3.4 Logarithmusgleichungen
Aus Online Mathematik Brückenkurs 1
Tek (Diskussion | Beiträge)
(Ny sida: __NOTOC__ {{Info| '''Innehåll:''' * Logaritmekvationer * Exponentialekvationer * Falska rötter. }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: * Lösa ekvat...)
Zum nächsten Versionsunterschied →
Version vom 11:29, 20. Mär. 2008
Innehåll:
- Logaritmekvationer
- Exponentialekvationer
- Falska rötter.
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Lösa ekvationer som innehåller logaritm- eller exponentialuttryck och som kan reduceras till första- eller andragradsekvationer.
- Hantera falska rötter och veta när de uppstår.
Grundekvationer
Ekvationer där logaritmer behövs eller är inblandade förekommer i många olika fall. Först ges några exempel där lösningen ges nästan direkt genom definitionen av logaritm, dvs.
(Vi använder oss här enbart av 10-logaritmer eller naturliga logaritmer.)
Exempel 1
Lös ekvationerna
- \displaystyle 10^x = 537\quad har lösningen \displaystyle x = \lg 537.
- \displaystyle 10^{5x} = 537\quad ger att \displaystyle 5x = \lg 537, dvs. \displaystyle x=\frac{1}{5} \lg 537.
- \displaystyle \frac{3}{e^x} = 5 \quad Multiplikation av båda led med \displaystyle e^x och division med 5 ger att \displaystyle \tfrac{3}{5}=e^x , vilket betyder att \displaystyle x=\ln\tfrac{3}{5}.
- \displaystyle \lg x = 3 \quad Definitionen ger direkt att \displaystyle x=10^3 = 1000.
- \displaystyle \lg(2x-4) = 2 \quad Från definitionen har vi att \displaystyle 2x-4 = 10^2 = 100 och då följer att \displaystyle x = 52.
Exempel 2
- Lös ekvationen \displaystyle \,(\sqrt{10}\,)^x = 25.
Eftersom \displaystyle \sqrt{10} = 10^{1/2} är vänsterledet lika med \displaystyle (\sqrt{10}\,)^x = (10^{1/2})^x = 10^{x/2} och ekvationen lyder Vorlage:Fristående formel Denna grundekvation har lösningen \displaystyle \frac{x}{2} = \lg 25, dvs. \displaystyle x = 2 \lg 25. - Lös ekvationen \displaystyle \,\frac{3 \ln 2x}{2} + 1 = \frac{1}{2}.
Multiplicera båda led med 2 och subtrahera sedan 2 från båda led Vorlage:Fristående formel Dividera båda led med 3 Vorlage:Fristående formel Nu ger definitionen direkt att \displaystyle 2x = e^{-1/3}, vilket betyder att Vorlage:Fristående formel
I många praktiska tillämpningar rörande exponentiell tillväxt eller avtagande dyker det upp ekvationer av typen Vorlage:Fristående formel där \displaystyle a och \displaystyle b är positiva tal. Dessa ekvationer löses enklast genom att ta logaritmen för båda led
och använda logaritmlagen för potenser
vilket ger lösningen \displaystyle \ x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a}.
Exempel 3
- Lös ekvationen \displaystyle \,3^x = 20.
Logaritmera båda led Vorlage:Fristående formel Vänsterledet kan skrivas som \displaystyle \lg 3^x = x \cdot \lg 3 och då får vi att Vorlage:Fristående formel - Lös ekvationen \displaystyle \ 5000 \cdot 1{,}05^x = 10\,000.
Dividera båda led med 5000 Vorlage:Fristående formel Denna ekvation löser vi genom att logaritmera båda led med lg och skriva om vänsterledet som \displaystyle \lg 1{,}05^x = x\cdot\lg 1{,}05, Vorlage:Fristående formel
Exempel 4
- Lös ekvationen \displaystyle \ 2^x \cdot 3^x = 5.
Vänsterledet kan skrivas om med potenslagarna till \displaystyle 2^x\cdot 3^x=(2 \cdot 3)^x och ekvationen blir Vorlage:Fristående formel Denna ekvation löser vi på vanligt sätt med logaritmering och får att Vorlage:Fristående formel - Lös ekvationen \displaystyle \ 5^{2x + 1} = 3^{5x}.
Logaritmera båda led och använd logaritmlagen \displaystyle \lg a^b = b \cdot \lg a Vorlage:Fristående formel Samla \displaystyle x i ena ledet Vorlage:Fristående formel Lösningen är Vorlage:Fristående formel
Några mer komplicerade ekvationer
Ekvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "\displaystyle \ln x" eller "\displaystyle e^x" som obekant.
Exempel 5
Lös ekvationen \displaystyle \,\frac{6e^x}{3e^x+1}=\frac{5}{e^{-x}+2}.
Multiplicera båda led med \displaystyle 3e^x+1 och \displaystyle e^{-x}+2 för att få bort nämnarna
Notera att eftersom \displaystyle e^x och \displaystyle e^{-x} alltid är positiva oavsett värdet på \displaystyle x så multiplicerar vi alltså ekvationen med faktorer \displaystyle 3e^x+1 och \displaystyle e^{-x} +2 som är skilda från noll, så detta steg riskerar inte att introducera nya (falska) rötter till ekvationen.
Förenkla båda led Vorlage:Fristående formel där vi använt att \displaystyle e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1. Betraktar vi nu \displaystyle e^x som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen Vorlage:Fristående formel
En logaritmering ger sedan svaret Vorlage:Fristående formel
Exempel 6
Lös ekvationen \displaystyle \,\frac{1}{\ln x} + \ln\frac{1}{x} = 1.
Termen \displaystyle \ln\frac{1}{x} kan skrivas som \displaystyle \ln\frac{1}{x} = \ln x^{-1} = -1 \cdot \ln x = - \ln x och då blir ekvationen
Vorlage:Fristående formel
där vi kan betrakta \displaystyle \ln x som en ny obekant. Multiplicerar vi båda led med \displaystyle \ln x (som är skild från noll när \displaystyle x \neq 1) får vi en andragradsekvation i \displaystyle \ln x
Vorlage:Fristående formel
Vorlage:Fristående formel
Kvadratkomplettering av vänsterledet
följt av rotutdragning ger att
Detta betyder att ekvationen har två lösningar
Falska rötter
När man löser ekvationer gäller det också att tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva och att uttryck av typen \displaystyle e^{(\ldots)} bara kan anta positiva värden. Risken är annars att man får med falska rötter.
Exempel 7
Lös ekvationen \displaystyle \,\ln(4x^2 -2x) = \ln (1-2x).
För att ekvationen ska vara uppfylld måste argumenten \displaystyle 4x^2-2x och \displaystyle 1-2x vara lika,
och dessutom positiva. Vi löser ekvationen \displaystyle (*) genom att flytta över alla termer i ena ledet
och använder rotutdragning. Detta ger att
Vi kontrollerar nu om båda led i \displaystyle (*) är positiva
- Om \displaystyle x= -\tfrac{1}{2} blir båda led lika med \displaystyle 4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \bigl(-\tfrac{1}{2}\bigr) = 1+1 = 2 > 0.
- Om \displaystyle x= \tfrac{1}{2} blir båda led lika med \displaystyle 4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \tfrac{1}{2} = 1-1 = 0 \not > 0.
Alltså har logaritmekvationen bara en lösning \displaystyle x= -\frac{1}{2}.
Exempel 8
Lös ekvationen \displaystyle \,e^{2x} - e^{x} = \frac{1}{2}.
Den första termen kan vi skriva som \displaystyle e^{2x} = (e^x)^2. Hela ekvationen är alltså en andragradsekvation med \displaystyle e^x som obekant
Vorlage:Fristående formel
Ekvationen kan vara lite enklare att hantera om vi skriver \displaystyle t istället för \displaystyle e^x,
Kvadratkomplettera vänsterledet
vilket ger lösningarna
Eftersom \displaystyle \sqrt3 > 1 så är \displaystyle \frac{1}{2}-\frac{1}{2}\sqrt3 <0 och det är bara \displaystyle t= \frac{1}{2}+\frac{1}{2}\sqrt3 som ger en lösning till den ursprungliga ekvationen eftersom \displaystyle e^x alltid är positiv. Logaritmering ger slutligen att
är den enda lösningen till ekvationen.
Råd för inläsning
Grund- och slutprov
Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
Tänk på att:
Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer.
Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.