<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/skins/common/feed.css?97"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=4.5</id>
		<title>4.5 - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=4.5"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=4.5&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-11T13:48:03Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>

	<entry>
		<id>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=4.5&amp;diff=38&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mustafa Al-Abaychi: Ny sida:  När vi diskuterade klassisk mekanik tittade vi även på hur hastigheter i olika inertialsystem förhöll sig till varandra och kom fram till det enkla sambandet &lt;math display=&quot;inline&quot;&gt;u ...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=4.5&amp;diff=38&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-01-26T13:33:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida:  När vi diskuterade klassisk mekanik tittade vi även på hur hastigheter i olika inertialsystem förhöll sig till varandra och kom fram till det enkla sambandet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
När vi diskuterade klassisk mekanik tittade vi även på hur hastigheter i olika inertialsystem förhöll sig till varandra och kom fram till det enkla sambandet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u = u' + v&amp;lt;/math&amp;gt;, där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u&amp;lt;/math&amp;gt; är hastigheten i inertialsystemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt;, &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u'&amp;lt;/math&amp;gt; är hastigheten i inertialsystemet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; är hastigheten för &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; relativt &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt;. Låt oss nu göra motsvarande betraktelse i det relativistiska fallet. Precis som i fallet med klassisk mekanik (se avsnitt [[#sec:klassiskhastighetsaddition|3]]) antar vi att Bob kastar en boll som i hans eget inertialsystem &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; kan beskrivas av ekvationen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;x' = u't' + x_0' = \frac{u'}{c} \gamma \left(ct - \frac{v}{c} x\right) + x_0' = \gamma(x-vt),&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
där vi har använt oss av lorentztransformationens båda samband för att erhålla en relation mellan &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; i Alices inertialsystem &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt;. Om vi löser ut &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;x&amp;lt;/math&amp;gt; ur detta som funktion av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; erhålls&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;x = \frac{u'+v}{1+\frac{u' v}{c^2}} t + \frac{x_0'}{\gamma\left(1+\frac{u'v}{c^2}\right)} \equiv ut + x_0.&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Med andra ord kommer bollen i &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; att ha hastigheten&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;u = \frac{u'+v}{1+\frac{u' v}{c^2}}.&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Detta är formeln för ''relativistisk hastighetsaddition''&amp;lt;span id=&amp;quot;def:relativistiskhastighetsaddition&amp;quot; label=&amp;quot;def:relativistiskhastighetsaddition&amp;quot;&amp;gt;[def:relativistiskhastighetsaddition]&amp;lt;/span&amp;gt;. Notera dock att vi här förutsatt att rörelsen sker enbart i samma riktning som den relativa rörelsen mellan inertialsystemen. I det mer allmänna fallet, då bollen även har en hastighetskomponent ortogonalt mot inertialsystemens relativa hastighet, blir sambandet aningen mer komplicerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Alice, Bob och relativistisk hastighetsaddition'''&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Låt oss återgå till de exempel vi såg i början av kapitel [[#ch:ljushastigheten|]]. Alice färdas med ett tåg som har hastighet 1 m/s i förhållande till Bob som observerar tåget från marken och Alice kastar en boll med hastigheten 1 m/s relativt henne själv i tågets färdriktning. I Bobs inertialsystem får då bollen hastigheten&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;u = \frac{1~\mbox{m/s} + 1~\mbox{m/s}}{1 + \left(\frac{1}{299792458}\right)^2} \approx&lt;br /&gt;
1.99999999999999998~\mbox{m/s}.&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Numeriskt är detta värde så nära 2 m/s att den första korrektionen till den klassiska hastighetsadditionsformeln &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u = u'+v&amp;lt;/math&amp;gt; kommer i den sjuttonde decimalen. Detta är därför fullkomligt försumbart i vardagssituationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Alice och Bob adderar hastigheter i rymden'''&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Om Alice byter ut tåget mot ett rymdskepp som färdas med hastigheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v = 0.9999c&amp;lt;/math&amp;gt; i Bobs inertialsystem och i stället skickar ut en ljusstråle i skeppets färdriktning kommer denna i Alices vilosystem att röra sig med hastigheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u' = c&amp;lt;/math&amp;gt;. I Bobs vilosystem får vi då enligt hastighetsadditionsformeln&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;u = \frac{c + v}{1 + \frac{cv}{c^2}} = c,&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
det vill säga ljusstrålen rör sig även med hastigheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c&amp;lt;/math&amp;gt; i Bobs inertialsystem. Detta är givetvis inte särskilt förvånande eftersom den relativistiska hastighetsadditionsformeln konstruerades just för att ljushastigheten ska vara densamma i alla inertialsystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sammanfattning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* I speciell relativitetsteori ersätts galileitransformationen med ''lorentztransformationen'' &amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;ct' = \gamma\left(ct - \frac{v}{c}x\right) \quad \mbox{och} \quad x' = \gamma\left(x - vt\right)&amp;lt;/math&amp;gt; vilken beskriver hur koordinaterna i olika inertialsystem relaterar till varandra.&lt;br /&gt;
* Lorentztransformationen kan härledas antingen från tidsdilatation och längdkontraktion eller direkt från ljushastighetens invarians.&lt;br /&gt;
* Rumtidsdiagram i speciell relativitetsteori använder ofta variabeln &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;ct&amp;lt;/math&amp;gt; på den vertikala axeln och kallas för ''minkowskidiagram''. Följande gäller:&lt;br /&gt;
** ''Världslinjer'' har lutningen &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c/v&amp;lt;/math&amp;gt; där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; är objektets hastighet. Speciellt har världslinjer som beskriver ''ljussignaler'' lutningen &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\pm 1&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
** ''Positionslinjer'' motsvarar händelser med samma rumskoordinat. ''Samtidighetslinjer'' motsvarar händelser med samma tidskoordinat. Positions- och samtidighetslinjerna för det inertialsystem &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; som minkowskidiagrammet baserats på är ''vertikala'' respektive ''horisontella''.&lt;br /&gt;
** Positionslinjer för ett ''annat system'' &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; har lutningen &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;c/v&amp;lt;/math&amp;gt; där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; är den relativa hastigheten mellan &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt;. Samtidighetslinjerna för &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;S'&amp;lt;/math&amp;gt; har lutningen &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v/c&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
* Den relativistiska formeln för ''hastighetsaddition'' är &amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;u = \frac{u'+v}{1+\frac{u' v}{c^2}}.&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mustafa Al-Abaychi</name></author>	</entry>

	</feed>