<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/skins/common/feed.css?97"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.6</id>
		<title>1.6 - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.6"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=1.6&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-11T13:39:31Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>

	<entry>
		<id>http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=1.6&amp;diff=25&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mustafa Al-Abaychi: Ny sida:  Ett viktigt begrepp inom fysiken är så kallade ''invarianter''&lt;span id=&quot;def:invariant&quot; label=&quot;def:invariant&quot;&gt;[def:invariant]&lt;/span&gt;. En invariant är en storhet som antar samma värde ob...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.sommarmatte.se/wikis/relativitetsteori2018/index.php?title=1.6&amp;diff=25&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-01-26T13:22:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida:  Ett viktigt begrepp inom fysiken är så kallade ''invarianter''&amp;lt;span id=&amp;quot;def:invariant&amp;quot; label=&amp;quot;def:invariant&amp;quot;&amp;gt;[def:invariant]&amp;lt;/span&amp;gt;. En invariant är en storhet som antar samma värde ob...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Ett viktigt begrepp inom fysiken är så kallade ''invarianter''&amp;lt;span id=&amp;quot;def:invariant&amp;quot; label=&amp;quot;def:invariant&amp;quot;&amp;gt;[def:invariant]&amp;lt;/span&amp;gt;. En invariant är en storhet som antar samma värde oberoende av vilket inertialsystem som används för att beskriva den och vi kommer i kursen att genomgående använda oss av olika invarianter. Vi har redan nu sett flera exempel på invarianter inom klassisk mekanik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Invarianter i klassisk mekanik'''&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
I klassisk mekanik där vi har antaganden om absolut tid och absolut rum är tidsskillnaden mellan två händelser en invariant. Om den ena händelsen inträffar en tid &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t_0&amp;lt;/math&amp;gt; efter den andra i ett inertialsystem så gör den det i alla inertialsystem. Likaså är längden av ett objekt, det vill säga skillnaden i rumskoordinaterna för dess ändar vid en given tid, en invariant i klassisk mekanik. Vi har även sett att accelerationen &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;a = d^2 x/dt^2&amp;lt;/math&amp;gt; för ett objekt är densamma i alla inertialsystem och därmed en invariant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Icke invarianta storheter'''&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det är också viktigt att förstå vilka storheter som inte är invarianter. Till exempel ges rörelseenergin för ett objekt i klassisk mekanik av &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;E_k = mv^2/2&amp;lt;/math&amp;gt;, där &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;m&amp;lt;/math&amp;gt; är objektets massa och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; dess hastighet. I objektets vilosystem är rörelseenergin därför noll, men i ett system där objektet rör sig är den nollskild. Exempel på andra storheter som inte är invarianta i klassisk mekanik är hastighet och rörelsemängd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har redan implicit använt oss av att tiden &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; och avståndet &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;\ell&amp;lt;/math&amp;gt; mellan två objekt är invariant när vi härledde galileitransformationen. Detta är grundläggande antaganden inom klassisk mekanik som kommer att utmanas och revideras i kommande kapitel. Redan i nästa kapitel kommer vi att, precis som Einstein gjorde, utgå från att ljusets hastighet i vakuum ska vara en invariant och se hur detta kullkastar antagandena om att tid och avstånd är det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sammanfattning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Klassisk mekanik och speciell relativitetsteori handlar om hur verkligheten beskrivs utifrån ''inertialsystem''.&lt;br /&gt;
* Vare sig i klassisk mekanik eller i speciell relativitetsteori förekommer någon ''absolut vila''.&lt;br /&gt;
* I klassisk mekanik antas det finnas en ''absolut tid'' &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/math&amp;gt; samt att avstånd vid en given tid är desamma i alla inertialsystem.&lt;br /&gt;
* Vi kan byta inertialsystem i klassisk mekanik genom att använda oss av ''galileitransformationen'' &amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;t' = t, \quad x' = x - vt.&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Galileitransformationen medför att hastigheterna &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;u'&amp;lt;/math&amp;gt; av samma objekt i två olika inertialsystem som rör sig med hastigheten &amp;lt;math display=&amp;quot;inline&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; relativt varandra relateras enligt formeln &amp;lt;math display=&amp;quot;block&amp;quot;&amp;gt;u = u' + v.&amp;lt;/math&amp;gt; Detta kallas för ''hastighetsadditionsformeln''.&lt;br /&gt;
* I ett ''rumtidsdiagram'' kan vi beskriva hur olika objekt rör sig genom att rita ut deras ''världslinjer'' som beskriver objektens läge som en funktion av tiden.&lt;br /&gt;
* Till skillnad från position och hastighet är ''acceleration'' i klassisk mekanik oberoende av inertialsystemet.&lt;br /&gt;
* En ''invariant'' är en fysikalisk storhet som antar samma värde i alla inertialsystem.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mustafa Al-Abaychi</name></author>	</entry>

	</feed>