<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/skins/common/feed.css?97"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>4.1 - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=4.1&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>
		<lastBuildDate>Sat, 11 Apr 2026 13:36:55 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Mustafa Al-Abaychi: Ny sida: I kapitel #ch:ljushastigheten| härledde vi uttrycken för tidsdilatation och längdkontraktion&lt;br /&gt; &lt;math display=&quot;block&quot;&gt;t = \gamma t' \quad \mbox{och} \quad \ell = \frac{\ell_0}{\g...</title>
			<link>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=4.1&amp;diff=34&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;Ny sida: I kapitel &lt;a href=&quot;#ch:ljushastigheten&quot; title=&quot;&quot;&gt;#ch:ljushastigheten&lt;/a&gt; härledde vi uttrycken för tidsdilatation och längdkontraktion&amp;lt;br /&amp;gt; &amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;t = \gamma t' \quad \mbox{och} \quad \ell = \frac{\ell_0}{\g...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;I kapitel [[#ch:ljushastigheten|]] härledde vi uttrycken för tidsdilatation och längdkontraktion&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;t = \gamma t' \quad \mbox{och} \quad \ell = \frac{\ell_0}{\gamma},&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\gamma = 1/\sqrt{1 - v^2/c^2}&amp;lt;/math&amp;gt;, och vi har förutsatt att tidskoordinaten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t'&amp;lt;/math&amp;gt; och vilolängden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\ell_0&amp;lt;/math&amp;gt; refererar till inertialsystemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; där ett objekt befinner sig i vila. Vi ska nu använda oss av dessa begrepp för att resonera oss fram till hur tids- och rumskoordinaterna i olika inertialsystem måste vara relaterade till varandra. Låt oss studera en stav med vilolängden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\ell_0&amp;lt;/math&amp;gt; som är i vila i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; men som rör sig med hastigheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; i inertialsystemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt;. Vi använder oss av ett koordinatsystem sådant att stavens bakre ände passerar &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x = 0&amp;lt;/math&amp;gt; vid tiden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t = 0&amp;lt;/math&amp;gt; i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt;, se figur [[#fig:lorentztransformation1|[fig:lorentztransformation1]]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I systemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; där staven är i vila kommer dess främre ände alltid ha den konstanta rumskoordinaten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x' = \ell_0&amp;lt;/math&amp;gt;. Samtidigt vet vi att den främre änden i systemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; beskrivs av världslinjen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;x = vt + \ell = vt + \frac{\ell_0}{\gamma} = vt + \frac{x'}{\gamma}&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
eftersom staven i detta system har en längd &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\ell = \ell_0/\gamma&amp;lt;/math&amp;gt; och rör sig med en hastighet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt;. Om vi löser ut &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x'&amp;lt;/math&amp;gt; ur detta samband finner vi att&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;x' = \gamma(x-vt).&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Detta påminner väldigt starkt om galileitransformationens &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x' = x - vt&amp;lt;/math&amp;gt; fast med tillägget av lorentzfaktorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att se hur tidskoordinaten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t'&amp;lt;/math&amp;gt; i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; relateras till koordinaterna &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x&amp;lt;/math&amp;gt; i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; börjar vi med att studera händelser som inträffar vid &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x = 0&amp;lt;/math&amp;gt;. För dessa händelser vet vi att &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t' = 0&amp;lt;/math&amp;gt; när &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t = 0&amp;lt;/math&amp;gt; och att tiden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; allmänt sett är tidsdilaterad relativt &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t'&amp;lt;/math&amp;gt;, det vill säga &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t' = \gamma t&amp;lt;/math&amp;gt;. Om vi i stället tar en händelse med en nollskild &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x&amp;lt;/math&amp;gt;-koordinat vet vi efter diskussionen i kapitel [[#ch:relativsamtidighet|]] att denna i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; är samtidig med händelsen som inträffar i origo i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; vid tiden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t - vx/c^2&amp;lt;/math&amp;gt;, vilket alltså motsvarar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;t' = \gamma\left(t - \frac{vx}{c^2}\right).&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tillsammans med transformationsregeln för rumskoordinaten bildar detta samband lorentztransformationen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;t' = \gamma \left(t - \frac{vx}{c^2}\right), \quad&lt;br /&gt;
x' = \gamma (x - vt).&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Multipliceras den första av de här ekvationerna med &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c&amp;lt;/math&amp;gt; återfås transformationen på samma form som i ekvation [[#eq:lorentztransformation|[eq:lorentztransformation]]]. Det bör noteras att begreppet relativ samtidighet här blir uppenbart.&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Fri, 26 Jan 2018 13:31:10 GMT</pubDate>			<dc:creator>Mustafa Al-Abaychi</dc:creator>			<comments>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php/Diskussion:4.1</comments>		</item>
	</channel>
</rss>