Relativitetsteori2018

---

Nuvarande version

Absolut tid: sida
Om tiden är absolut är tidsskillnaden mellan två händelser densamma i alla inertialsystem. Detta är ett antagande i klassisk mekanik men gäller inte längre i relativitetsteori.

Absolut vila: sida
Ett tillstånd där ett föremål objektivt kan sägas vara i vila. Inom klassisk mekanik och i relativitetsteori finns ingen absolut vila.

Bevarandelag: sida
En naturlag som säger att en fysikalisk storhet antar samma värde vid alla tidpunkter.

Dopplereffekt: sida
Den förändring i den observerade frekvensen i en periodisk signal som uppstår då källan rör sig relativt observatören.

Dåtid (klassisk definition): sida
De händelser som inträffar vid en mindre tidskoordinat än en given händelse utgör dennas dåtid.

Dåtid (relativistisk definition): sida
De händelser som kan påverka en given händelse utgör dennas dåtid.

Energi-rörelsemängdsinvarianten: sida
Den invarianta storheten \displaystyle E^2 - p^2 c^2 där \displaystyle E är den totala energin och \displaystyle p rörelsemängden. Storheten är densamma oberoende av inertialsystemet även om \displaystyle E och \displaystyle p är inertialsystemsberoende.

Framtid (klassisk definition): sida
De händelser som inträffar vid en större tidskoordinat än en given händelse utgör dennas framtid.

Framtid (relativistisk definition): sida
De händelser som kan påverkas av en given händelse utgör dennas framtid.

Galileitransformation: sida
Det matematiska sambandet mellan tidskoordinaten och rumskoordinaterna i olika inertialsystem inom klassisk mekanik.

Garageparadoxen: sida
En skenbar paradox som uppstår ur faktumet att längdkontraktion är symmetrisk. Paradoxen ger egentligen inte upphov till några motsägelser då samtidighet är relativ.

Händelse: sida
En specifik plats vid en specifik tid.

Inertialsystem: sida
Ett referenssystem i vilket alla naturlagar antar sin enklaste form. Inom klassisk mekanik och speciell relativitetsteori rör sig alla inertialsystem likformigt relativt varandra.

Invariant: sida
En fysikalisk storhet som antar samma värde oberoende av vilket inertialsystem den beräknas i.

Kinematik: sida
Läran om rörelse. Den matematiska beskrivningen av hur ett objekt rör sig.

Klassisk hastighetsaddition: sida
Det matematiska sambandet som beskriver hur hastigheterna för ett objekt i olika inertialsystem förhåller sig till varandra i klassisk mekanik.

Koordinat: sida
Ett tal som beskriver var eller när något inträffar.

Ljuskon: sida
Ljuskonen för en händelse \displaystyle A är de händelser som är ljuslikt separerade från \displaystyle A.

Ljuslik separation: sida
Två händelser är ljuslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater \displaystyle \Delta x till beloppet lika stor som skillnaden i deras tidskoordinater \displaystyle c\Delta t.

Lorentztransformation: sida
Det matematiska sambandet mellan tidskoordinaten och rumskoordinaterna i olika inertialsystem inom speciell relativitetsteori.

Minkowskidiagram: sida
En speciell sorts rumtidsdiagram där vi i stället för tidskoordinaten använder ljushastigheten multiplicerat med tidskoordinaten på den vertikala axeln.

Newtons rörelselagar: sida
De grundläggande antagandena inom klassisk mekanik.

Positionslinje: sida
En linje i ett rumtidsdiagram som går igenom alla händelser med samma position i ett givet inertialsystem.

Relativ samtidighet: sida
Relativitetsteorins resultat som säger att händelser som är samtidiga i ett inertialsystem inte nödvändigtvis är det i ett annat.

Relativ vila: sida
Två objekt som inte rör sig relativt varandra befinner sig i relativ vila.

Relativistisk hastighetsaddition: sida
Det matematiska sambandet som beskriver hur hastigheterna för ett objekt i olika inertialsystem förhåller sig till varandra i speciell relativitetsteori.

Rumslik separation: sida
Två händelser är rumslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater \displaystyle \Delta x till beloppet är större än skillnaden i deras tidskoordinater \displaystyle c\Delta t.

Rumtidsdiagram: sida
Ett diagram som används för att beskriva rumtiden utifrån ett givet inertialsystem. Konventionen är att använda den vertikala axeln för tidskoordinaten och den horisontella för en rumskoordinat.

Rörelseenergi: sida
En energi som tillskrivs ett objekts rörelse. Klassiskt ges denna av \displaystyle T = mv^2/2 och relativistiskt av \displaystyle T = m(\gamma-1)c^2.

Rörelsemängd: sida
En storhet som tillskrivs ett objekt i rörelse. Klassiskt ges rörelsemängden av \displaystyle p = mv och relativistiskt ges den av \displaystyle p = m\gamma v. Rörelsemängden är en bevarad storhet så länge inga externa krafter förekommer.

Samtid: sida
Två händelser som inträffar vid samma tidskoordinat i ett givet inertialsystem är samtidiga i det inertialsystemet.

Samtidighetslinje: sida
En linje i ett rumtidsdiagram som går igenom alla händelser som inträffar samtidigt i ett givet inertialsystem.

Speciella relativitetsprincipen: sida
Antagandet om att alla naturlagar måste vara desamma oberoende av vilket inertialsystem som används.

Tidsgap: sida
En tid som inte räknas med när tvillingparadoxen behandlas utan att hänsyn tas till relativ samtidighet.

Tidslik separation: sida
Två händelser är tidslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater \displaystyle \Delta x till beloppet är mindre än skillnaden i deras tidskoordinater \displaystyle c\Delta t.

Tvillingparadoxen: sida
Den paradoxala situation som uppkommer på grund av att tidsdilatationen är symmetrisk. Grunden till tvillingparadoxen är att relativ samtid ignoreras och ingen motsägelse uppstår om situationen behandlas korrekt.

Viloenergi: sida
Den energi som associeras med ett objekt i vila. Inom den speciella relativitetsteorin identifieras viloenergin med objektets massa enligt \displaystyle E = mc^2.

Världslinje: sida
En kurva i rumtiden som beskriver hur ett objekt rör sig.

<references />