speciella syntax är att glömma starttaggen <math> och sluttaggen </math>.
Glöm inte heller att starta kommandon med omvänt snedstreck (\) och att lägga till ett mellanslag efter kommandon (om de inte direkt följs av ytterligare ett kommando).
Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (*) istället för multiplikationstecknet \displaystyle \cdot (\cdot i LaTeX).
Exempel 5
LaTeX | Resultat | |
| sin x | \displaystyle sin x |
| \sinx | Error |
| \sin x | \displaystyle \sin x |
| 4*3 | \displaystyle 4*3 |
| 4\cdot 3 | \displaystyle 4\cdot 3 |
| a\cdot b | \displaystyle a\cdot b |
| ab | \displaystyle ab |
Exponenter och index
För att skriva en exponent använder du ^ följt av exponenten och för att skriva index använder du _ följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av fler än en symbol måste det inneslutas med klammerparenteser (även kallade måsvingar eller krullparenteser) {}.
En speciell typ av exponent är gradtecknet (°). Det skrivs ^{\circ}.
Exempel 6
LaTeX | Resultat | |
| a2 | \displaystyle a2 |
| a^2 | \displaystyle a^2 |
| x1 | \displaystyle x1 |
| x_1 | \displaystyle x_1 |
| a^22 | \displaystyle a^22 |
| a^{22} | \displaystyle a^{22} |
| 30^{o} | \displaystyle 30^{o} |
| 30^{0} | \displaystyle 30^{0} |
| 30^{\circ} | \displaystyle 30^{\circ} |
Parenteser
I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje vänsterparentes "(" balanseras av en motsvarande högerparentes ")".
En parentes som avgränsar ett stort uttryck ska vara lika stor som uttrycket. För att åstadkomma detta använder vi prefix framför parenteserna. Vid vänsterparentesen skriver du \left framför och vid högerparentesen \right. Då kommer du få ett par skalbara parenteser som anpassar sin höjd efter uttryckets storlek.
Notera att klammerparenteser {} och inte vanliga parenteser () används för att avgränsa argument till kommandon.
Exempel 7
LaTeX | Resultat | |
| (1-(1-x) | \displaystyle (1-(1-x) |
| (1-(1-x)) | \displaystyle (1-(1-x)) |
| (\dfrac{a}{b}+c) | \displaystyle (\dfrac{a}{b}+c) |
| \left(\dfrac{a}{b}+c\right) | \displaystyle \left(\dfrac{a}{b}+c\right) |
| \frac(1)(2) | \displaystyle \tfrac(1)(2) |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| \sqrt(a+b) | \displaystyle \sqrt(a+b) |
| \sqrt{(a+b)} | \displaystyle \sqrt{(a+b)} |
| \sqrt{a+b} | \displaystyle \sqrt{a+b} |
Bråk
En tumregel är att bråk där nämnare och täljare innehåller endast ett fåtal siffror ska skrivas som små bråk (\frac) , medan andra bråk ska vara stora (\dfrac).
Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t.ex. \displaystyle 5/2 istället för \displaystyle \tfrac{5}{2}) för att öka läsbarheten.
Exempel 8
LaTeX | Resultat | |
| \dfrac{1}{2} | \displaystyle \dfrac{1}{2} |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| ||
| \frac{a}{b} | \displaystyle \tfrac{a}{b} |
| \dfrac{a}{b} | \displaystyle \dfrac{a}{b} |
| \frac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \tfrac{\sqrt{3}}{2} |
| \dfrac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \dfrac{\sqrt{3}}{2} |
| a^{\frac{1}{2}} | \displaystyle a^{\frac{1}{2}} |
| a^{1/2} | \displaystyle a^{1/2} |
Råd för inläsningen
Ett råd är att testa att skriva matematiska formler i forumet och i wikin som tillhör din individuella uppgift.
Länktips
- En mer utförlig lista av matematikkommandon i LaTeX finns på Wikipedias hjälpsidor
- Mer ingående information om LaTeX matematik kan hittas i ett kapitel av boken The LaTeX Companion och en text av Herbert Voss.
- Vill du veta mer om LaTeX kan du besöka dessa webbsidor: Wikipedia, The not so Short Introduction to LaTeX och LaTeX Wikibook.
- Den implementation av LaTeX matematik som används i denna wiki är jsMath.