3.2 Polarform

Aus Online Mathematik Brückenkurs 2

(Unterschied zwischen Versionen)
Wechseln zu: Navigation, Suche
Aktuelle Version (13:29, 11. Aug. 2010) (bearbeiten) (rückgängig)
 
(Der Versionsvergleich bezieht 98 dazwischen liegende Versionen mit ein.)
Zeile 2: Zeile 2:
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
-
{{Mall:Vald flik|[[3.2 Polär form|Teori]]}}
+
{{Gewählter Tab|[[3.2 Polarform|Theorie]]}}
-
{{Mall:Ej vald flik|[[3.2 Övningar|Övningar]]}}
+
{{Nicht gewählter Tab|[[3.2 Übungen|Übungen]]}}
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"|  
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"|  
|}
|}
{{Info|
{{Info|
-
'''Innehåll:'''
+
'''Inhalt:'''
-
* Det komplexa talplanet
+
* Die komplexe Zahlenebene
-
* Addition och subtraktion i talplanet
+
* Addition und Subtraktion in der komplexen Zahlenebene
-
* Belopp och argument
+
* Betrag und Argument
-
* Polär form
+
* Polarform
-
* Multiplikation och division i polär form
+
* Multiplikation und Division in Polarform
-
* Multiplikation med ''i'' i talplanet
+
* Multiplikation mit ''i'' in der komplexen Zahlenebene
}}
}}
{{Info|
{{Info|
-
'''Lärandemål:'''
+
'''Lernziele:'''
-
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
+
Nach diesem Abschnitt solltest Du folgendes wissen:
-
 
+
-
* Ha geometrisk förståelse för de komplexa talen och räkneoperationerna i talplanet.
+
-
* Kunna omvandla komplexa tal mellan formen ''a'' + ''ib'' och polär form.
+
 +
* Wie die arithmetischen Rechnungen in der komplexen Zahlenebene geometrisch zu verstehen sind.
 +
* Wie man komplexe Zahlen zwischen der Form ''a'' + ''ib'' und der Polarform umwandelt.
}}
}}
-
== Det komplexa talplanet ==
+
Die Lernziele sind Dir aus der Schule noch bestens vertraut und Du weißt ganz genau, wie man die zugehörigen Rechnungen ausführt? Dann kannst Du auch gleich mit den <b>Prüfungen</b> beginnen (Du findest den Link in der Student Lounge).
-
Eftersom ett komplext tal <math>z=a+bi</math> består av en realdel <math>a</math> och en imaginärdel <math>b</math>, så kan <math>z</math> betraktas som ett ordnat talpar <math>(a,b)</math> och tolkas som en punkt i ett koordinatsystem.
+
== A - Die komplexe Zahlenebene ==
-
Man bildar därför ett koordinatsystem genom att ställa en imaginär axel (en tallinje med enheten <math>i</math>) vinkelrät mot en reell axel (den reella tallinjen). Vi kan nu beskriva varje komplext tal med en punkt i detta koordinatsystem, och varje punkt beskriver ett unikt komplext tal.
+
 +
Nachdem eine komplexe Zahl <math>z=a+bi</math> aus einem Realteil <math>a</math> und einem Imaginärteil <math>b</math> besteht, kann man eine komplexe Zahl <math>z</math> wie ein Zahlenpaar <math>(a,b)</math> in einem Koordinatensystem sehen. Dieses Koordinatensystem konstruieren wir, indem wir eine reelle Achse und eine imaginäre Achse rechtwinklig zueinander einzeichnen. Jetzt entspricht jede komplexe Zahl einem eindeutigen Punkt in der komplexen Zahlenebene.
-
<center>{{:3.2 - Figur - Komplexa talplanet}}</center>
 
 +
<center>{{:3.2 - Bild - Die komplexe Zahlenebene}}</center>
-
Denna geometriska tolkning av de komplexa talen kallas det ''komplexa talplanet''.
+
Diese geometrische Interpretation der komplexen Zahlen nennt man die ''komplexe Zahlenebene''.
-
''Anm:'' De reella talen, dvs. alla komplexa tal med imaginärdel 0, ligger alltså längs den reella axeln. Man kan därför se utvidgningen av talsystemet från <math>\mathbb{R}</math> (de reella talen) till <math>\mathbb{C}</math> (de komplexa talen) som att tillföra en ny dimension till den redan fyllda tallinjen.
+
Hinweis: Die reellen Zahlen sind komplexe Zahlen, bei denen der Imaginärteil 0 ist und die daher auf der reellen Achse liegen. Daher kann man die Erweiterung der reellen Zahlen zu den komplexen Zahlen so sehen, dass man die Dimension der Zahlengerade auf eine Ebene erweitert.
 +
Generell kann man komplexe Zahlen wie Vektoren behandeln.
-
Addition av komplexa tal får helt naturligt en enkel tolkning i det komplexa talplanet och sker geometriskt på samma sätt som vid addition av vektorer. Subtraktion kan ses som addition av motsvarande negativa tal, dvs. <math>z-w=z+(-w)</math>.
 
{| width="100%" align="center"
{| width="100%" align="center"
| width="10%" |
| width="10%" |
-
| width="35%" align="center" |{{:3.2 - Figur - Addition av komplexa tal}}
+
| width="35%" align="center" |{{:3.2 - Bild - Addition von komplexen Zahlen}}
| width="10%" |
| width="10%" |
-
| width="35%" align="center" |{{:3.2 - Figur - Subtraktion av komplexa tal}}
+
| width="35%" align="center" |{{:3.2 - Bild - Subtraktion mit komplexen Zahlen}}
| width="10%" |
| width="10%" |
|-
|-
||
||
-
| valign="top" |<small>Geometriskt fås talet ''z''&nbsp;+&nbsp;''w'' genom att ett tänkt linjesegment från 0 till ''w'' parallellförflyttas så att startpunkten i 0 hamnar i ''z''. Då kommer linjesegmentets slutpunkt ''w'' hamna i ''z''&nbsp;+&nbsp;''w''.</small>
+
| valign="top" |<small> Geometrisch erhält man die Zahl ''z''&nbsp;+&nbsp;''w'' indem man den Vektor von 0 bis ''w'' parallel zu z verschiebt.</small>
||
||
-
| valign="top" |<small>Subtraktionen ''z'' - ''w'' kan skrivas som ''z'' + (-''w'') och kan därför tolkas geometriskt som att ett tänkt linjesegment från 0 till -''w'' parallellförflyttas så att 0 hamnar i ''z''. Då hamnar segmentets slutpunkt -''w'' i ''z'' - ''w''.</small>
+
| valign="top" |<small>Die Subtraktion ''z'' - ''w'' kann wie ''z'' + (-''w'') geschrieben werden und geometrisch interpretiert werden, als ob man den Vektor von 0 bis -''w'' parallel bis ''z'' verschiebt.</small>
||
||
|}
|}
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 1'''
+
''' Beispiel 1'''
-
Givet <math>z=2+i</math> och <math>w=-3-i</math>. Markera <math>z</math>, <math>w</math>, <math>\overline{z}</math>, <math>\overline{z}-\overline{w}</math> och <math>z-w</math> i det komplexa talplanet.
+
Mit <math>z=2+i</math> und <math>w=-3-i</math> zeichnen wir <math>z</math>, <math>w</math>, <math>\overline{z}</math>, <math>\overline{z}-\overline{w}</math> und <math>z-w</math> in der komplexen Zahlenebene.
{| width="100%"
{| width="100%"
-
| width="100%" |Vi har att
+
| width="100%" |Wir haben
-
*<math>\overline{z}=2-i</math>
+
*<math>\overline{z}=2-i\,</math>,
-
*<math>\overline{w}=-3+i</math>
+
*<math>\overline{w}=-3+i\,</math>,
-
*<math>z-w=2+i-(-3-i)</math><br/><math>\phantom{z-w}{}=5+2i</math>
+
*<math>z-w=2+i-(-3-i)</math><br/><math>\phantom{z-w}{}=5+2i\,</math>,
-
*<math>\overline{z} -\overline{w} = 2-i -(-3+i)</math><br/><math>\phantom{\overline{z} -\overline{w}}{}=5-2i\quad ({}=\overline{z-w})</math>
+
*<math>\overline{z} -\overline{w} = 2-i -(-3+i)</math><br/><math>\phantom{\overline{z} -\overline{w}}{}=5-2i\quad ({}=\overline{z-w})\,</math>.
-
||{{:3.2 - Figur - Komplexa talplanet med z, w, z*, z - w och z* - w* markerade}}
+
||{{:3.2 - Bild - Die komplexe Zahlenebene mit z, w, z*, z - w und z* - w* markiert}}
|}
|}
-
Notera hur komplexkonjugerade tal är spegelsymmetriska i reella axeln.
+
Beachte, dass die konjugiert komplexen Zahlen Spiegelbilder in der reellen Achse sind.
-
 
+
</div>
</div>
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 2'''
+
''' Beispiel 2'''
-
 
+
-
Markera i det komplexa talplanet alla tal <math>z</math> som uppfyller följande villkor:
+
Zeichne alle Zahlen <math>z</math> in der komplexen Zahlenebene, die folgende Bedingungen erfüllen:
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li><math>\mathop{\rm Re} z \ge 3</math></li>
+
<li><math>\mathop{\rm Re} z \ge 3\,</math>,</li>
-
<li><math> -1 < \mathop{\rm Im} z \le 2</math></li>
+
<li><math> -1 < \mathop{\rm Im} z \le 2\,</math>.</li>
</ol>
</ol>
-
Den första olikheten definierar området i figuren till vänster nedan och den andra olikheten området i figuren till höger nedan.
+
Die erste Ungleichung definiert die linke Fläche und die zweite Ungleichung definiert die rechte Fläche.
{| align="center" width="80%"
{| align="center" width="80%"
-
||{{:3.2 - Figur - Området Re z ≥ 3}}
+
||{{:3.2 - Bild - Das Gebiet Re z ≥ 3}}
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Området -1 mindre än Im z ≤ 2}}
+
||{{:3.2 - Bild - Das Gebiet -1 kleiner als Im z ≤ 2}}
|-
|-
-
| valign="top" |<small>Alla tal som uppfyller Re&nbsp;''z''&nbsp;≥&nbsp;3 har en realdel som är större än eller lika med&nbsp;3. Dessa tal bildar det färgade halvplanet i figuren.</small>
+
| valign="top" |<small> Alle Zahlen die Re&nbsp;''z''&nbsp;≥&nbsp;3 erfüllen, haben einen Realteil, der größer als &nbsp;3. </small>
||
||
-
| valign="top" |<small>Tal som uppfyller -1&nbsp;<&nbsp;Im&nbsp;''z''&nbsp;≤&nbsp;2 har en imaginärdel som är mellan&nbsp;-1 och&nbsp;2. Dess tal ligger därför inom det bandformade område som markerats i figuren. Den undre horisontella linjen är streckad och det betyder att punkter på den linjen inte tillhör det färgade området.</small>
+
| valign="top" |<small>Alle Zahlen die -1&nbsp;<&nbsp;Im&nbsp;''z''&nbsp;≤&nbsp;2 erfüllen, haben einen Imaginärteil, der zwischen &nbsp;-1 und&nbsp;2 liegt. Die untere Gerade ist gestrichelt und dies bedeutet, dass die Punkte auf dieser Gerade nicht zum Gebiet gehören. </small>
|}
|}
</div>
</div>
-
== Absolutbelopp ==
+
== B - Der Betrag komplexer Zahlen ==
-
De reella talen går att ordna i storleksordning, dvs. vi kan avgöra om ett reellt tal är större än ett annat; ju längre till höger på den reella tallinjen desto större är talet.
+
Die reellen Zahlen können wir einfach ordnen, da größere Zahlen rechts von kleineren Zahlen auf der Zahlengerade liegen.
-
För de komplexa talen saknar man denna möjlighet. Vi kan inte utan vidare avgöra vilket tal som är störst av t.ex. <math>z=1-i</math> och <math>w=-1+i</math> . Med hjälp av begreppet ''absolutbelopp'' kan vi dock definiera ett mått på storleken av ett komplext tal.
+
Für komplexe Zahlen ist dies aber nicht möglich. Man kann die komplexen Zahlen nicht nach Größe ordnen. Zum Beispiel kann man nicht sagen, ob <math>z=1-i</math> oder <math>w=-1+i</math> am größten ist. Mit dem Begriff ''Betrag'' kann man aber auch ein Größenmaß für komplexe Zahlen einführen.
-
För ett komplext tal <math>z=a+ib</math> definieras absolutbeloppet <math>|\,z\,|</math> som <br\><br\>
+
Für eine komplexe Zahl <math>z=a+ib</math> ist der Betrag <math>|\,z\,|</math> definiert als <br\><br\>
-
<div class="regel">{{Fristående formel||<math>|\,z\,|=\sqrt{a^2+b^2}\,\mbox{.}</math>}}</div>
+
<div class="regel">{{Abgesetzte Formel||<math>|\,z\,|=\sqrt{a^2+b^2}\,\mbox{.}</math>}}</div>
-
Vi ser att <math>|\,z\,|</math> är ett reellt tal och att <math>|\,z\,|\ge 0</math>. För reella tal är <math>b = 0</math> och då gäller att <math>|\,z\,|=\sqrt{a^2}=|\,a\,|</math>, vilket överensstämmer med den vanliga definitionen för absolutbelopp av reella tal. Geometriskt är absolutbeloppet avståndet från talet <math>z=a+ib</math> (punkten <math>(a, b)</math>) till <math>z = 0</math> (origo), enligt Pythagoras sats.
+
Wir sehen hier, dass <math>|\,z\,|</math> eine reelle Zahl ist und, dass <math>|\,z\,|\ge 0</math>. Für eine reelle Zahl ist <math>b = 0</math> und daher ist <math>|\,z\,|=\sqrt{a^2}=|\,a\,|</math> wie gewohnt. Geometrisch ist der Betrag einer komplexen Zahl der Abstand vom Punkt <math>(0,0)</math> zu einer komplexen Zahl mit den Koordinaten <math>(a, b)</math>, nach dem Gesetz des Pythagoras.
 +
<center>{{:3.2 - Bild - Der Betrag von z}}</center>
-
<center>{{:3.2 - Figur - Beloppet av z}}</center>
 
 +
== C - Abstand zwischen komplexen Zahlen ==
-
== Avstånd mellan komplexa tal ==
+
Mit der Formel für den Abstand zwischen zwei Punkten in einer Ebene können wir den Abstand <math>s</math> zwischen zwei komplexen Zahlen <math>z=a+ib</math> und <math>w=c+id</math> (siehe Bild) mit der Abstandsformel berechnen
-
Med hjälp av formeln för avstånd mellan punkter i ett koordinatsystem får man också en viktig och användbar tolkning av absolutbelopp. Avståndet <math>s</math> mellan två komplexa tal <math>z=a+ib</math> och <math>w=c+id</math> (se fig.) kan med hjälp av avståndsformeln skrivas
+
<div class="regel">{{Abgesetzte Formel||<math>s=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}\,\mbox{.}</math>}}</div>
-
<div class="regel">{{Fristående formel||<math>s=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}\,\mbox{.}</math>}}</div>
+
<center>{{:3.2 - Bild - Der Abstand zwischen z und w}}</center>
-
<center>{{:3.2 - Figur - Avstånd mellan z och w}}</center>
 
 +
Da <math>z-w=(a-c)+i(b-d)</math>, erhalten wir
-
Eftersom <math>z-w=(a-c)+i(b-d)</math>, så får man att
+
<center><math>|\,z-w\,|=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}={}</math> der Abstand zwischen <math>z</math> und <math>w</math>.</center>
-
 
+
-
<center><math>|\,z-w\,|=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}={}</math>avståndet mellan talen <math>z</math> och <math>w</math>.</center>
+
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 3'''
+
''' Beispiel 3'''
-
 
+
Zeichne in der komplexen Zahlenebene die folgende Menge.
-
Markera följande talmängder i det komplexa talplanet:
+
{| width="100%"
{| width="100%"
Zeile 145: Zeile 140:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Ekvationen beskriver alla tal vars avstånd till origo är 2. Dessa tal bildar i det komplexa talplanet en cirkel med radien 2 och medelpunkt i origo.</li>
+
Diese Gleichung beschreibt alle Zahlen, die den Abstand 2 zum Punkt <math>(0,0)</math> haben. Die Gleichung beschreibt also einen Kreis mit dem Mittelpunkt <math>(0,0)</math> und dem Radius 2.
 +
</li>
</ol>
</ol>
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Cirkeln ∣z∣ = 2}}
+
||{{:3.2 - Bild - Der Kreis ∣z∣ = 2}}
|}
|}
Zeile 154: Zeile 150:
| width="95%" |
| width="95%" |
<ol type="a" start="2">
<ol type="a" start="2">
-
<li><math>\,\, |\,z-3\,|=1</math>
+
<li><math>\,\, |\,z-2\,|=1</math>
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Denna ekvation uppfylls av alla tal vars avstånd till talet 3 är 1, dvs. en cirkel med radien 1 och medelpunkt i <math>z = 3</math>.</li>
+
Diese Gleichung wird von allen Zahlen erfüllt, deren Abstand von der Zahl 2 gleich 1 ist. Also ein Kreis mit dem Mittelpunkt <math>z = 2</math> und dem Radius 1.</li>
</ol>
</ol>
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Cirkeln ∣z - 3∣ = 1}}
+
||{{:3.2 - Bild - Der Kreis ∣z - 2∣ = 1}}
|}
|}
Zeile 169: Zeile 165:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Vänsterledet kan skrivas <math>|\,z-(-2+i)\,|</math>, vilket innebär alla tal på avståndet <math>{}\le 2</math> från talet <math>-2+i</math>, dvs. en cirkelskiva med radien 2 och medelpunkt i <math>-2+i</math>.</li>
+
Die linke Seite kann als <math>|\,z-(-2+i)\,|</math> geschrieben werden, daher beschreibt die Ungleichung alle Zahlen, deren Abstand zur Zahl <math>-2+i</math> geringer als 2 ist. Das ist ein Kreis mit dem Radius 2 und dem Mittelpunkt <math>-2+i</math>.</li>
</ol>
</ol>
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Cirkelskivan ∣z + 2 - i∣ ≤ 2}}
+
||{{:3.2 - Bild - Der Kreis ∣z + 2 - i∣ ≤ 2}}
|}
|}
Zeile 181: Zeile 177:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Mängden ges av alla tal vars avstånd till <math>z=2+3i</math> är mellan <math>\frac{1}{2}</math> och <math>1</math>.</li>
+
Die Ungleichung beschreibt alle Zahlen, deren Abstand zur Zahl <math>z=2+3i</math> zwischen <math>\frac{1}{2}</math> und <math>1</math> ist.</li>
</ol>
</ol>
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Cirkelringen 1/2 ≤ ∣z - (2 + 3i)∣ ≤ 1}}
+
||{{:3.2 - Bild - Der Kreisring 1/2 ≤ ∣z - (2 + 3i)∣ ≤ 1}}
|}
|}
Zeile 190: Zeile 186:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 4'''
+
''' Beispiel 4'''
-
 
+
Zeichne in der komplexen Zahlenebene alle Zahlen ein, die die folgenden (Un)gleichungen erfüllen:
-
Markera i det komplexa talplanet alla tal <math>z</math> som uppfyller villkoren
+
Zeile 200: Zeile 195:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Den första olikheten ger punkterna på och innanför cirkeln med radie 3 och medelpunkt i <math>2i</math>. Den andra olikheten ger ett vertikalt band av punkter med realdel mellan 1 och 2. Det område som uppfyller de båda olikheterna ges av de punkter som samtidigt ligger inom cirkeln och bandet.
+
Die erste Ungleichung gibt an, dass die Zahlen im Kreis mit dem Radius 3 um den Mittelpunkt <math>2i</math> liegen müssen. Die zweite Ungleichung ist ein vertikaler Streifen von Zahlen, deren Realteil zwischen 1 und 2 liegt. Die Zahlen, die in beiden Gebieten liegen, erfüllen auch beide Ungleichungen.
-
</li>
+
<br/>
<br/>
<li><math>\, |\,z+1\,|=|\,z-2\,|</math>
<li><math>\, |\,z+1\,|=|\,z-2\,|</math>
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Ekvationen kan skrivas <math>|\,z-(-1)\,|=|\,z-2\,|</math>. Man ser då att <math>z</math> ska ligga på samma avstånd från <math>-1</math> som från <math>2</math>. Detta villkor uppfylls av alla tal <math>z</math> som har realdel <math>1/2</math>.
+
Die Gleichung kann wie <math>|\,z-(-1)\,|=|\,z-2\,|</math> geschrieben werden. Also muss <math>z</math> denselben Abstand zu <math>-1</math> wie zu <math>2</math> haben. Diese Bedingung ist von allen Zahlen <math>z</math> erfüllt, die den Realteil <math>1/2</math> haben.
</li>
</li>
</ol>
</ol>
{| align="center" width="80%"
{| align="center" width="80%"
-
||{{:3.2 - Figur - Området ∣z - 2i∣ ≤ 3 och 1 ≤ Re z ≤ 2}}
+
||{{:3.2 - Bild - Das Gebiet ∣z - 2i∣ ≤ 3 und 1 ≤ Re z ≤ 2}}
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Området ∣z + 1∣ = ∣z - 2∣}}
+
||{{:3.2 - Bild - Das Gebiet ∣z + 1∣ = ∣z - 2∣}}
|-
|-
-
||<small>Det färgade området består av de punkter som uppfyller olikheterna |''z''&nbsp;- 2i|&nbsp;≤&nbsp;3 och 1&nbsp;≤ Re&nbsp;''z''&nbsp;≤&nbsp;2.</small>
+
||<small> Das gestrichelte Gebiet besteht aus den Punkten, die die Ungleichungen |''z''&nbsp;- 2i|&nbsp;≤&nbsp;3 und 1&nbsp;≤ Re&nbsp;''z''&nbsp;≤&nbsp;2 erfüllen.</small>
||
||
-
||<small>De punkter som uppfyller likheten |''z''&nbsp;+ 1|&nbsp;= |''z''&nbsp;- 2| ligger på linjen med realdel lika med 1/2.</small>
+
||<small>Die Zahlen, die |''z''&nbsp;+ 1|&nbsp;= |''z''&nbsp;- 2| erfüllen, liegen auf der Gerade von Zahlen deren Realteil 1/2 ist.</small>
|}
|}
Zeile 223: Zeile 217:
-
== Polär form ==
+
== D - Polarform ==
-
 
+
-
I stället för att ange ett komplext tal <math>z=x+iy</math> i dess rektangulära koordinater <math>(x,y)</math> kan man använda polära koordinater. Detta innebär att man anger talets läge i det komplexa talplanet genom dess avstånd, <math>r</math>, till origo, samt den vinkel <math>\alpha</math> som bildas mellan den positiva ''x''-axeln och sträckan från origo till talet (se figuren).
+
-
 
+
-
 
+
-
<center>{{:3.2 - Figur - Polär form av z}}</center>
+
 +
Anstatt komplexe Zahlen <math>z=x+iy</math> mit deren kartesischen Koordinaten zu beschreiben, kann man polare Koordinaten verwenden. Die Darstellung einer komplexen Zahl erfolgt durch Betrag und Argument (Winkel) der Zahl (siehe Bild).
-
Eftersom <math>\,\cos\alpha = x/r\,</math> och <math>\,\sin\alpha = y/r\,</math> så är <math>\,x = r\cos\alpha\,</math> och <math>\,y= r\sin\alpha</math>. Talet <math>z=x+iy</math> kan därför skrivas som
+
<center>{{:3.2 - Bild - Polarform von z}}</center>
-
<div class="regel">{{Fristående formel||<math>z=r\cos\alpha + i\,r\sin\alpha = r(\cos\alpha + i\,\sin\alpha)\,\mbox{,}</math>}}</div>
 
-
vilket kallas den ''polära formen'' av ett komplext tal <math>z</math>. Vinkeln <math>\alpha</math> kallas ''argumentet'' för <math>z</math> och skrivs
+
Nachdem <math>\,\cos\alpha = x/r\,</math> und <math>\,\sin\alpha = y/r\,</math> ist <math>\,x = r\cos\alpha\,</math> und <math>\,y= r\sin\alpha</math>. Die Zahl <math>z=x+iy</math> kann also als
-
<div class="regel">{{Fristående formel||<math>\alpha=\arg\,z\,\mbox{.}</math>}}</div>
+
<div class="regel">{{Abgesetzte Formel||<math>z=r\cos\alpha + i\,r\sin\alpha = r(\cos\alpha + i\,\sin\alpha)\,\mbox{}</math>}}</div>
-
Vinkeln <math>\alpha</math> kan t.ex. bestämmas genom att lösa ekvationen <math>\tan\alpha=y/x</math>. Denna ekvation har dock flera lösningar, varför man måste se till att man väljer den lösning <math>\alpha</math> som gör att <math>z= r(\cos\alpha + i\sin\alpha)</math> hamnar i rätt kvadrant.
+
geschrieben werden. Dies nennt man die Polarform der komlexen Zahl <math>z</math>. Der Winkel <math>\alpha</math> wird das Argument von <math>z</math> genannt und wird geschrieben als
-
Argumentet till ett komplext tal är inte heller unikt bestämt eftersom vinklar som skiljer sig åt med <math>2\pi</math> anger samma riktning i det komplexa talplanet. Normalt brukar man dock ange argumentet som en vinkel mellan 0 och <math>2\pi</math> eller mellan <math>-\pi</math> och <math>\pi</math>.
+
<div class="regel">{{Abgesetzte Formel||<math>\alpha=\arg\,z\,\mbox{.}</math>}}</div>
 +
Den Winkel <math>\alpha</math> kann man bestimmen, indem man die Gleichung <math>\tan\alpha=y/x</math> löst. Nachdem diese Gleichung unendlich viele Lösungen hat, ist das Argument nicht eindeutig definiert. Meistens wählt man das Argument so, dass es zwischen 0 und <math>2\pi</math> oder zwischen <math>-\pi</math> und <math>\pi</math> liegt. Dabei ist darauf zu achten, den Winkel dazu anzupassen in welchem Quadranten sich die komplexe Zahl in der Zahlenebene befindet.
-
Det reella talet <math>r</math>, avståndet till origo, känner vi redan som beloppet av <math>z</math>,
+
Die reelle Zahl <math>r</math> ist der Abstand der Zahl zum Punkt (0,0), also der Betrag von <math>z</math>
-
<div class="regel">{{Fristående formel||<math>r=\sqrt{x^2+y^2}=|\,z\,|</math>}}</div>
+
<div class="regel">{{Abgesetzte Formel||<math>r=\sqrt{x^2+y^2}=|\,z\,|\,\mbox{.}</math>}}</div>
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 5'''
+
''' Beispiel 5'''
-
Skriv följande komplexa tal i polär form:
+
Schreibe folgende komplexe Zahlen in Polarform:
<ol type="a">
<ol type="a">
<li><math>\,\,-3</math>
<li><math>\,\,-3</math>
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Vi har att <math>|\,-3\,|=3</math> och <math>\arg (-3)=\pi</math>, vilket betyder att <math>\ -3=3(\cos\pi+i\,\sin\pi)</math>.
+
Da <math>|\,-3\,|=3</math> und <math>\arg (-3)=\pi</math>, ist <math>\ -3=3(\cos\pi+i\,\sin\pi)</math>.
</li>
</li>
Zeile 263: Zeile 253:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Vi har att <math>|\,i\,|=1</math> och <math>\arg i = \pi/2</math> så i polär form är <math>\ i=\cos(\pi/2)+i\,\sin(\pi/2)\,</math>.
+
Da <math>|\,i\,|=1</math> und <math>\arg i = \pi/2</math>, ist <math>\ i=\cos(\pi/2)+i\,\sin(\pi/2)\,</math>.
</li>
</li>
Zeile 269: Zeile 259:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Formeln för beloppet av ett komplext tal ger att <math>|\,1-i\,|=\sqrt{1^2+(-1)^2}=\sqrt{2}</math>. Det komplexa talet ligger i den fjärde kvadranten och bildar vinkeln <math>\pi/4</math> med den positiva reella axeln, vilket ger att <math>\arg (1-i)=2\pi-\pi/4=7\pi/4</math>. Alltså är <math>\ 1-i=\sqrt{2}\,\bigl(\cos(7\pi/4)+i\sin(7\pi/4)\,\bigr)</math>.
+
Der Betrag ist <math>|\,1-i\,|=\sqrt{1^2+(-1)^2}=\sqrt{2}</math>. Die Zahl liegt im vierten Quadranten, und hat den Winkel <math>\pi/4</math> zu der positiven reellen Achse. <br>Daher ist das Argument <math>\arg (1-i)=2\pi-\pi/4=7\pi/4</math>. <br> Und daher ist <math>\ 1-i=\sqrt{2}\,\bigl(\cos(7\pi/4)+i\sin(7\pi/4)\,\bigr)</math>.
</li>
</li>
Zeile 275: Zeile 265:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Beloppet är enklast att räkna ut
+
Wir berechnen zuerst den Betrag
-
{{Fristående formel||<math>|\,2\sqrt{3}+2i\,|=\sqrt{(2\sqrt{3}\,)^2+2^2}=\sqrt{16}=4\,\mbox{.}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>|\,2\sqrt{3}+2i\,|=\sqrt{(2\sqrt{3}\,)^2+2^2}=\sqrt{16}=4\,\mbox{.}</math>}}
-
Om vi kallar argumentet för <math>\alpha</math> så uppfyller det sambandet
+
Wir benennen das Argument <math>\alpha</math>. Das Argument erfüllt die Gleichung
-
{{Fristående formel||<math>\tan\alpha=\frac{2}{2\sqrt{3}}=\frac{1}{\sqrt{3}}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\tan\alpha=\frac{2}{2\sqrt{3}}=\frac{1}{\sqrt{3}}</math>}}
-
och eftersom talet ligger i den första kvadranten (positiv real- och imaginärdel) så är <math>\alpha=\pi/6</math> och vi har att
+
und da die Zahl im ersten Quadranten liegt, ist <math>\alpha=\pi/6</math> und daher
-
{{Fristående formel||<math>2\sqrt{3}+2i=4\bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\,\sin\frac{\pi}{6}\bigr)\,\mbox{.}</math>}}
+
 
 +
{{Abgesetzte Formel||<math>2\sqrt{3}+2i=4\bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\,\sin\frac{\pi}{6}\bigr)\,\mbox{.}</math>}}
</li>
</li>
</ol>
</ol>
-
<center>{{:3.2 - Figur - Komplexa talplanet med -3, i, 1 - i och 2√3 + 2i markerade}}</center>
+
<center>{{:3.2 - Bild - Die komplexe Zahlenebene mit -3, i, 1 - i und 2√3 + 2i markiert}}</center>
</div>
</div>
-
== Multiplikation och division i polär form ==
+
== E - Multiplikation und Division in Polarform ==
-
Den stora fördelen med att ha komplexa tal skrivna i polär form är att multiplikation och division då blir väldigt enkla att utföra. För godtyckliga komplexa tal <math>z=|\,z\,|\,(\cos\alpha+i\sin\alpha)</math> och <math>w=|\,w\,|\,(\cos\beta+i\sin\beta)</math> kan man genom de trigonometriska additionsformlerna visa att
+
Der große Vorteil der Polarform ist, dass die Multiplikation und Division von komplexen Zahlen sich sehr einfach ausführen lässt. Für zwei komplexe Zahlen <math>z=|\,z\,|\,(\cos\alpha+i\sin\alpha)</math> und <math>w=|\,w\,|\,(\cos\beta+i\sin\beta)</math> kann man mit Hilfe von trigonometrischen Identitäten zeigen, dass
<div class="regel">
<div class="regel">
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}z\cdot w&=|\,z\,|\,|\,w\,|\,\bigl(\cos(\alpha+\beta)+i\,\sin(\alpha+\beta)\bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{w}&=\frac{|z|}{|w|}\bigl(\cos(\alpha-\beta)+i\,\sin(\alpha-\beta)\bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*}z\, w&=|\,z\,|\,|\,w\,|\,\bigl(\cos(\alpha+\beta)+i\,\sin(\alpha+\beta)\bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{w}&=\frac{|z|}{|w|}\bigl(\cos(\alpha-\beta)+i\,\sin(\alpha-\beta)\bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
</div>
</div>
-
Vid multiplikation av komplexa tal ''multipliceras'' alltså beloppen, medan argumenten ''adderas''. Vid division av komplexa tal ''divideras'' beloppen och argumenten ''subtraheras''. Detta kan kortfattat skrivas:
+
Wenn man zwei komplexe Zahlen multipliziert, werden deren Beträge multipliziert und deren Argumente addiert. Wenn man zwei komplexe Zahlen dividiert, werden deren Beträge dividiert und deren Argumente subtrahiert. Zusammengefasst gilt also
<div class="regel">
<div class="regel">
-
{{Fristående formel||<math>|\,z\cdot w\,|=|\,z\,|\cdot |\,w\,|\quad \mbox{och}\quad \arg(z\cdot w)=\arg\,z + \arg\,w\,\mbox{,}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>|\,z\, w\,|=|\,z\,|\, |\,w\,|\quad \mbox{und}\quad \arg(z\, w)=\arg\,z + \arg\,w\,\mbox{,}</math>}}
-
{{Fristående formel||<math>\Bigl|\,\frac{z}{w}\,\Bigr|=\frac{|\,z\,|}{|\,w\,|}\quad\quad\quad\; \mbox{ och}\quad \arg\Bigl(\frac{z}{w}\Bigr)=\arg \,z - \arg\,w\,\mbox{.}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\Bigl|\,\frac{z}{w}\,\Bigr|=\frac{|\,z\,|}{|\,w\,|}\quad\quad\quad\; \mbox{ und}\quad \arg\Bigl(\frac{z}{w}\Bigr)=\arg \,z - \arg\,w\,\mbox{.}</math>}}
</div>
</div>
-
I det komplexa talplanet innebär alltså en multiplikation av <math>z</math> med <math>w</math> att <math>z</math> förlängs med faktorn <math>|\,w\,|</math> och roteras moturs med vinkeln <math>\arg\,w</math>.
 
{| width="80%" align="center"
{| width="80%" align="center"
-
||{{:3.2 - Figur - Komplexa tal z och w med argument α och β}}
+
||{{:3.2 - Bild - Die komplexen Zahlen z und w mit den Argumenten α und β}}
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Komplexa produkten zw med argument α + β}}
+
||{{:3.2 - Bild - Der Produkt zw mit Argument α + β}}
|}
|}
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 6'''
+
''' Beispiel 6'''
-
Beräkna följande uttryck och genom att skriva om på polär form:
+
Vereinfache folgende Ausdrücke, indem Du die Ausdrücke in Polarform schreibst.
<ol type="a">
<ol type="a">
<li><math>\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/
<li><math>\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/
Zeile 324: Zeile 314:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Vi skriver täljaren och nämnaren i polär form
+
Wir schreiben den Zähler und Nenner jeweils in Polarform.
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{7\pi}{4}+i\,\sin\frac{7\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] \Bigr(-\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{3\pi}{4}+i\,\sin\frac{3\pi}{4}\Bigr)\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*}\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2} &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{7\pi}{4}+i\,\sin\frac{7\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] -\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2} &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{3\pi}{4}+i\,\sin\frac{3\pi}{4}\Bigr)\end{align*}</math>}}
-
och då följer att
+
Es folgt jetzt, dass
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}&\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/ \Bigl(-\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) = \smash{\frac{\cos\dfrac{7\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{7\pi}{4}\vphantom{\Biggl(}}{\cos\dfrac{3\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{3\pi}{4}\vphantom{\Biggl)}}}\\[16pt] &\qquad\quad{}= \cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigl)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigr)= \cos\pi+i\,\sin\pi=-1\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*}&\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/ \Bigl(-\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) = \smash{\frac{\cos\dfrac{7\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{7\pi}{4}\vphantom{\Biggl(}}{\cos\dfrac{3\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{3\pi}{4}\vphantom{\Biggl)}}}\\[16pt] &\qquad\quad{}= \cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigl)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigr)= \cos\pi+i\,\sin\pi=-1\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
</li>
</li>
<br/>
<br/>
Zeile 333: Zeile 323:
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Faktorerna i uttrycket skriver vi i polär form
+
Wir schreiben die beiden Faktoren jeweils in Polarform.
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}(-2-2i)&=\sqrt8\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] (1+i)&=\sqrt2\Bigl(\cos\frac{\pi}{4}+i\,\sin\frac{\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*}-2-2i&=\sqrt8\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{}\\[4pt] 1+i&=\sqrt2\Bigl(\cos\frac{\pi}{4}+i\,\sin\frac{\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{}\end{align*}</math>}}
-
Genom att utföra multiplikationen i polär form får vi att
+
Durch die Multiplikationsregeln der Polarform folgt, dass
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}(-2-2i)(1+i)&=\sqrt8 \cdot \sqrt2\,\Bigl(\cos\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)\Bigr)\\[4pt] &=4\Bigl(\cos\frac{3\pi}{2}+i\,\sin\frac{3\pi}{2} \Bigr)=-4i\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*}(-2-2i)(1+i)&=\sqrt8 \cdot \sqrt2\,\Bigl(\cos\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)\Bigr)\\[4pt] &=4\Bigl(\cos\frac{3\pi}{2}+i\,\sin\frac{3\pi}{2} \Bigr)=-4i\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
</li>
</li>
</ol>
</ol>
Zeile 342: Zeile 332:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 7'''
+
''' Beispiel 7'''
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li>Beräkna <math>iz</math> och <math>\frac{z}{i}</math> om <math>\ z=2\Bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\sin\frac{\pi}{6}\Bigr)</math>. Svara på polär form.
+
<li> Vereinfache <math>iz</math> und <math>\frac{z}{i}</math> wenn<math>\ z=2\Bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\sin\frac{\pi}{6}\,\Bigr)</math>. Gib die Antwort in Polarform an.
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Eftersom <math>\ i=1\cdot \left(\cos\frac{\pi}{2}+i\sin\frac{\pi}{2}\right)\ </math> så är
+
Da <math>\ i=1\cdot \left(\cos\frac{\pi}{2}+i\sin\frac{\pi}{2}\right)</math> folgt, dass
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*} iz &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 2\Bigl(\cos\frac{2\pi}{3}+i\sin\frac{2\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{i} &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 2\Bigl(\cos\frac{-\pi}{3}+i\,\sin\frac{-\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*} iz &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 2\Bigl(\cos\frac{2\pi}{3}+i\sin\frac{2\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{i} &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 2\Bigl(\cos\frac{-\pi}{3}+i\,\sin\frac{-\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
</li>
</li>
<br/>
<br/>
-
<li> Beräkna <math>iz</math> och <math>\frac{z}{i}</math> om <math>\ z=3\left(\cos\frac{7\pi}{4}+i\sin\frac{7\pi}{4}\right)\,</math>. Svara på polär form.
+
<li> Vereinfache <math>iz</math> und <math>\frac{z}{i}</math>, wenn <math>\ z=3\left(\cos\frac{7\pi}{4}+i\sin\frac{7\pi}{4}\right)</math>. Antworte in Polarform.
<br/>
<br/>
<br/>
<br/>
-
Använder vi den polära formen av <math>i</math> så fås att
+
Wir schreiben <math>i</math> in Polarform und erhalten
-
{{Fristående formel||<math>\begin{align*} iz &= 3\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 3\Bigl(\cos\frac{9\pi}{4}+i\sin\frac{9\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] &= 3\left(\cos\frac{\pi}{4}+i\sin\frac{\pi}{4}\right)\,\mbox{,}\\[6pt] \frac{z}{i} &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 2\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
+
{{Abgesetzte Formel||<math>\begin{align*} iz &= 3\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\, \Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 3\Bigl(\cos\frac{9\pi}{4}+i\sin\frac{9\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] &= 3\left(\cos\frac{\pi}{4}+i\sin\frac{\pi}{4}\right)\,\mbox{,}\\[6pt] \frac{z}{i} &= 3\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 3\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}</math>}}
</li>
</li>
</ol>
</ol>
-
Vi ser här att multiplikation med ''i'' innebär en rotation <math>\pi/2</math> moturs, medan division med ''i'' medför en rotation <math>\pi/2</math> medurs.
+
Wir sehen, dass die Multiplikation mit ''i'' zu einer Drehung des Winkels <math>\pi/2</math> gegen den Uhrzeigersinn führt.
{| width="80%" align="center"
{| width="80%" align="center"
-
||{{:3.2 - Figur - Komplexa talplanet med z, iz och z/i är markerade, där arg z = π/6}}
+
||{{:3.2 - Bild - Die komplexe Zahlenebene mit z, iz und z/i markiert, wo arg z = π/6}}
| width="5%" |
| width="5%" |
-
||{{:3.2 - Figur - Komplexa talplanet med z, iz och z/i är markerade, där arg z = 7π/4}}
+
||{{:3.2 - Bild - Die komplexe Zahlenebene mit z, iz und z/i markiert, wo arg z = 7π/4}}
|-
|-
-
||<small>De komplexa talen ''z'', ''iz'' och ''z''/''i'' när |''z''|&nbsp;=&nbsp;2 och arg&nbsp;''z''&nbsp;= π/6.</small>
+
||<small>Komplexe Zahlen ''z'', ''iz'' und ''z''/''i'', bei denen |''z''|&nbsp;=&nbsp;2 und arg&nbsp;''z''&nbsp;= π/6.</small>
||
||
-
||<small>De komplexa talen ''z'', ''iz'' och ''z''/''i'' när |''z''|&nbsp;=&nbsp;3 och arg&nbsp;''z''&nbsp;= 7π/4.</small>
+
||<small>Komplexe Zahlen ''z'', ''iz'' und ''z''/''i'', bei denen |''z''|&nbsp;=&nbsp;3 und arg&nbsp;''z''&nbsp;= 7π/4.</small>
|}
|}
</div>
</div>
 +
<br><br>
 +
 +
Noch Fragen zu diesem Kapitel? Dann schau nach im Kursforum (Du findest den Link in der Student Lounge) oder frag nach per Skype bei ombTutor <skype style="call" action="call">ombTutor</skype> <skype style="chat" action="chat">ombTutor</skype>
 +
 +
Keine Fragen mehr? Dann mache weiter mit den '''[[3.2 Übungen|Übungen]]''' .

Aktuelle Version

       Theorie          Übungen      

Inhalt:

  • Die komplexe Zahlenebene
  • Addition und Subtraktion in der komplexen Zahlenebene
  • Betrag und Argument
  • Polarform
  • Multiplikation und Division in Polarform
  • Multiplikation mit i in der komplexen Zahlenebene

Lernziele:

Nach diesem Abschnitt solltest Du folgendes wissen:

  • Wie die arithmetischen Rechnungen in der komplexen Zahlenebene geometrisch zu verstehen sind.
  • Wie man komplexe Zahlen zwischen der Form a + ib und der Polarform umwandelt.

Die Lernziele sind Dir aus der Schule noch bestens vertraut und Du weißt ganz genau, wie man die zugehörigen Rechnungen ausführt? Dann kannst Du auch gleich mit den Prüfungen beginnen (Du findest den Link in der Student Lounge).

A - Die komplexe Zahlenebene

Nachdem eine komplexe Zahl \displaystyle z=a+bi aus einem Realteil \displaystyle a und einem Imaginärteil \displaystyle b besteht, kann man eine komplexe Zahl \displaystyle z wie ein Zahlenpaar \displaystyle (a,b) in einem Koordinatensystem sehen. Dieses Koordinatensystem konstruieren wir, indem wir eine reelle Achse und eine imaginäre Achse rechtwinklig zueinander einzeichnen. Jetzt entspricht jede komplexe Zahl einem eindeutigen Punkt in der komplexen Zahlenebene.


[Image]

Diese geometrische Interpretation der komplexen Zahlen nennt man die komplexe Zahlenebene.


Hinweis: Die reellen Zahlen sind komplexe Zahlen, bei denen der Imaginärteil 0 ist und die daher auf der reellen Achse liegen. Daher kann man die Erweiterung der reellen Zahlen zu den komplexen Zahlen so sehen, dass man die Dimension der Zahlengerade auf eine Ebene erweitert.

Generell kann man komplexe Zahlen wie Vektoren behandeln.


[Image]

[Image]

Geometrisch erhält man die Zahl z + w indem man den Vektor von 0 bis w parallel zu z verschiebt. Die Subtraktion z - w kann wie z + (-w) geschrieben werden und geometrisch interpretiert werden, als ob man den Vektor von 0 bis -w parallel bis z verschiebt.

Beispiel 1


Mit \displaystyle z=2+i und \displaystyle w=-3-i zeichnen wir \displaystyle z, \displaystyle w, \displaystyle \overline{z}, \displaystyle \overline{z}-\overline{w} und \displaystyle z-w in der komplexen Zahlenebene.

Wir haben
  • \displaystyle \overline{z}=2-i\,,
  • \displaystyle \overline{w}=-3+i\,,
  • \displaystyle z-w=2+i-(-3-i)
    \displaystyle \phantom{z-w}{}=5+2i\,,
  • \displaystyle \overline{z} -\overline{w} = 2-i -(-3+i)
    \displaystyle \phantom{\overline{z} -\overline{w}}{}=5-2i\quad ({}=\overline{z-w})\,.

[Image]

Beachte, dass die konjugiert komplexen Zahlen Spiegelbilder in der reellen Achse sind.

Beispiel 2

Zeichne alle Zahlen \displaystyle z in der komplexen Zahlenebene, die folgende Bedingungen erfüllen:

  1. \displaystyle \mathop{\rm Re} z \ge 3\,,
  2. \displaystyle -1 < \mathop{\rm Im} z \le 2\,.

Die erste Ungleichung definiert die linke Fläche und die zweite Ungleichung definiert die rechte Fläche.


[Image]

[Image]

Alle Zahlen die Re z ≥ 3 erfüllen, haben einen Realteil, der größer als  3. Alle Zahlen die -1 < Im z ≤ 2 erfüllen, haben einen Imaginärteil, der zwischen  -1 und 2 liegt. Die untere Gerade ist gestrichelt und dies bedeutet, dass die Punkte auf dieser Gerade nicht zum Gebiet gehören.


B - Der Betrag komplexer Zahlen

Die reellen Zahlen können wir einfach ordnen, da größere Zahlen rechts von kleineren Zahlen auf der Zahlengerade liegen.

Für komplexe Zahlen ist dies aber nicht möglich. Man kann die komplexen Zahlen nicht nach Größe ordnen. Zum Beispiel kann man nicht sagen, ob \displaystyle z=1-i oder \displaystyle w=-1+i am größten ist. Mit dem Begriff Betrag kann man aber auch ein Größenmaß für komplexe Zahlen einführen.


Für eine komplexe Zahl \displaystyle z=a+ib ist der Betrag \displaystyle |\,z\,| definiert als

\displaystyle |\,z\,|=\sqrt{a^2+b^2}\,\mbox{.}

Wir sehen hier, dass \displaystyle |\,z\,| eine reelle Zahl ist und, dass \displaystyle |\,z\,|\ge 0. Für eine reelle Zahl ist \displaystyle b = 0 und daher ist \displaystyle |\,z\,|=\sqrt{a^2}=|\,a\,| wie gewohnt. Geometrisch ist der Betrag einer komplexen Zahl der Abstand vom Punkt \displaystyle (0,0) zu einer komplexen Zahl mit den Koordinaten \displaystyle (a, b), nach dem Gesetz des Pythagoras.

[Image]


C - Abstand zwischen komplexen Zahlen

Mit der Formel für den Abstand zwischen zwei Punkten in einer Ebene können wir den Abstand \displaystyle s zwischen zwei komplexen Zahlen \displaystyle z=a+ib und \displaystyle w=c+id (siehe Bild) mit der Abstandsformel berechnen

\displaystyle s=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}\,\mbox{.}

[Image]


Da \displaystyle z-w=(a-c)+i(b-d), erhalten wir

\displaystyle |\,z-w\,|=\sqrt{(a-c)^2+(b-d)^2}={} der Abstand zwischen \displaystyle z und \displaystyle w.


Beispiel 3

Zeichne in der komplexen Zahlenebene die folgende Menge.

  1. \displaystyle \,\, |\,z\,|=2

    Diese Gleichung beschreibt alle Zahlen, die den Abstand 2 zum Punkt \displaystyle (0,0) haben. Die Gleichung beschreibt also einen Kreis mit dem Mittelpunkt \displaystyle (0,0) und dem Radius 2.

[Image]

  1. \displaystyle \,\, |\,z-2\,|=1

    Diese Gleichung wird von allen Zahlen erfüllt, deren Abstand von der Zahl 2 gleich 1 ist. Also ein Kreis mit dem Mittelpunkt \displaystyle z = 2 und dem Radius 1.

[Image]

  1. \displaystyle \,\, |\,z+2-i\,|\le 2

    Die linke Seite kann als \displaystyle |\,z-(-2+i)\,| geschrieben werden, daher beschreibt die Ungleichung alle Zahlen, deren Abstand zur Zahl \displaystyle -2+i geringer als 2 ist. Das ist ein Kreis mit dem Radius 2 und dem Mittelpunkt \displaystyle -2+i.

[Image]

  1. \displaystyle \,\, \frac{1}{2}\le |\,z-(2+3i)\,|\le 1

    Die Ungleichung beschreibt alle Zahlen, deren Abstand zur Zahl \displaystyle z=2+3i zwischen \displaystyle \frac{1}{2} und \displaystyle 1 ist.

[Image]

Beispiel 4

Zeichne in der komplexen Zahlenebene alle Zahlen ein, die die folgenden (Un)gleichungen erfüllen:


  1. \displaystyle \, \left\{ \eqalign{&|\,z-2i\,|\le 3\cr &1\le\mathop{\rm Re} z\le 2}\right.

    Die erste Ungleichung gibt an, dass die Zahlen im Kreis mit dem Radius 3 um den Mittelpunkt \displaystyle 2i liegen müssen. Die zweite Ungleichung ist ein vertikaler Streifen von Zahlen, deren Realteil zwischen 1 und 2 liegt. Die Zahlen, die in beiden Gebieten liegen, erfüllen auch beide Ungleichungen.
  2. \displaystyle \, |\,z+1\,|=|\,z-2\,|

    Die Gleichung kann wie \displaystyle |\,z-(-1)\,|=|\,z-2\,| geschrieben werden. Also muss \displaystyle z denselben Abstand zu \displaystyle -1 wie zu \displaystyle 2 haben. Diese Bedingung ist von allen Zahlen \displaystyle z erfüllt, die den Realteil \displaystyle 1/2 haben.

[Image]

[Image]

Das gestrichelte Gebiet besteht aus den Punkten, die die Ungleichungen |z - 2i| ≤ 3 und 1 ≤ Re z ≤ 2 erfüllen. Die Zahlen, die |z + 1| = |z - 2| erfüllen, liegen auf der Gerade von Zahlen deren Realteil 1/2 ist.


D - Polarform

Anstatt komplexe Zahlen \displaystyle z=x+iy mit deren kartesischen Koordinaten zu beschreiben, kann man polare Koordinaten verwenden. Die Darstellung einer komplexen Zahl erfolgt durch Betrag und Argument (Winkel) der Zahl (siehe Bild).

[Image]


Nachdem \displaystyle \,\cos\alpha = x/r\, und \displaystyle \,\sin\alpha = y/r\, ist \displaystyle \,x = r\cos\alpha\, und \displaystyle \,y= r\sin\alpha. Die Zahl \displaystyle z=x+iy kann also als

\displaystyle z=r\cos\alpha + i\,r\sin\alpha = r(\cos\alpha + i\,\sin\alpha)\,\mbox{}

geschrieben werden. Dies nennt man die Polarform der komlexen Zahl \displaystyle z. Der Winkel \displaystyle \alpha wird das Argument von \displaystyle z genannt und wird geschrieben als

\displaystyle \alpha=\arg\,z\,\mbox{.}

Den Winkel \displaystyle \alpha kann man bestimmen, indem man die Gleichung \displaystyle \tan\alpha=y/x löst. Nachdem diese Gleichung unendlich viele Lösungen hat, ist das Argument nicht eindeutig definiert. Meistens wählt man das Argument so, dass es zwischen 0 und \displaystyle 2\pi oder zwischen \displaystyle -\pi und \displaystyle \pi liegt. Dabei ist darauf zu achten, den Winkel dazu anzupassen in welchem Quadranten sich die komplexe Zahl in der Zahlenebene befindet.

Die reelle Zahl \displaystyle r ist der Abstand der Zahl zum Punkt (0,0), also der Betrag von \displaystyle z

\displaystyle r=\sqrt{x^2+y^2}=|\,z\,|\,\mbox{.}

Beispiel 5


Schreibe folgende komplexe Zahlen in Polarform:

  1. \displaystyle \,\,-3

    Da \displaystyle |\,-3\,|=3 und \displaystyle \arg (-3)=\pi, ist \displaystyle \ -3=3(\cos\pi+i\,\sin\pi).
  2. \displaystyle \,i

    Da \displaystyle |\,i\,|=1 und \displaystyle \arg i = \pi/2, ist \displaystyle \ i=\cos(\pi/2)+i\,\sin(\pi/2)\,.
  3. \displaystyle \,1-i

    Der Betrag ist \displaystyle |\,1-i\,|=\sqrt{1^2+(-1)^2}=\sqrt{2}. Die Zahl liegt im vierten Quadranten, und hat den Winkel \displaystyle \pi/4 zu der positiven reellen Achse.
    Daher ist das Argument \displaystyle \arg (1-i)=2\pi-\pi/4=7\pi/4.
    Und daher ist \displaystyle \ 1-i=\sqrt{2}\,\bigl(\cos(7\pi/4)+i\sin(7\pi/4)\,\bigr).
  4. \displaystyle \,2\sqrt{3}+2i

    Wir berechnen zuerst den Betrag
    \displaystyle |\,2\sqrt{3}+2i\,|=\sqrt{(2\sqrt{3}\,)^2+2^2}=\sqrt{16}=4\,\mbox{.}

    Wir benennen das Argument \displaystyle \alpha. Das Argument erfüllt die Gleichung

    \displaystyle \tan\alpha=\frac{2}{2\sqrt{3}}=\frac{1}{\sqrt{3}}

    und da die Zahl im ersten Quadranten liegt, ist \displaystyle \alpha=\pi/6 und daher

    \displaystyle 2\sqrt{3}+2i=4\bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\,\sin\frac{\pi}{6}\bigr)\,\mbox{.}

[Image]


E - Multiplikation und Division in Polarform

Der große Vorteil der Polarform ist, dass die Multiplikation und Division von komplexen Zahlen sich sehr einfach ausführen lässt. Für zwei komplexe Zahlen \displaystyle z=|\,z\,|\,(\cos\alpha+i\sin\alpha) und \displaystyle w=|\,w\,|\,(\cos\beta+i\sin\beta) kann man mit Hilfe von trigonometrischen Identitäten zeigen, dass

\displaystyle \begin{align*}z\, w&=|\,z\,|\,|\,w\,|\,\bigl(\cos(\alpha+\beta)+i\,\sin(\alpha+\beta)\bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{w}&=\frac{|z|}{|w|}\bigl(\cos(\alpha-\beta)+i\,\sin(\alpha-\beta)\bigr)\,\mbox{.}\end{align*}

Wenn man zwei komplexe Zahlen multipliziert, werden deren Beträge multipliziert und deren Argumente addiert. Wenn man zwei komplexe Zahlen dividiert, werden deren Beträge dividiert und deren Argumente subtrahiert. Zusammengefasst gilt also

\displaystyle |\,z\, w\,|=|\,z\,|\, |\,w\,|\quad \mbox{und}\quad \arg(z\, w)=\arg\,z + \arg\,w\,\mbox{,}
\displaystyle \Bigl|\,\frac{z}{w}\,\Bigr|=\frac{|\,z\,|}{|\,w\,|}\quad\quad\quad\; \mbox{ und}\quad \arg\Bigl(\frac{z}{w}\Bigr)=\arg \,z - \arg\,w\,\mbox{.}


[Image]

[Image]


Beispiel 6


Vereinfache folgende Ausdrücke, indem Du die Ausdrücke in Polarform schreibst.

  1. \displaystyle \Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/ \Bigl( -\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2}\Bigr)

    Wir schreiben den Zähler und Nenner jeweils in Polarform.
    \displaystyle \begin{align*}\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2} &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{7\pi}{4}+i\,\sin\frac{7\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] -\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2} &= 1\cdot\Bigl(\cos\frac{3\pi}{4}+i\,\sin\frac{3\pi}{4}\Bigr)\end{align*}

    Es folgt jetzt, dass

    \displaystyle \begin{align*}&\Bigl(\frac{1}{\sqrt2} -\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) \Big/ \Bigl(-\frac{1}{\sqrt2} +\frac{i}{\sqrt2}\Bigr) = \smash{\frac{\cos\dfrac{7\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{7\pi}{4}\vphantom{\Biggl(}}{\cos\dfrac{3\pi}{4}+i\,\sin\dfrac{3\pi}{4}\vphantom{\Biggl)}}}\\[16pt] &\qquad\quad{}= \cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigl)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{3\pi}{4}\Bigr)= \cos\pi+i\,\sin\pi=-1\,\mbox{.}\end{align*}

  2. \displaystyle (-2-2i)(1+i)

    Wir schreiben die beiden Faktoren jeweils in Polarform.
    \displaystyle \begin{align*}-2-2i&=\sqrt8\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{}\\[4pt] 1+i&=\sqrt2\Bigl(\cos\frac{\pi}{4}+i\,\sin\frac{\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{}\end{align*}

    Durch die Multiplikationsregeln der Polarform folgt, dass

    \displaystyle \begin{align*}(-2-2i)(1+i)&=\sqrt8 \cdot \sqrt2\,\Bigl(\cos\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{5\pi}{4}+\frac{\pi}{4}\Bigr)\Bigr)\\[4pt] &=4\Bigl(\cos\frac{3\pi}{2}+i\,\sin\frac{3\pi}{2} \Bigr)=-4i\,\mbox{.}\end{align*}

Beispiel 7


  1. Vereinfache \displaystyle iz und \displaystyle \frac{z}{i} wenn\displaystyle \ z=2\Bigl(\cos\frac{\pi}{6}+i\sin\frac{\pi}{6}\,\Bigr). Gib die Antwort in Polarform an.

    Da \displaystyle \ i=1\cdot \left(\cos\frac{\pi}{2}+i\sin\frac{\pi}{2}\right) folgt, dass
    \displaystyle \begin{align*} iz &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 2\Bigl(\cos\frac{2\pi}{3}+i\sin\frac{2\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{,}\\[4pt] \frac{z}{i} &= 2\Bigl(\cos\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{\pi}{6}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 2\Bigl(\cos\frac{-\pi}{3}+i\,\sin\frac{-\pi}{3}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}

  2. Vereinfache \displaystyle iz und \displaystyle \frac{z}{i}, wenn \displaystyle \ z=3\left(\cos\frac{7\pi}{4}+i\sin\frac{7\pi}{4}\right). Antworte in Polarform.

    Wir schreiben \displaystyle i in Polarform und erhalten
    \displaystyle \begin{align*} iz &= 3\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\, \Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}+\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr) = 3\Bigl(\cos\frac{9\pi}{4}+i\sin\frac{9\pi}{4}\Bigr)\\[4pt] &= 3\left(\cos\frac{\pi}{4}+i\sin\frac{\pi}{4}\right)\,\mbox{,}\\[6pt] \frac{z}{i} &= 3\Bigl(\cos\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)+i\,\sin\Bigl(\frac{7\pi}{4}-\frac{\pi}{2}\Bigr)\,\Bigr)= 3\Bigl(\cos\frac{5\pi}{4}+i\,\sin\frac{5\pi}{4}\Bigr)\,\mbox{.}\end{align*}

Wir sehen, dass die Multiplikation mit i zu einer Drehung des Winkels \displaystyle \pi/2 gegen den Uhrzeigersinn führt.

[Image]

[Image]

Komplexe Zahlen z, iz und z/i, bei denen |z| = 2 und arg z = π/6. Komplexe Zahlen z, iz und z/i, bei denen |z| = 3 und arg z = 7π/4.



Noch Fragen zu diesem Kapitel? Dann schau nach im Kursforum (Du findest den Link in der Student Lounge) oder frag nach per Skype bei ombTutor My status My status

Keine Fragen mehr? Dann mache weiter mit den Übungen .