<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/skins/common/feed.css?97"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>B Samlade definitioner - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=B_Samlade_definitioner&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>
		<lastBuildDate>Sat, 11 Apr 2026 13:39:34 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Mustafa Al-Abaychi: Ny sida:  '''Absolut tid:''' sida&lt;br /&gt; Om tiden är absolut är tidsskillnaden mellan två händelser densamma i alla inertialsystem. Detta är ett antagande i klassisk mekanik men gäller inte lä...</title>
			<link>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=B_Samlade_definitioner&amp;diff=58&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;Ny sida:  '''Absolut tid:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt; Om tiden är absolut är tidsskillnaden mellan två händelser densamma i alla inertialsystem. Detta är ett antagande i klassisk mekanik men gäller inte lä...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
'''Absolut tid:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Om tiden är absolut är tidsskillnaden mellan två händelser densamma i alla inertialsystem. Detta är ett antagande i klassisk mekanik men gäller inte längre i relativitetsteori.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Absolut vila:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ett tillstånd där ett föremål objektivt kan sägas vara i vila. Inom klassisk mekanik och i relativitetsteori finns ingen absolut vila.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bevarandelag:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En naturlag som säger att en fysikalisk storhet antar samma värde vid alla tidpunkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dopplereffekt:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den förändring i den observerade frekvensen i en periodisk signal som uppstår då källan rör sig relativt observatören.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dåtid (klassisk definition):''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
De händelser som inträffar vid en mindre tidskoordinat än en given händelse utgör dennas dåtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dåtid (relativistisk definition):''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
De händelser som kan påverka en given händelse utgör dennas dåtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Energi-rörelsemängdsinvarianten:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den invarianta storheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;E^2 - p^2 c^2&amp;lt;/math&amp;gt; där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;E&amp;lt;/math&amp;gt; är den totala energin och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;p&amp;lt;/math&amp;gt; rörelsemängden. Storheten är densamma oberoende av inertialsystemet även om &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;E&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;p&amp;lt;/math&amp;gt; är inertialsystemsberoende.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Framtid (klassisk definition):''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
De händelser som inträffar vid en större tidskoordinat än en given händelse utgör dennas framtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Framtid (relativistisk definition):''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
De händelser som kan påverkas av en given händelse utgör dennas framtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Galileitransformation:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det matematiska sambandet mellan tidskoordinaten och rumskoordinaterna i olika inertialsystem inom klassisk mekanik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Garageparadoxen:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En skenbar paradox som uppstår ur faktumet att längdkontraktion är symmetrisk. Paradoxen ger egentligen inte upphov till några motsägelser då samtidighet är relativ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Händelse:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En specifik plats vid en specifik tid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Inertialsystem:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ett referenssystem i vilket alla naturlagar antar sin enklaste form. Inom klassisk mekanik och speciell relativitetsteori rör sig alla inertialsystem likformigt relativt varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Invariant:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En fysikalisk storhet som antar samma värde oberoende av vilket inertialsystem den beräknas i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Kinematik:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Läran om rörelse. Den matematiska beskrivningen av hur ett objekt rör sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Klassisk hastighetsaddition:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det matematiska sambandet som beskriver hur hastigheterna för ett objekt i olika inertialsystem förhåller sig till varandra i klassisk mekanik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Koordinat:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ett tal som beskriver var eller när något inträffar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ljuskon:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ljuskonen för en händelse &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;A&amp;lt;/math&amp;gt; är de händelser som är ljuslikt separerade från &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;A&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ljuslik separation:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två händelser är ljuslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\Delta x&amp;lt;/math&amp;gt; till beloppet lika stor som skillnaden i deras tidskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c\Delta t&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lorentztransformation:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det matematiska sambandet mellan tidskoordinaten och rumskoordinaterna i olika inertialsystem inom speciell relativitetsteori.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Minkowskidiagram:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En speciell sorts rumtidsdiagram där vi i stället för tidskoordinaten använder ljushastigheten multiplicerat med tidskoordinaten på den vertikala axeln.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Newtons rörelselagar:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
De grundläggande antagandena inom klassisk mekanik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Positionslinje:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En linje i ett rumtidsdiagram som går igenom alla händelser med samma position i ett givet inertialsystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Relativ samtidighet:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Relativitetsteorins resultat som säger att händelser som är samtidiga i ett inertialsystem inte nödvändigtvis är det i ett annat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Relativ vila:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två objekt som inte rör sig relativt varandra befinner sig i relativ vila.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Relativistisk hastighetsaddition:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det matematiska sambandet som beskriver hur hastigheterna för ett objekt i olika inertialsystem förhåller sig till varandra i speciell relativitetsteori.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Rumslik separation:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två händelser är rumslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\Delta x&amp;lt;/math&amp;gt; till beloppet är större än skillnaden i deras tidskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c\Delta t&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Rumtidsdiagram:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ett diagram som används för att beskriva rumtiden utifrån ett givet inertialsystem. Konventionen är att använda den vertikala axeln för tidskoordinaten och den horisontella för en rumskoordinat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Rörelseenergi:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En energi som tillskrivs ett objekts rörelse. Klassiskt ges denna av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;T = mv^2/2&amp;lt;/math&amp;gt; och relativistiskt av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;T = m(\gamma-1)c^2&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Rörelsemängd:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En storhet som tillskrivs ett objekt i rörelse. Klassiskt ges rörelsemängden av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;p = mv&amp;lt;/math&amp;gt; och relativistiskt ges den av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;p = m\gamma v&amp;lt;/math&amp;gt;. Rörelsemängden är en bevarad storhet så länge inga externa krafter förekommer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Samtid:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två händelser som inträffar vid samma tidskoordinat i ett givet inertialsystem är samtidiga i det inertialsystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Samtidighetslinje:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En linje i ett rumtidsdiagram som går igenom alla händelser som inträffar samtidigt i ett givet inertialsystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Speciella relativitetsprincipen:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Antagandet om att alla naturlagar måste vara desamma oberoende av vilket inertialsystem som används.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tidsgap:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En tid som inte räknas med när tvillingparadoxen behandlas utan att hänsyn tas till relativ samtidighet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tidslik separation:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två händelser är tidslikt separerade om skillnaden i händelsernas rumskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\Delta x&amp;lt;/math&amp;gt; till beloppet är mindre än skillnaden i deras tidskoordinater &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c\Delta t&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tvillingparadoxen:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den paradoxala situation som uppkommer på grund av att tidsdilatationen är symmetrisk. Grunden till tvillingparadoxen är att relativ samtid ignoreras och ingen motsägelse uppstår om situationen behandlas korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Viloenergi:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den energi som associeras med ett objekt i vila. Inom den speciella relativitetsteorin identifieras viloenergin med objektets massa enligt &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;E = mc^2&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Världslinje:''' sida&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
En kurva i rumtiden som beskriver hur ett objekt rör sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;references /&amp;gt;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Fri, 26 Jan 2018 13:47:05 GMT</pubDate>			<dc:creator>Mustafa Al-Abaychi</dc:creator>			<comments>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php/Diskussion:B_Samlade_definitioner</comments>		</item>
	</channel>
</rss>