1.3 Max- och minproblem - Versionshistorik

Tek den 1 maj 2008 kl. 14.22

Tek — Thu, 01 May 2008 14:22:16 GMT

Tek den 3 april 2008 kl. 14.02

Tek — Thu, 03 Apr 2008 14:02:28 GMT

← Äldre version		Versionen från 3 april 2008 kl. 14.02
Rad 1:		Rad 1:
	__NOTOC__		__NOTOC__
		+	{\| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
		+	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" \|
		+	{{Mall:Vald flik\|[[1.3 Max- och minproblem\|Teori]]}}
		+	{{Mall:Ej vald flik\|[[1.3 Övningar\|Övningar]]}}
		+	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|
		+	\|}
		+
	{{Info\|		{{Info\|
	'''Innehåll:'''		'''Innehåll:'''

Tek den 31 mars 2008 kl. 07.18

Tek — Mon, 31 Mar 2008 07:18:42 GMT

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2008 kl. 07.18
Rad 59:		Rad 59:
	</ol>		</ol>

-	{\| ~~width="100%"~~ align="center"	+	{\| align="center"
	\|-		\|-
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
-	\| width="~~30px~~" \|	+	\| width="10px" \|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}
-	\| width="~~30px~~"\|	+	\| width="10px"\|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}
	\|-		\|-
-	\|\|<small>Grafen till funktionen i uppgift a</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> i uppgift a</small>
	\|\|		\|\|
-	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = - ''x''³/4</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> ''f''(''x'') = - ''x''³/4</small>
	\|\|		\|\|
-	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = x²</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> ''f''(''x'') = x²</small>
	\|}		\|}

Tek den 31 mars 2008 kl. 07.06

Tek — Mon, 31 Mar 2008 07:06:26 GMT

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2008 kl. 07.06
Rad 63:		Rad 63:
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
	\| width="30px" \|		\| width="30px" \|
-	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³}}	+	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}
	\| width="30px"\|		\| width="30px"\|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}

Tek den 31 mars 2008 kl. 07.00

Tek — Mon, 31 Mar 2008 07:00:52 GMT

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2008 kl. 07.00
Rad 52:		Rad 52:
	'''Exempel 1'''		'''Exempel 1'''

-	{\| width="100%"
-	\|-
-	\| width="100%" valign="top" \|
	<ol type="a">		<ol type="a">
-	<li> <math>y= f(x)</math> är växande i intervallet	+	<li>Funktionen <math>y= f(x)</math> vars graf ges av figuren nedan längst till
-	<math>0 \le x \le 10</math>.</li>	+	vänster är växande i intervallet <math>0 \le x \le 6</math>.</li>
		+	<li>Funktionen <math>y=-x^3/4</math> är en strängt avtagande funktion.</li>
		+	<li>Funktionen <math>y=x^2</math> är strängt växande för <math>x \ge 0</math>.</li>
	</ol>		</ol>
-	\| valign="top" \|
-	{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
-	\|}

-	{\| width="100%"	+	{\| width="100%" align="center"
-	\|-	+	\|-
-	\| ~~width="100%" valign="top"~~ \|	+	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
-	~~<ol type="a" start="2">~~	+	\| width="30px" \|
-	~~<li>Funktionen <math>y=~~-x~~^3</math>~~ är ~~en strängt avtagande funktion.</li>~~	+	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³}}
-	~~</ol>~~	+	\| width="30px"\|
-	\| ~~valign~~="~~top~~" \|	+	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}
-	{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³}}	+	\|-
-	\|}	+	\|\|<small>Grafen till funktionen i uppgift a</small>
-		+	\|\|
-	{\| width="~~100%~~"	+	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = - ''x''³/4</small>
-	\|-	+	\|\|
-	\| ~~width="100%" valign="top"~~ \|	+	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = x²</small>
-	<~~ol type="~~a~~" start="3"~~>	+
-	<li> ~~<math>y~~=x~~^2<~~/~~math> är strängt växande för <math>x \ge 0~~</~~math>.</li~~>	+
-	~~</ol>~~	+
-	\| ~~valign="top"~~ \|	+
-	~~{{:1.3 - Figur -~~ Grafen till f(x) = x²}}	+
	\|}		\|}

Tek: Ny sida: NOTOC {{Info| '''Innehåll:''' * Kurvskissering * Max- och minproblem }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: * Kunna definitionen av strängt v...

Tek — Sun, 30 Mar 2008 10:56:57 GMT

Ny sida: __NOTOC__ {{Info| '''Innehåll:''' * Kurvskissering * Max- och minproblem }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: * Kunna definitionen av strängt v...

Ny sida

__NOTOC__
{{Info|
'''Innehåll:'''
* Kurvskissering
* Max- och minproblem
}}

{{Info|
'''Lärandemål:'''

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

* Kunna definitionen av strängt växande funktion, strängt avtagande funktion, lokalt maximum, lokalt minimum, globalt maximum, globalt minimum.
* Veta att om <math>f^{\,\prime}>0</math> i ett intervall så är <math>f</math> strängt växande i intervallet, och att om <math>f^{\,\prime}<0</math> i ett intervall så är <math>f</math> strängt avtagande i intervallet.
* Kunna bestämma lokala max- och minpunkter samt terasspunkter genom teckenstudium av derivatan.
* Kunna skissera funktionsgrafer genom att göra en teckentabell över derivatan.
* Kunna bestämma globala och lokala max- och minpunkter genom 1) teckenstudium av derivatan, 2) punkter där funktionen inte är deriverbar, 3) ändpunkter till definitionsmängden.
* Kunna avgöra lokala max- och minpunkter med tecknet på andraderivatan.
}}

== Växande och avtagande ==

Begreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och den är avtagande så lutar grafen nedåt.

De matematiska definitionerna är följande:

En funktion är växande i ett intervall om för alla ''x'' inom intervallet gäller att

{{Fristående formel||<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \le f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

En funktion är avtagande i ett intervall om för alla ''x'' inom intervallet gäller att

{{Fristående formel||<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \ge f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

Med vardagligt språk säger alltså definitionen av t.ex. växande funktion att för ett ''x''-värde till höger på ''x''-axeln är funktionsvärdet minst lika stort som för ett ''x''-värde till vänster. Lägg märke till att denna definition innebär att en funktion kan vara konstant i ett intervall och ändå vara växande eller avtagande. En funktion som är konstant i hela det aktuella intervallet är enligt definitionen både växande och avtagande.

Om man vill utesluta möjligheten att en växande/avtagande funktionen är konstant på ett intervall talar man istället om ''strängt'' växande och ''strängt'' avtagande funktioner.

En funktion är ''strängt'' växande i ett intervall om för alla ''x'' inom intervallet gäller att

{{Fristående formel||<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) < f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

En funktion är ''strängt'' avtagande i ett intervall om för alla ''x'' inom intervallet gäller att

{{Fristående formel||<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) > f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

(En strängt växande/avtagande funktion får alltså inte vara konstant i någon del av intervallet.)

<div class="exempel">
'''Exempel 1'''

{| width="100%"
|-
| width="100%" valign="top" |
<ol type="a">
<li> <math>y= f(x)</math> är växande i intervallet
<math>0 \le x \le 10</math>.</li>
</ol>
| valign="top" |
{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
|}

{| width="100%"
|-
| width="100%" valign="top" |
<ol type="a" start="2">
<li>Funktionen <math>y=-x^3</math> är en strängt avtagande funktion.</li>
</ol>
| valign="top" |
{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³}}
|}

{| width="100%"
|-
| width="100%" valign="top" |
<ol type="a" start="3">
<li> <math>y=x^2</math> är strängt växande för <math>x \ge 0</math>.</li>
</ol>
| valign="top" |
{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}
|}

</div>

Derivatan kan givetvis användas för att undersöka om en funktion är växande eller avtagande. Vi har att

{{Fristående formel||<math>\begin{align*} f^{\,\prime}(x) > 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) växande.}\\ f^{\,\prime}(x) < 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) avtagande.} \end{align*}</math>}}

Observera att även enstaka '''punkter''' där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math> kan ingå i ett strängt växande eller avtagande intervall.

== Kritiska punkter ==

Punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math> kallas kritiska (eller stationära) punkter och är vanligtvis av tre olika slag:
* lokal maximipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till höger om punkten.
* lokal minimipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till höger om punkten.
* terrasspunkt med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> eller <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> på båda sidor om punkten.
Observera att en punkt kan vara en lokal maximi-/minimipunkt utan att <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>; läs mer i avsnittet om ''[[#Max- och minpunkter (extrempunkter)|max- och minpunkter]]''.

<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x³ - x⁵}}</center>

Funktionen i figuren ovan har en lokal minimipunkt för <math>x = -2</math>, terrasspunkt för <math>x = 0</math> och lokal maximipunkt för <math>x = 2</math>.

== Teckentabell ==

Genom att studera derivatans tecken (+, – eller 0) kan vi alltså få en bra uppfattning om kurvans utseende.

Detta utnyttjar man i en s.k. ''teckentabell''. Man bestämmer först de ''x''-värden där <math>f^{\,\prime}(x) =0</math> och beräknar sedan derivatans tecken på båda sidor om dessa. Med hjälp av en eller annan "stödpunkt" på kurvan kan man dessutom utifrån teckentabellen skissera kurvan på ett ofta godtagbart sätt.

<div class="exempel">
'''Exempel 2'''

Gör en teckentabell över funktionen <math>f(x) = x^3 -12x + 6</math> och skissera därefter funktionens graf.
<br>
<br>
Funktionens derivata ges av

{{Fristående formel||<math>
f^{\,\prime}(x) = 3x^2 -12 = 3(x^2-4) = 3(x-2)(x+2).</math>}}

Faktorn <math>x-2</math> är negativ till vänster om <math>x=2</math> och positiv till höger om <math>x=2</math>. På samma sätt är faktorn <math>x+2</math> negativ till vänster om <math>x=-2</math> och positiv till höger om <math>x=-2</math>. Denna information kan vi också sammanfatta i en tabell:

{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
|-
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>x</math>
|style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>-2</math>
|style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>2</math>
|style="background:#efefef;"|
|-
|width="50px" align="center"| <math>x-2</math>
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="50px" align="center"| <math>x+2</math>
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|-
|}

Eftersom derivatan är produkten av <math>x-2</math> och <math>x+2</math> så kan vi bestämma derivatans tecken utifrån faktorernas tecken och ställa upp en följande tabell över derivatans tecken på tallinjen:

{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
|-
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>x</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>-2</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>2</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|-
|width="50px" align="center"| <math>f^{\,\prime}(x)</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="50px" align="center"| <math>f(x)</math>
|width="50px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|width="50px" align="center"| <math>22</math>
|width="50px" align="center"| <math>\searrow</math>
|width="50px" align="center"| <math>-10</math>
|width="50px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|}

I tabellens sista rad har vi skrivit ut pilar som visar om funktionen är strängt växande <math>(\,\nearrow\,\,)</math> eller strängt avtagande <math>(\,\searrow\,\,)</math> i respektive intervall samt funktionens värde i de kritiska punkterna <math>x=-2</math> och <math>x=2</math>.

Från diagrammet ser vi att <math>f(x)</math> har en lokal maximipunkt i <math>(–2, 22)</math> och en lokal minimipunkt i <math>(2, –10)</math>. Grafen kan nu skissas:

<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x³ - 12x + 6}}</center>

</div>

== Max- och minpunkter (extrempunkter) ==

Punkter där en funktion antar sitt största eller minsta värde i jämförelse med omgivningen kallas för ''lokala maximi-'' eller ''minimipunkter'' (förkortas ofta max- och minpunkter). Med ett gemensamt namn kallas dessa punkter för ''extrempunkter''.

En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter:

:* i en kritisk punkt (där <math>f^{\,\prime}(x)=0\,</math>).
:* i en punkt där derivatan inte existerar (s.k. ''singulär punkt'').
:* i en ändpunkt till definitionsmängden.

<div class="exempel">
'''Exempel 3'''

Funktionen nedan har fyra extrempunkter: maxpunkter i <math>x=c</math> och <math>x=e</math>, och minpunkter i <math>x=a</math> och <math>x=d</math>.

<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f har extrempunkter i x = a, b, c, d, e}}</center>

I <math>x=a</math>, <math>x=b</math> och <math>x=d</math> är <math>f^{\,\prime}(x) =0</math>, men det är endast i <math>x=a</math> och <math>x=d</math> som vi har extrempunkter, eftersom <math>x=b</math> är en terrasspunkt.

I <math>x=c</math> är inte derivatan definierad (eftersom det är en spets, eller hörn, på kurvan och lutningen inte går att bestämma). Punkten <math>x=e</math> är en ändpunkt.

</div>

När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är:

:# Derivera funktionen
:# Kontrollera om det finns några punkter där <math>f^{\,\prime}(x)</math> inte är definierad.
:# Bestäm alla punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>.
:# Gör en teckentabell för att få fram alla extrempunkter.
:# Beräkna funktionsvärdet i alla extrempunkter, samt i eventuella ändpunkter.

<div class="exempel">
'''Exempel 4'''

Bestäm alla extrempunkter på kurvan <math>y=3x^4 +4x^3 - 12x^2 + 12</math>.
<br>
<br>
Funktionens derivata ges av

{{Fristående formel||<math>
y' = 12x^3 + 12x^2 - 24x = 12x(x^2+x-2)\,\mbox{.}</math>}}

För att bestämma hur derivatans tecken varierar över tallinjen försöker vi faktorisera derivatan så långt som möjligt. Vi har redan lyckats bryta ut faktorn <math>12x</math> och vi kan faktorisera det återstående uttrycket <math>x^2+x-2</math> ytterligare genom att hitta dess nollställen

{{Fristående formel||<math>
x^2+x-2=0\qquad\Leftrightarrow\qquad x=-2\quad\text{eller}\quad x=1.</math>}}

Detta betyder att <math>x^2+x-2=(x+2)(x-1)</math> och hela derivatan kan skrivas som

{{Fristående formel||<math>y' = 12x(x+2)(x-1)\,\mbox{.}</math>}}

Det går direkt ur denna formel se att derivatan är noll för <math>x=-2</math>, <math>x=0</math> och <math>x=1</math>. Dessutom kan vi se hur derivatans tecken varierar genom att undersöka tecknet för varje enskild faktor i produkten för olika värden på <math>x</math>

{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
|-
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>x</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>-2</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>0</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>1</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|-
|width="40px" align="center"| <math>x+2</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="40px" align="center"| <math>x</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="40px" align="center"| <math>x-1</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|-
|}

Derivatan är produkten av dessa faktorer och vi får derivatans tecken genom att multiplicera ihop faktorernas tecken i respektive intervall.

{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
|-
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>x</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>-2</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>0</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>1</math>
|width="40px" align="center" style="background:#efefef;"|
|-
|width="40px" align="center"| <math>f^{\,\prime}(x)</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>-</math>
|width="40px" align="center"| <math>0</math>
|width="40px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="40px" align="center"| <math>f(x)</math>
|width="40px" align="center"| <math>\searrow</math>
|width="40px" align="center"| <math>-20</math>
|width="40px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|width="40px" align="center"| <math>12</math>
|width="40px" align="center"| <math>\searrow</math>
|width="40px" align="center"| <math>7</math>
|width="40px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|-
|}

Kurvan har alltså lokala minpunkter i <math>(–2, –20)</math> och <math>(1, 7)</math> samt lokal maxpunkt i <math>(0, 12)</math>.

</div>

<div class="exempel">
'''Exempel 5'''

Bestäm alla extrempunkter på kurvan <math>y= x - x^{2/3}</math>.
<br>
<br>
Derivatan till funktionen ges av

{{Fristående formel||<math>
y' = 1 - \frac{2}{3} x^{-1/3} = 1- \frac {2}{3}
\cdot \frac{1}{\sqrt[\scriptstyle 3]{x}}\,\mbox{.}</math>}}

Från detta uttryck ser vi att <math>y'</math> inte är definierad för <math>x = 0</math> (vilket dock <math>y</math> är). Detta betyder att funktionen har en singulär punkt i <math>x=0</math>.

De kritiska punkterna till funktionen ges av

{{Fristående formel||<math>
y'=0 \quad \Leftrightarrow \quad
1= \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}}\quad\Leftrightarrow\quad
\sqrt[3]{x} = \tfrac {2}{3}\quad \Leftrightarrow \quad
x = \bigl(\tfrac{2}{3}\bigr)^3 = \tfrac{8}{27}\,\mbox{.}</math>}}

De enda punkter där funktionen eventuellt kan ha extrempunkter är alltså <math>x=0</math> och <math>x=\tfrac{8}{27}</math>. För att avgöra dessa punkters karaktär skriver vi upp en teckentabell:

{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
|-
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>x</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>0</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| <math>\frac{8}{27}</math>
|width="50px" align="center" style="background:#efefef;"|
|-
|width="50px" align="center"| <math>y'</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|width="50px" align="center"| ej def.
|width="50px" align="center"| <math>-</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>+</math>
|-
|width="50px" align="center"| <math>y</math>
|width="50px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|width="50px" align="center"| <math>0</math>
|width="50px" align="center"| <math>\searrow</math>
|width="50px" align="center"| <math>-\frac{4}{27}</math>
|width="50px" align="center"| <math>\nearrow</math>
|}

Kurvan har alltså en lokal maximipunkt i <math>(0, 0)</math> (en spets) och en lokal minimipunkt i <math>(\tfrac{8}{27},-\tfrac{4}{27})\,</math>.

<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x - x^⅔}}</center>

</div>

== Absolut min/max ==

En funktion har ett ''absolut'' (eller ''globalt'') maximum (minimum) i en punkt om funktionsvärdet inte är större (mindre) i någon annan punkt i hela definitionsmängden. Ofta kallar man också detta för funktionens största (minsta) värde.

För att bestämma en funktions absoluta max. eller min. så måste man alltså hitta alla extrempunkter och beräkna funktionsvärdena i dessa. Om definitionsmängden har ändpunkter måste man givetvis också undersöka funktionens värde i dessa punkter.

Observera att en funktion kan sakna såväl absolut max. som absolut min. Notera också att en funktion kan ha flera lokala extrempunkter utan att ha ett globalt max. eller min.

<div class="exempel">
'''Exempel 6'''

<center>{{:1.3 - Figur - Två funktioner som saknar min och max resp. min}}</center>

I den första figuren saknar funktionen såväl globalt maximum som globalt minimum. I den andra figuren saknar funktionen globalt minimum.

</div>

I tillämpningar ger omständigheterna ofta en begränsad definitionsmängd, dvs. man betraktar endast en del av funktionens graf. Man måste därför vara vaksam på att ett globalt max. eller min. mycket väl kan ligga i intervallets ändpunkter.

<center>{{:1.3 - Figur - Funktion med lokala och globala extrempunkter}}</center>

Funktionen ovan betraktas endast i intervallet <math>a\le x \le e</math>. Vi ser att funktionens minsta värde i detta intervall inträffar i den kritiska punkten <math>x=b</math>, medan största värdet återfinns i ändpunkten <math>x=e</math>.

<div class="exempel">
'''Exempel 7'''

Bestäm största och minsta värde för funktionen <math>f(x) = x^3 -3x + 2</math> i intervallet <math>-0{,}5 \le x \le 1\,</math>.
<br>
<br>
Vi deriverar funktionen <math>f^{\,\prime}(x) = 3x^2 -3</math> och sätter derivatan lika med noll för att få fram alla kritiska punkter

{{Fristående formel||<math>f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad x^2 = 1 \quad \Leftrightarrow \quad x= \pm 1\,\mbox{.}</math>}}

Punkten <math>x = –1</math> ligger dock utanför den aktuella definitionsmängden och <math>x = 1</math> sammanfaller med definitionsmängdens ena ändpunkt. Eftersom funktionen saknar singulära punkten (funktionen är deriverbar överallt) måste funktionens största och minsta värde antas i intervallets ändpunkter.

{{Fristående formel||<math>\begin{align*} f(-0{,}5) &= 3{,}375\\[4pt] f(1)&=0 \end{align*}</math>}}

Funktionens största värde i det givna intervallet är alltså <math>3{,}375</math>. Minsta värdet är <math>0</math> (se figuren).

<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x³ - 3x + 2}}</center>

Figuren visar funktionens hela graf streckad, med den del som ligger inom det givna intervallet heldragen.

</div>

== Andraderivatan ==

Tecknet på derivatan av en funktion ger oss information om huruvida funktionen är växande eller avtagande. På samma sätt kan andraderivatans tecken visa om förstaderivatan är växande eller avtagande. Detta kan man bl.a. utnyttja för att ta reda på om en given extrempunkt är en max-, eller minpunkt.

Om funktionen <math>f(x)</math> har en kritisk punkt i <math>x=a</math> där <math>f^{\,\prime\prime}(a)<0</math>, då gäller att
# Derivatan <math>f^{\,\prime}(x)</math> är strängt avtagande i en omgivning kring <math>x=a</math>.
# Eftersom <math>f^{\,\prime}(a)=0</math> är alltså <math>f^{\,\prime}(x)>0</math> till vänster om <math>x=a</math> och <math>f^{\,\prime}(x)<0</math> till höger om <math>x=a</math>.
# Detta medför att funktionen <math>f(x)</math> har en lokal maximipunkt i <math>x=a</math>.

<center>{{:1.3 - Figur - Tangenten till funktion med negativ andraderivata}}</center>
{| width="80%" align="center"
||<small>Om derivatan är positiv till vänster om ''x'' = ''a'' och negativ till höger om ''x'' = ''a'' så har funktionen ett lokalt maximum i ''x'' = ''a''.</small>
|}

Om funktionen <math>f(x)</math> har en kritisk punkt i <math>x=a</math> där <math>f^{\,\prime\prime}(a)>0</math>, då gäller att
# Derivatan <math>f^{\,\prime}(x)</math> är strängt växande i en omgivning kring <math>x=a</math>.
# Eftersom <math>f^{\,\prime}(a)=0</math> är alltså <math>f^{\,\prime}(x)<0</math> till vänster om <math>x=a</math> och <math>f^{\,\prime}(x)>0</math> till höger om <math>x=a</math>.
# Detta medför att funktionen <math>f(x)</math> har en lokal minimipunkt i <math>x=a</math>.

<center>{{:1.3 - Figur - Tangenten till funktion med positiv andraderivata}}</center>
{| width="80%" align="center"
||<small>Om derivatan är negativ till vänster om ''x'' = ''a'' och positiv till höger om ''x'' = ''a'' så har funktionen ett lokalt minimum i ''x'' = ''a''.</small>
|}

Om <math>f^{\,\prime\prime}(a)=0</math>, får vi ingen information utan ytterligare undersökning krävs, t.ex. teckentabell.

<div class="exempel">
'''Exempel 8'''

Bestäm alla extrempunkter för funktionen <math>f(x)=x^3 -x^2 -x +2</math> och bestäm deras karaktär med hjälp av andraderivatan.
<br>
<br>
Funktionen är ett polynom och är därför deriverbar överallt. Om funktionen har några extrempunkter så måste de därför finnas bland de kritiska punkterna. Vi deriverar därmed funktionen, <math>f^{\,\prime}(x) = 3x^2 -2x - 1</math>, och sätter derivatan lika med noll

{{Fristående formel||<math>
f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad
x^2 - \frac{2}{3} x - \frac{1}{3} = 0 \quad \Leftrightarrow \quad
x=1 \quad\text{eller}\quad x = -\frac{1}{3}\,\mbox{.}</math>}}

Funktionen har kritiska punkter i <math>x = 1</math> och <math>x=-\tfrac{1}{3}</math>. Med hjälp av tecknet på andraderivatan <math>f^{\,\prime\prime}(x)=6x-2</math> kan vi bestämma vilken typ av extrempunkt respektive kritisk punkt är.
*För <math>x=-\tfrac{1}{3}</math> har vi att <math>f^{\,\prime\prime}(-\tfrac{1}{3})=-4<0</math> och det betyder att <math>x=-\tfrac{1}{3}</math> är en lokal maximipunkt.
*För <math>x=1</math> har vi att <math>f^{\,\prime\prime}(1)=4>0</math> och det betyder att <math>x=1</math> är en lokal minimipunkt.

</div>

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2008 kl. 07.18
Rad 59:		Rad 59:
	</ol>		</ol>

-	{\| ~~width="100%"~~ align="center"	+	{\| align="center"
	\|-		\|-
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
-	\| width="~~30px~~" \|	+	\| width="10px" \|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}
-	\| width="~~30px~~"\|	+	\| width="10px"\|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}
	\|-		\|-
-	\|\|<small>Grafen till funktionen i uppgift a</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> i uppgift a</small>
	\|\|		\|\|
-	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = - ''x''³/4</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> ''f''(''x'') = - ''x''³/4</small>
	\|\|		\|\|
-	\|\|<small>Grafen till funktionen ''f''(''x'') = x²</small>	+	\|\|<small>Grafen till funktionen<br> ''f''(''x'') = x²</small>
	\|}		\|}

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2008 kl. 07.06
Rad 63:		Rad 63:
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x), där f är styckvis linjär och konstant}}
	\| width="30px" \|		\| width="30px" \|
-	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³}}	+	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen f(x) = -x³/4}}
	\| width="30px"\|		\| width="30px"\|
	\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}		\|\|{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x²}}

← Äldre version		Versionen från 1 maj 2008 kl. 14.22
Rad 29:		Rad 29:
	== Växande och avtagande ==		== Växande och avtagande ==

-	Begreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och den är avtagande så lutar grafen nedåt.	+	Begreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och om den är avtagande så lutar grafen nedåt.

	De matematiska definitionerna är följande:		De matematiska definitionerna är följande:

-	En funktion är växande i ett intervall om för alla ~~''x''~~ inom intervallet gäller att	+	En funktion är växande i ett intervall om för alla <math>x_1</math> och <math>x_2</math> inom intervallet gäller att

	{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \le f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \le f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

-	En funktion är avtagande i ett intervall om för alla ~~''x''~~ inom intervallet gäller att	+	En funktion är avtagande i ett intervall om för alla <math>x_1</math> och <math>x_2</math> inom intervallet gäller att

	{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \ge f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \ge f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}
Rad 44:		Rad 44:


-	Om man vill utesluta möjligheten att en växande/avtagande ~~funktionen~~ är konstant på ett intervall talar man ~~istället~~ om ''strängt'' växande och ''strängt'' avtagande funktioner.	+	Om man vill utesluta möjligheten att en växande/avtagande funktion är konstant på ett intervall talar man i stället om ''strängt'' växande och ''strängt'' avtagande funktioner:

-	En funktion är ''strängt'' växande i ett intervall om för alla ~~''x''~~ inom intervallet gäller att	+	En funktion är ''strängt'' växande i ett intervall om för alla <math>x_1</math> och <math>x_2</math> inom intervallet gäller att

	{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) < f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) < f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}

-	En funktion är ''strängt'' avtagande i ett intervall om för alla ~~''x''~~ inom intervallet gäller att	+	En funktion är ''strängt'' avtagande i ett intervall om för alla <math>x_1</math> och <math>x_2</math> inom intervallet gäller att

	{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) > f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) > f(x_2)\,\mbox{.}</math>}}
Rad 62:		Rad 62:
	<li>Funktionen <math>y= f(x)</math> vars graf ges av figuren nedan längst till		<li>Funktionen <math>y= f(x)</math> vars graf ges av figuren nedan längst till
	vänster är växande i intervallet <math>0 \le x \le 6</math>.</li>		vänster är växande i intervallet <math>0 \le x \le 6</math>.</li>
-	<li>Funktionen <math>y=-x^3/4</math> är en strängt avtagande funktion.</li>	+	<li>Funktionen <math>y=-x^3\!/4</math> är en strängt avtagande funktion.</li>
	<li>Funktionen <math>y=x^2</math> är strängt växande för <math>x \ge 0</math>.</li>		<li>Funktionen <math>y=x^2</math> är strängt växande för <math>x \ge 0</math>.</li>
	</ol>		</ol>
Rad 93:		Rad 93:

	Punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math> kallas kritiska (eller stationära) punkter och är vanligtvis av tre olika slag:		Punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math> kallas kritiska (eller stationära) punkter och är vanligtvis av tre olika slag:
-	* ~~lokal~~ maximipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till höger om punkten.	+	* Lokal maximipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till höger om punkten.
-	* ~~lokal~~ minimipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till höger om punkten.	+	* Lokal minimipunkt med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> till vänster, och <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> till höger om punkten.
-	* ~~terrasspunkt~~ med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> eller <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> på båda sidor om punkten.	+	* Terrasspunkt med <math>f^{\,\prime}(x) < 0</math> eller <math>f^{\,\prime}(x) > 0</math> på båda sidor om punkten.
-	Observera att en punkt kan vara en lokal maximi-/minimipunkt utan att <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>; läs mer i avsnittet om ''[[#Max- och minpunkter (extrempunkter)\|max- och minpunkter]]''.	+	Observera att en punkt kan vara en lokal maximi- eller minimipunkt utan att <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>; läs mer i avsnittet om ''[[#Max- och minpunkter (extrempunkter)\|max- och minpunkter]]''.

	<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x³ - x⁵}}</center>		<center>{{:1.3 - Figur - Grafen till f(x) = x³ - x⁵}}</center>
Rad 112:		Rad 112:
	'''Exempel 2'''		'''Exempel 2'''

-	Gör en teckentabell över funktionen <math>f(x) = x^3 -12x + 6</math> och skissera därefter funktionens graf.	+	Gör en teckentabell över derivatan av funktionen <math>f(x) = x^3 -12x + 6</math> och skissera därefter funktionens graf.
	<br>		<br>
	<br>		<br>
Rad 147:		Rad 147:
	\|}		\|}

-	Eftersom derivatan är produkten av <math>x-2</math> och <math>x+2</math> så kan vi bestämma derivatans tecken utifrån faktorernas tecken och ställa upp en följande tabell över derivatans tecken på tallinjen:	+	Eftersom derivatan är produkten av <math>x-2</math> och <math>x+2</math> så kan vi bestämma derivatans tecken utifrån faktorernas tecken och ställa upp följande tabell över derivatans tecken på tallinjen:

	{\| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"		{\| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
Rad 188:		Rad 188:
	En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter:		En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter:

-	:* i en kritisk punkt (där <math>f^{\,\prime}(x)=0\,</math>).	+	:* I en kritisk punkt (där <math>f^{\,\prime}(x)=0\,</math>).
-	:* i en punkt där derivatan inte existerar (s.k. ''singulär punkt'').	+	:* I en punkt där derivatan inte existerar (s.k. ''singulär punkt'').
-	:* i en ändpunkt till definitionsmängden.	+	:* I en ändpunkt till definitionsmängden.

	<div class="exempel">		<div class="exempel">
Rad 207:		Rad 207:
	När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är:		När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är:

-	:# Derivera funktionen	+	:# Derivera funktionen.
	:# Kontrollera om det finns några punkter där <math>f^{\,\prime}(x)</math> inte är definierad.		:# Kontrollera om det finns några punkter där <math>f^{\,\prime}(x)</math> inte är definierad.
	:# Bestäm alla punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>.		:# Bestäm alla punkter där <math>f^{\,\prime}(x) = 0</math>.
Rad 233:		Rad 233:
	{{Fristående formel\|\|<math>y' = 12x(x+2)(x-1)\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>y' = 12x(x+2)(x-1)\,\mbox{.}</math>}}

-	Det går direkt ur denna formel se att derivatan är noll för <math>x=-2</math>, <math>x=0</math> och <math>x=1</math>. Dessutom kan vi se hur derivatans tecken varierar genom att undersöka tecknet för varje enskild faktor i produkten för olika värden på <math>x</math>	+	Det går direkt ur denna formel att se att derivatan är noll för <math>x=-2</math>, <math>x=0</math> och <math>x=1</math>. Dessutom kan vi se hur derivatans tecken varierar genom att undersöka tecknet för varje enskild faktor i produkten för olika värden på <math>x</math>

	{\| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"		{\| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"
Rad 318:		Rad 318:
	<br>		<br>
	<br>		<br>
-	Derivatan ~~till~~ funktionen ges av	+	Derivatan av funktionen ges av

	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
Rad 399:		Rad 399:
	<br>		<br>
	<br>		<br>
-	Vi deriverar funktionen <math>f^{\,\prime}(x) = 3x^2 -3</math> och sätter derivatan lika med noll för att få fram alla kritiska punkter	+	Vi deriverar funktionen, <math>f^{\,\prime}(x) = 3x^2 -3</math>, och sätter derivatan lika med noll för att få fram alla kritiska punkter

	{{Fristående formel\|\|<math>f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad x^2 = 1 \quad \Leftrightarrow \quad x= \pm 1\,\mbox{.}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad x^2 = 1 \quad \Leftrightarrow \quad x= \pm 1\,\mbox{.}</math>}}

-	Punkten <math>x = –1</math> ligger dock utanför den aktuella definitionsmängden och <math>x = 1</math> sammanfaller med definitionsmängdens ena ändpunkt. Eftersom funktionen saknar singulära ~~punkten~~ (funktionen är deriverbar överallt) måste funktionens största och minsta värde antas i intervallets ändpunkter.	+	Punkten <math>x = –1</math> ligger dock utanför den aktuella definitionsmängden och <math>x = 1</math> sammanfaller med definitionsmängdens ena ändpunkt. Eftersom funktionen saknar singulära punkter (funktionen är deriverbar överallt) måste funktionens största och minsta värde antas i intervallets ändpunkter,

-	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align} f(-0{,}5) &= 3{,}375\\[4pt] f(1)&=0 \end{align}</math>}}	+	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align} f(-0{,}5) &= 3{,}375\,\mbox{,}\\[4pt] f(1)&=0\,\mbox{.} \end{align}</math>}}

	Funktionens största värde i det givna intervallet är alltså <math>3{,}375</math>. Minsta värdet är <math>0</math> (se figuren).		Funktionens största värde i det givna intervallet är alltså <math>3{,}375</math>. Minsta värdet är <math>0</math> (se figuren).
Rad 456:		Rad 456:
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
	f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad		f^{\,\prime}(x) = 0 \quad \Leftrightarrow \quad
-	x^2 - \~~frac~~{2}{3} x - \~~frac~~{1}{3} = 0 \quad \Leftrightarrow \quad	+	x^2 - \tfrac{2}{3} x - \tfrac{1}{3} = 0 \quad \Leftrightarrow \quad
-	x=1 \quad\text{eller}\quad x = -\~~frac~~{1}{3}\,\mbox{.}</math>}}	+	x=1 \quad\text{eller}\quad x = -\tfrac{1}{3}\,\mbox{.}</math>}}

	Funktionen har kritiska punkter i <math>x = 1</math> och <math>x=-\tfrac{1}{3}</math>. Med hjälp av tecknet på andraderivatan <math>f^{\,\prime\prime}(x)=6x-2</math> kan vi bestämma vilken typ av extrempunkt respektive kritisk punkt är.		Funktionen har kritiska punkter i <math>x = 1</math> och <math>x=-\tfrac{1}{3}</math>. Med hjälp av tecknet på andraderivatan <math>f^{\,\prime\prime}(x)=6x-2</math> kan vi bestämma vilken typ av extrempunkt respektive kritisk punkt är.