5.1 Skriva matematiska formler i LaTeX
Förberedande kurs i matematik 1
(14 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
- | {{Mall:Vald flik|[[5.1 Skriva matematiska formler i | + | {{Mall:Vald flik|[[5.1 Skriva matematiska formler i LaTeX|Teori]]}} |
{{Mall:Ej vald flik|[[5.1 Övningar|Övningar]]}} | {{Mall:Ej vald flik|[[5.1 Övningar|Övningar]]}} | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
Rad 9: | Rad 9: | ||
{{Info| | {{Info| | ||
'''Innehåll:''' | '''Innehåll:''' | ||
- | * LaTeX | + | * Matematiska formler i LaTeX |
}} | }} | ||
Rad 21: | Rad 21: | ||
- | För att effektivt kunna skriva matematik via datorn i | + | För att effektivt kunna skriva matematik via datorn i forumet så kan du koda matematiken med hjälp av LaTeX. I detta avsnitt kommer du få lära dig grunderna i att konstruera LaTeX-kod för att skriva matematiska formler. |
- | == Att skriva enkla uttryck i | + | == Att skriva enkla uttryck i LaTeX== |
- | För att markera '''starten''' för den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki><math></nowiki>'''. För att ''' | + | För att markera '''starten''' för den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki><math></nowiki>'''. För att '''avsluta''' den matematiska formateringen används taggen '''<nowiki></math></nowiki>'''. |
- | Till exempel skrivs formeln <math>a+b</math> | + | Till exempel skrivs formeln <math>a+b</math> som <nowiki><math></nowiki>a+b<nowiki></math></nowiki>. |
- | + | Enkla matematiska uttryck skrivs på ett rättframt sätt. | |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 42: | Rad 42: | ||
</div> | </div> | ||
- | När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av | + | När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av specialkommandon. Kommandona startar alltid med ett omvänt snedstreck, t.ex. <tt>\le</tt> som är kommandot för <math>\le</math>. |
I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX. | I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX. | ||
Rad 51: | Rad 51: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><b>Exempel</b></td> | <td align="center"><b>Exempel</b></td> | ||
- | <td align="center"><b>LaTeX- | + | <td align="center"><b>LaTeX-kod</b></td> |
<td align="left"><b>Kommentar</b></td> | <td align="left"><b>Kommentar</b></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
Rad 86: | Rad 86: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
- | <td align="center"><span class="math">\frac{ | + | <td align="center"><span class="math">\frac{1}{2}</span></td> |
- | <td align="center"><tt>\frac{ | + | <td align="center"><tt>\frac{1}{2}</tt></td> |
- | <td align="left"> | + | <td align="left">Litet byggt bråk</td> |
</tr> | </tr> | ||
<tr style="background:#E6E6E6;"> | <tr style="background:#E6E6E6;"> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | <td align="center"><span class="math">\dfrac{a}{b}</span></td> | ||
+ | <td align="center"><tt>\displaystyle\frac{a}{b}</tt></td> | ||
+ | <td align="left">Stort byggt bråk</td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">(a)</span></td> | <td align="center"><span class="math">(a)</span></td> | ||
<td align="center"><tt>(a)</tt></td> | <td align="center"><tt>(a)</tt></td> | ||
- | <td align="left">Skalbara parenteser \left(...\right)</td> | + | <td align="left">Skalbara parenteser: \left(...\right)</td> |
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td align="left">Jämförelsetecken</td> | <td align="left">Jämförelsetecken</td> | ||
<td align="center"><span class="math">a=b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a=b</span></td> | ||
Rad 102: | Rad 108: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\ne b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\ne b</span></td> | ||
Rad 108: | Rad 114: | ||
<td>Alternativt: a\not= b</td> | <td>Alternativt: a\not= b</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a< b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a< b</span></td> | ||
Rad 114: | Rad 120: | ||
<td>OBS: mellanslag efter "<" </td> | <td>OBS: mellanslag efter "<" </td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\le b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\le b</span></td> | ||
Rad 120: | Rad 126: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a> b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a> b</span></td> | ||
Rad 126: | Rad 132: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">a\ge b</span></td> | <td align="center"><span class="math">a\ge b</span></td> | ||
Rad 132: | Rad 138: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Potenser och rötter</td> | <td>Potenser och rötter</td> | ||
<td align="center"><span class="math">x^{n}</span></td> | <td align="center"><span class="math">x^{n}</span></td> | ||
Rad 138: | Rad 144: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\sqrt{x}</span></td> | <td align="center"><span class="math">\sqrt{x}</span></td> | ||
Rad 144: | Rad 150: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td></td> | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\sqrt[n]{x}</span></td> | <td align="center"><span class="math">\sqrt[n]{x}</span></td> | ||
Rad 150: | Rad 156: | ||
<td>Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n</td> | <td>Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr | + | <tr> |
<td>Index</td> | <td>Index</td> | ||
<td align="center"><span class="math">x_n</span></td> | <td align="center"><span class="math">x_n</span></td> | ||
Rad 156: | Rad 162: | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
- | <tr> | + | <tr style="background:#E6E6E6;"> |
<td>Logaritmer</td> | <td>Logaritmer</td> | ||
+ | <td align="center"><span class="math">\lg x</span></td> | ||
+ | <td align="center"><tt>\lg x</tt></td> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | <td></td> | ||
<td align="center"><span class="math">\ln x</span></td> | <td align="center"><span class="math">\ln x</span></td> | ||
<td align="center"><tt>\ln x</tt></td> | <td align="center"><tt>\ln x</tt></td> | ||
Rad 226: | Rad 238: | ||
<td align="center"><span class="math">\pi</span></td> | <td align="center"><span class="math">\pi</span></td> | ||
<td align="center"><tt>\pi</tt></td> | <td align="center"><tt>\pi</tt></td> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | <td></td> | ||
+ | <td align="center"><span class="math">\alpha, \beta, \theta, \varphi</span></td> | ||
+ | <td align="left" colspan="2"><tt>\alpha, \beta, \theta, \varphi</tt></td> | ||
<td></td> | <td></td> | ||
</tr> | </tr> | ||
Rad 238: | Rad 256: | ||
<li><math>\tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\frac{1}{2}y\ne x\le z<nowiki></math></nowiki></tt></li> | <li><math>\tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\frac{1}{2}y\ne x\le z<nowiki></math></nowiki></tt></li> | ||
<li><math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>2^{13}\sqrt{3}+\ln y<nowiki></math></nowiki></tt></li> | <li><math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>2^{13}\sqrt{3}+\ln y<nowiki></math></nowiki></tt></li> | ||
- | <li><math>\tan 30^{\circ} | + | <li><math>\tan 30^{\circ}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\tan 30^{\circ}<nowiki></math></nowiki></tt></li> |
</ol> | </ol> | ||
</div> | </div> | ||
Rad 263: | Rad 281: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
<li><math>\sqrt{x+\sqrt{x}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\sqrt{x+\sqrt{x}}<nowiki></math></nowiki></tt></li> | <li><math>\sqrt{x+\sqrt{x}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\sqrt{x+\sqrt{x}}<nowiki></math></nowiki></tt></li> | ||
- | <li><math>\dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\ | + | <li><math>\dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\displaystyle\frac{x-x^2}{\sqrt{3}}<nowiki></math></nowiki></tt></li> |
- | <li><math>\dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\ | + | <li><math>\dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>\displaystyle\frac{x}{x+\displaystyle\frac{1}{x}}<nowiki></math></nowiki></tt></li> |
- | <li><math>x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>x_{1,2}=-\ | + | <li><math>x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}\quad</math> skrivs <tt><nowiki><math></nowiki>x_{1,2}=-\displaystyle\frac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\displaystyle\frac{p}{2}\right)^2-q}<nowiki></math></nowiki></tt></li> |
</ol> | </ol> | ||
</div> | </div> | ||
Rad 272: | Rad 290: | ||
==Vanliga misstag== | ==Vanliga misstag== | ||
- | Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i | + | Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i denna speciella syntax är att glömma starttaggen <tt><nowiki><math></nowiki></tt> och sluttaggen <tt><nowiki></math></nowiki></tt>. |
- | Glöm inte heller att starta | + | Glöm inte heller att starta kommandon med omvänt snedstreck (\) och att lägga till ett mellanslag efter kommandon (om de inte direkt följs av ytterligare ett kommando). |
- | Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (<tt>*</tt>) istället för | + | Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (<tt>*</tt>) istället för multiplikationstecknet <math>\cdot</math> (<tt>\cdot</tt> i LaTeX). |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 286: | Rad 304: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> Glöm inte | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> Glöm inte omvänt snedstreck (\)</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>sin x</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>sin x</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>sin x</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>sin x</math> | ||
Rad 298: | Rad 316: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>\sin x</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>\sin x</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Skriv '''inte''' med asterisk | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Skriv '''inte''' med asterisk </li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>4*3</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>4*3</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>4*3</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>4*3</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>''' | + | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv''' </li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>4\cdot 3</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>4\cdot 3</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>4\cdot 3</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>4\cdot 3</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Multiplikationstecken | + | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Multiplikationstecken skrivs normalt inte ut mellan variabler</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>a\cdot b</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>a\cdot b</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a\cdot b</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a\cdot b</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px"><li>''' | + | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> |
| align="center" |<tt>ab</tt> | | align="center" |<tt>ab</tt> | ||
| align="center" |<math>ab</math> | | align="center" |<math>ab</math> | ||
Rad 318: | Rad 336: | ||
====Exponenter och index==== | ====Exponenter och index==== | ||
- | För att skriva en exponent använder du <tt>^</tt> följt av exponenten och för att skriva index använder du <tt>_</tt> följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av | + | För att skriva en exponent använder du <tt>^</tt> följt av exponenten och för att skriva index använder du <tt>_</tt> följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av fler än en symbol måste det inneslutas med klammerparenteser (även kallade måsvingar eller krullparenteser) <tt>{}</tt>. |
- | En speciell typ av exponent är gradtecknet (°) Det skrivs <tt>^{\circ}</tt>. | + | En speciell typ av exponent är gradtecknet (°). Det skrivs <tt>^{\circ}</tt>. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 330: | Rad 348: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Utelämna inte <tt>^</tt></li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>a2</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>a2</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a2</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a2</math> | ||
Rad 338: | Rad 356: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a^2</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a^2</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Utelämna inte <tt>_</tt></li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>x1</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>x1</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>x1</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>x1</math> | ||
Rad 354: | Rad 372: | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>a^{22}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>a^{22}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Använd inte "o" som gradtecken</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>30^{o}</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>30^{o}</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>30^{o}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>30^{o}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | + | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>Använd inte "0" som gradtecken</li></ol> |
| align="center" valign="bottom" |<tt>30^{0}</tt> | | align="center" valign="bottom" |<tt>30^{0}</tt> | ||
| align="center" valign="bottom" |<math>30^{0}</math> | | align="center" valign="bottom" |<math>30^{0}</math> | ||
Rad 368: | Rad 386: | ||
</div> | </div> | ||
- | ==== | + | ====Parenteser==== |
- | I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje | + | I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje vänsterparentes <tt>"("</tt> balanseras av en motsvarande högerparentes <tt>")"</tt>. |
- | + | En parentes som avgränsar ett stort uttryck ska vara lika stor som uttrycket. För att åstadkomma detta använder vi prefix framför parenteserna. Vid vänsterparentesen skriver du <tt>\left</tt> framför och vid högerparentesen <tt>\right</tt>. Då kommer du få ett par skalbara parenteser som anpassar sin höjd efter uttryckets storlek. | |
- | Notera att klammerparenteser <tt>{}</tt> och inte parenteser <tt>()</tt> | + | Notera att klammerparenteser <tt>{}</tt> och inte vanliga parenteser <tt>()</tt> |
- | används | + | används för att avgränsa argument till kommandon. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 393: | Rad 411: | ||
| align="center" valign="center" |<math>(1-(1-x))</math> | | align="center" valign="center" |<math>(1-(1-x))</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 10px; padding-bottom: 10px"><li>Låt parenteserna vara lika stora som | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 10px; padding-bottom: 10px"><li>Låt parenteserna vara lika stora som uttrycket</li></ol> |
- | | align="center" valign="center" |<tt>(\ | + | | align="center" valign="center" |<tt>(\displaystyle\frac{a}{b}+c)</tt> |
| align="center" valign="center" |<math>(\dfrac{a}{b}+c)</math> | | align="center" valign="center" |<math>(\dfrac{a}{b}+c)</math> | ||
|- | |- | ||
||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||
- | | align="center" valign="center" |<tt>\left(\ | + | | align="center" valign="center" |<tt>\left(\displaystyle\frac{a}{b}+c\right)</tt> |
| align="center" valign="center" |<math>\left(\dfrac{a}{b}+c\right)</math> | | align="center" valign="center" |<math>\left(\dfrac{a}{b}+c\right)</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li> | + | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li>Vanliga parenteser avgränsar inte argument</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\frac(1)(2)</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\frac(1)(2)</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac(1)(2)</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac(1)(2)</math> | ||
Rad 409: | Rad 427: | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac{1}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac{1}{2}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li> | + | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li>Vanliga parenteser avgränsar inte argument</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\sqrt(a+b)</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\sqrt(a+b)</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\sqrt(a+b)</math> | | align="center" valign="center" |<math>\sqrt(a+b)</math> | ||
Rad 425: | Rad 443: | ||
====Bråk==== | ====Bråk==== | ||
- | En tumregel är att bråk | + | En tumregel är att bråk där nämnare och täljare innehåller endast ett fåtal siffror ska skrivas som små bråk (<tt>\frac</tt>) , medan andra bråk ska vara stora (<tt>\displaystyle\frac</tt>). |
- | Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t ex <math>5/2</math> istället för <math>\tfrac{5}{2}</math>) för att öka läsbarheten. | + | Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t.ex. <math>5/2</math> istället för <math>\tfrac{5}{2}</math>) för att öka läsbarheten. |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 437: | Rad 455: | ||
| align="center" width="35%" |Resultat | | align="center" width="35%" |Resultat | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Sifferbråk skrivs inte stora</li></ol> |
- | | align="center" valign="center" |<tt>\ | + | | align="center" valign="center" |<tt>\displaystyle\frac{1}{2}</tt> |
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{1}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{1}{2}</math> | ||
|- | |- | ||
Rad 446: | Rad 464: | ||
|- | |- | ||
| colspan="3"|<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | | colspan="3"|<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 0px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li> | ||
- | (Undantag: Om bråket står | + | (Undantag: Om bråket står bredvid ett stort uttryck så bör du skriva bråket som ett stort bråk.)</li></ol> |
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" start="2" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Bokstavsbråk skrivs inte små</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\frac{a}{b}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\frac{a}{b}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac{a}{b}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac{a}{b}</math> | ||
|- | |- | ||
||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||
- | | align="center" valign="center" |<tt>\ | + | | align="center" valign="center" |<tt>\displaystyle\frac{a}{b}</tt> |
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{a}{b}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{a}{b}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li> | + | ||<ol type="a" start="3" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px><li>Komplicerade bråk skrivs inte små</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>\frac{\sqrt{3}}{2}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>\frac{\sqrt{3}}{2}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>\tfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\tfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | ||
|- | |- | ||
||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||<ol style="list-style-type: none; padding-top: 10px; padding-bottom: 10px; margin-top: 0px; margin-bottom: 0px"><li>'''Skriv'''</li></ol> | ||
- | | align="center" valign="center" |<tt>\ | + | | align="center" valign="center" |<tt>\displaystyle\frac{\sqrt{3}}{2}</tt> |
| align="center" valign="center" |<math>\dfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | | align="center" valign="center" |<math>\dfrac{\sqrt{3}}{2}</math> | ||
|- | |- | ||
- | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li> | + | ||<ol type="a" start="4" style="padding-top: 5px; padding-bottom: 5px"><li>Inga byggda bråk i exponenter</li></ol> |
| align="center" valign="center" |<tt>a^{\frac{1}{2}}</tt> | | align="center" valign="center" |<tt>a^{\frac{1}{2}}</tt> | ||
| align="center" valign="center" |<math>a^{\frac{1}{2}}</math> | | align="center" valign="center" |<math>a^{\frac{1}{2}}</math> | ||
Rad 478: | Rad 496: | ||
'''Råd för inläsningen''' | '''Råd för inläsningen''' | ||
- | Ett råd är att testa att skriva matematiska formler i forumet och wikin som tillhör din individuella uppgift. | + | Ett råd är att testa att skriva matematiska formler i forumet och i wikin som tillhör din individuella uppgift. |
'''Länktips''' | '''Länktips''' | ||
- | * En mer utförlig lista av | + | * En mer utförlig lista av matematikkommandon i LaTeX finns på Wikipedias [http://en.wikipedia.org/wiki/Help:Displaying_a_formula hjälpsidor] |
* Mer ingående information om LaTeX matematik kan hittas i [http://www.cism.it/cism/volconts/ch8.pdf ett kapitel] av boken ''The LaTeX Companion'' och en [http://www.tex.ac.uk/tex-archive/info/math/voss/mathmode/Mathmode.pdf text] av Herbert Voss. | * Mer ingående information om LaTeX matematik kan hittas i [http://www.cism.it/cism/volconts/ch8.pdf ett kapitel] av boken ''The LaTeX Companion'' och en [http://www.tex.ac.uk/tex-archive/info/math/voss/mathmode/Mathmode.pdf text] av Herbert Voss. | ||
- | * Vill du veta mer om LaTeX kan du besöka dessa webbsidor: [http://en.wikipedia.org/wiki/LaTeX Wikipedia], [http://www.ctan.org/tex-archive/info/lshort/english/lshort.pdf The not so Short Introduction to LaTeX] | + | * Vill du veta mer om LaTeX kan du besöka dessa webbsidor: [http://en.wikipedia.org/wiki/LaTeX Wikipedia], [http://www.ctan.org/tex-archive/info/lshort/english/lshort.pdf The not so Short Introduction to LaTeX] och [http://en.wikibooks.org/wiki/LaTeX LaTeX Wikibook]. |
- | * | + | * Den implementation av LaTeX matematik som används i denna wiki är [http://www.math.union.edu/~dpvc/jsMath/ jsMath]. |
</div> | </div> |
Nuvarande version
Teori | Övningar |
Innehåll:
- Matematiska formler i LaTeX
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Skriva formler i LaTeX
- Undvika vanliga misstag när man kodar matematik i LaTeX
För att effektivt kunna skriva matematik via datorn i forumet så kan du koda matematiken med hjälp av LaTeX. I detta avsnitt kommer du få lära dig grunderna i att konstruera LaTeX-kod för att skriva matematiska formler.
Att skriva enkla uttryck i LaTeX
För att markera starten för den matematiska formateringen används taggen <math>. För att avsluta den matematiska formateringen används taggen </math>. Till exempel skrivs formeln \displaystyle a+b som <math>a+b</math>.
Enkla matematiska uttryck skrivs på ett rättframt sätt.
Exempel 1
- \displaystyle 1+2-3\quad skrivs <math>1+2-3</math>
- \displaystyle 5/2\quad skrivs <math>5/2</math>
- \displaystyle 4/(2+x)\quad skrivs <math>4/(2+x)</math>
- \displaystyle 4 < 5\quad skrivs <math>4 < 5</math>
När du behöver använda symboler som inte är tillgängliga på ett tangentbord eller konstruera avancerade formler behöver du använda dig av specialkommandon. Kommandona startar alltid med ett omvänt snedstreck, t.ex. \le som är kommandot för \displaystyle \le.
I tabellen nedan har vi listat de vanligaste använda matematiska kommandona i LaTeX.
Exempel | LaTeX-kod | Kommentar | ||
Enkla räknesätt | a+b | a+b | ||
a-b | a-b | |||
a\pm b | a\pm b | |||
a\cdot b | a\cdot b | |||
a/b | a/b | |||
\frac{1}{2} | \frac{1}{2} | Litet byggt bråk | ||
\dfrac{a}{b} | \displaystyle\frac{a}{b} | Stort byggt bråk | ||
(a) | (a) | Skalbara parenteser: \left(...\right) | ||
Jämförelsetecken | a=b | a=b | ||
a\ne b | a\ne b | Alternativt: a\not= b | ||
a< b | a< b | OBS: mellanslag efter "<" | ||
a\le b | a\le b | |||
a> b | a>b | |||
a\ge b | a\ge b | |||
Potenser och rötter | x^{n} | x^{n} | ||
\sqrt{x} | \sqrt{x} | |||
\sqrt[n]{x} | \sqrt[n]{x} | Skriv \sqrt[\scriptstyle n]{x} för större n | ||
Index | x_n | x_{n} | ||
Logaritmer | \lg x | \lg x | ||
\ln x | \ln x | |||
\log x | \log x | |||
\log_{a} x | \log_{a} x | |||
Trigonometri | 30^{\circ} | 30^{\circ} | ||
\cos x | \cos x | |||
\sin x | \sin x | |||
\tan x | \tan x | |||
\cot x | \cot x | |||
Pilar | \Rightarrow | \Rightarrow | ||
\Leftarrow | \Leftarrow | |||
\Leftrightarrow | \Leftrightarrow | |||
Diverse symboler | \pi | \pi | ||
\alpha, \beta, \theta, \varphi | \alpha, \beta, \theta, \varphi |
Exempel 2
- \displaystyle 1\pm3\cdot 5\quad skrivs <math>1\pm 3\cdot 5</math>
- \displaystyle \tfrac{1}{2}y\ne x\le z\quad skrivs <math>\frac{1}{2}y\ne x\le z</math>
- \displaystyle 2^{13}\sqrt{3}+\ln y\quad skrivs <math>2^{13}\sqrt{3}+\ln y</math>
- \displaystyle \tan 30^{\circ}\quad skrivs <math>\tan 30^{\circ}</math>
Att skriva komplicerade uttryck
Genom att kombinera enkla uttryck kan vi skriva mer komplexa uttryck.
Exempel 3
- \displaystyle \sqrt{x+2}\quad skrivs <math>\sqrt{x+2}</math>
- \displaystyle (a^2)^3=a^6\quad skrivs <math>(a^2)^3=a^6</math>
- \displaystyle 2^{2^2}\quad skrivs <math>2^{2^2}</math>
- \displaystyle \sin\sqrt{x}\quad skrivs <math>\sin\sqrt{x}</math>
Exempel 4
- \displaystyle \sqrt{x+\sqrt{x}}\quad skrivs <math>\sqrt{x+\sqrt{x}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x-x^2}{\sqrt{3}}\quad skrivs <math>\displaystyle\frac{x-x^2}{\sqrt{3}}</math>
- \displaystyle \dfrac{x}{x+\dfrac{1}{x}}\quad skrivs <math>\displaystyle\frac{x}{x+\displaystyle\frac{1}{x}}</math>
- \displaystyle x_{1,2}=-\dfrac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\dfrac{p}{2}\right)^2-q}\quad skrivs <math>x_{1,2}=-\displaystyle\frac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\displaystyle\frac{p}{2}\right)^2-q}</math>
Vanliga misstag
Ett av de vanligaste misstagen när man skriver matematik i denna speciella syntax är att glömma starttaggen <math> och sluttaggen </math>.
Glöm inte heller att starta kommandon med omvänt snedstreck (\) och att lägga till ett mellanslag efter kommandon (om de inte direkt följs av ytterligare ett kommando).
Ett annat vanligt fel är att använda en asterisk (*) istället för multiplikationstecknet \displaystyle \cdot (\cdot i LaTeX).
Exempel 5
LaTeX | Resultat | |
| sin x | \displaystyle sin x |
| \sinx | Error |
| \sin x | \displaystyle \sin x |
| 4*3 | \displaystyle 4*3 |
| 4\cdot 3 | \displaystyle 4\cdot 3 |
| a\cdot b | \displaystyle a\cdot b |
| ab | \displaystyle ab |
Exponenter och index
För att skriva en exponent använder du ^ följt av exponenten och för att skriva index använder du _ följt av indexet. Om exponenten eller indexet består av fler än en symbol måste det inneslutas med klammerparenteser (även kallade måsvingar eller krullparenteser) {}.
En speciell typ av exponent är gradtecknet (°). Det skrivs ^{\circ}.
Exempel 6
LaTeX | Resultat | |
| a2 | \displaystyle a2 |
| a^2 | \displaystyle a^2 |
| x1 | \displaystyle x1 |
| x_1 | \displaystyle x_1 |
| a^22 | \displaystyle a^22 |
| a^{22} | \displaystyle a^{22} |
| 30^{o} | \displaystyle 30^{o} |
| 30^{0} | \displaystyle 30^{0} |
| 30^{\circ} | \displaystyle 30^{\circ} |
Parenteser
I mer komplexa uttryck är det viktigt att se till att varje vänsterparentes "(" balanseras av en motsvarande högerparentes ")".
En parentes som avgränsar ett stort uttryck ska vara lika stor som uttrycket. För att åstadkomma detta använder vi prefix framför parenteserna. Vid vänsterparentesen skriver du \left framför och vid högerparentesen \right. Då kommer du få ett par skalbara parenteser som anpassar sin höjd efter uttryckets storlek.
Notera att klammerparenteser {} och inte vanliga parenteser () används för att avgränsa argument till kommandon.
Exempel 7
LaTeX | Resultat | |
| (1-(1-x) | \displaystyle (1-(1-x) |
| (1-(1-x)) | \displaystyle (1-(1-x)) |
| (\displaystyle\frac{a}{b}+c) | \displaystyle (\dfrac{a}{b}+c) |
| \left(\displaystyle\frac{a}{b}+c\right) | \displaystyle \left(\dfrac{a}{b}+c\right) |
| \frac(1)(2) | \displaystyle \tfrac(1)(2) |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| \sqrt(a+b) | \displaystyle \sqrt(a+b) |
| \sqrt{(a+b)} | \displaystyle \sqrt{(a+b)} |
| \sqrt{a+b} | \displaystyle \sqrt{a+b} |
Bråk
En tumregel är att bråk där nämnare och täljare innehåller endast ett fåtal siffror ska skrivas som små bråk (\frac) , medan andra bråk ska vara stora (\displaystyle\frac).
Om en exponent eller index innehåller ett bråk bör bråket skrivas med snedstreck (t.ex. \displaystyle 5/2 istället för \displaystyle \tfrac{5}{2}) för att öka läsbarheten.
Exempel 8
LaTeX | Resultat | |
| \displaystyle\frac{1}{2} | \displaystyle \dfrac{1}{2} |
| \frac{1}{2} | \displaystyle \tfrac{1}{2} |
| ||
| \frac{a}{b} | \displaystyle \tfrac{a}{b} |
| \displaystyle\frac{a}{b} | \displaystyle \dfrac{a}{b} |
| \frac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \tfrac{\sqrt{3}}{2} |
| \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{2} | \displaystyle \dfrac{\sqrt{3}}{2} |
| a^{\frac{1}{2}} | \displaystyle a^{\frac{1}{2}} |
| a^{1/2} | \displaystyle a^{1/2} |
Råd för inläsningen
Ett råd är att testa att skriva matematiska formler i forumet och i wikin som tillhör din individuella uppgift.
Länktips
- En mer utförlig lista av matematikkommandon i LaTeX finns på Wikipedias hjälpsidor
- Mer ingående information om LaTeX matematik kan hittas i ett kapitel av boken The LaTeX Companion och en text av Herbert Voss.
- Vill du veta mer om LaTeX kan du besöka dessa webbsidor: Wikipedia, The not so Short Introduction to LaTeX och LaTeX Wikibook.
- Den implementation av LaTeX matematik som används i denna wiki är jsMath.