4.1 Winkel und Kreise

Aus Online Mathematik Brückenkurs 1

(Unterschied zwischen Versionen)
Wechseln zu: Navigation, Suche
K (Regerate images and tabs)
Zeile 2: Zeile 2:
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
-
{{Vald flik|[[4.1 Vinklar och cirklar|Teori]]}}
+
{{Vald flik|[[4.1 Vinklar och cirklar|Theory]]}}
-
{{Ej vald flik|[[4.1 Övningar|Övningar]]}}
+
{{Ej vald flik|[[4.1 Övningar|Exercises]]}}
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"|  
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"|  
|}
|}
{{Info|
{{Info|
-
'''Innehåll:'''
+
'''Contents:'''
-
*Olika vinkelmått (grader, radianer och varv)
+
*Various angle measures (degrees, radians and revolutions)
-
*Pythagoras sats
+
* Pythagoras' theorem
-
*Avståndsformeln i planet
+
*Formula for distance in the plane
-
*Cirkelns ekvation
+
* Equation of a circle
}}
}}
{{Info|
{{Info|
-
'''Lärandemål:'''
+
'''Learning outcomes:'''
-
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
+
After this section, you will have learned :
-
*Omvandla mellan grader, radianer och varv.
+
*To convert between degrees, radians and revolutions.
-
*Beräkna arean och omkretsen av cirkelsektorer.
+
*Calculate the area and circumference of sectors of a circle.
-
*Känna till begreppen katet, hypotenusa och rätvinklig triangel.
+
*The concepts of right-angled triangles including its legs and hypotenuse.
-
*Formulera och använda Pythagoras sats.
+
*To formulate and use Pythagoras' theorem.
-
*Beräkna avståndet mellan två punkter i planet.
+
*To calculate the distance between two points in the plane.
-
*Skissera cirklar med hjälp av att kvadratkomplettera deras ekvationer.
+
*To sketch circles by completing the square in their equations.
-
*Känna till begreppen enhetscirkel, tangent, radie, diameter, periferi, korda och cirkelbåge.
+
*The concepts of unit circle, tangent, radius, diameter, circumference, chord and arc.
-
*Lösa geometriska problem som innehåller cirklar.
+
*To solve geometric problems that contain circles.
}}
}}
-
== Vinkelmått ==
+
== Angle measures ==
-
Det finns flera olika enheter för att mäta vinklar, som är praktiska i olika sammanhang. De två vanligaste vinkelmåtten i matematiken är grader och radianer.
+
There are several different units for measuring angles, which are used in different contexts. The two most common within mathematics are degrees and radians.
-
*'''Grader.''' Om ett helt varv delas in i 360 delar, så kallas varje del 1 grad. Beteckningen för grader är <math>{}^\circ</math>.
+
*'''Degrees .''' If a complete revolution is divided into 360 parts, then each part is called 1 degree. Degrees are designated by<math>{}^\circ</math>.
[[Bild:Gradskiva - 57°.gif||center]]
[[Bild:Gradskiva - 57°.gif||center]]
-
*'''Radianer.''' Ett annat sätt att mäta vinklar är att använda längden av vinkelns cirkelbåge i förhållande till radien som mått på vinkeln. Detta vinkelmått kallas för radian. Ett varv är alltså <math>2\pi</math> radianer eftersom cirkelns omkrets är <math>2\pi r</math>, där <math>r</math> är cirkelns radie.
+
*'''Radians.''' Another way to measure an angle is to use the length of the arc which subtends the angle in relation to the radius as a measure of the angle. This unit is called radian. A revolution is <math>2\pi</math> radians as the circumference of a circle is <math>2\pi r</math>, where <math>r</math> is the radius of the circle.
[[Bild:Gradskiva - Radianer.gif||center]]
[[Bild:Gradskiva - Radianer.gif||center]]
-
Ett helt varv är <math>360^\circ</math> eller <math>2\pi</math> radianer och det gör att
+
A complete revolution is <math>360^\circ</math> or <math>2\pi</math> radians which means
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
-
&1^\circ = \frac{1}{360} \cdot 2\pi\ \mbox{ radianer }
+
&1^\circ = \frac{1}{360} \cdot 2\pi\ \mbox{ radians }
-
= \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radianer,}\\
+
= \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radians,}\\
&1\ \mbox{ radian } = \frac{1}{2\pi} \cdot 360^\circ
&1\ \mbox{ radian } = \frac{1}{2\pi} \cdot 360^\circ
= \frac{180^\circ}{\pi}\,\mbox{.}
= \frac{180^\circ}{\pi}\,\mbox{.}
\end{align*}</math>}}
\end{align*}</math>}}
-
Dessa omvandlingsfaktorer kan användas för att konvertera mellan grader och radianer.
+
These conversion relations can be used to convert between degrees and radians.
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 1'''
+
''' Example 1'''
<ol type="a">
<ol type="a">
<li><math>30^\circ = 30 \cdot 1^\circ
<li><math>30^\circ = 30 \cdot 1^\circ
-
= 30 \cdot \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radianer }
+
= 30 \cdot \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radians }
-
= \frac{\pi}{6}\ \mbox{ radianer }</math></li>
+
= \frac{\pi}{6}\ \mbox{ radians }</math></li>
-
<li><math>\frac{\pi}{8}\ \mbox { radianer }
+
<li><math>\frac{\pi}{8}\ \mbox { radians }
-
= \frac{\pi}{8} \cdot (1 \; \mbox{radian}\,)
+
= \frac{\pi}{8} \cdot (1 \; \mbox{radians}\,)
= \frac{\pi}{8} \cdot \frac{180^\circ}{\pi}
= \frac{\pi}{8} \cdot \frac{180^\circ}{\pi}
= 22{,}5^\circ</math></li>
= 22{,}5^\circ</math></li>
Zeile 66: Zeile 66:
</div>
</div>
-
I en del sammanhang kan det vara meningsfullt att tala om negativa vinklar eller vinklar som är större än 360°. Då kan man använda att man kan ange samma riktning med flera olika vinklar som skiljer sig från varandra med ett helt antal varv.
+
In some contexts, it may be useful to talk about negative angles and angles greater than 360°. This means that the same direction can be designated by different angles that differ from each other by an integral number of revolutions.
<center>{{:4.1 - Figur - Vinklarna 45°, -315° och 405°}}</center>
<center>{{:4.1 - Figur - Vinklarna 45°, -315° och 405°}}</center>
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 2'''
+
''' Example 2'''
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li>Vinklarna <math>-55^\circ</math> och <math>665^\circ
+
<li> The angles <math>-55^\circ</math> and <math>665^\circ
-
</math> anger samma riktning eftersom
+
</math> indicate the same direction because
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
-55^\circ + 2 \cdot 360^\circ = 665^\circ\,\mbox{.}</math>}}</li>
-55^\circ + 2 \cdot 360^\circ = 665^\circ\,\mbox{.}</math>}}</li>
-
<li>Vinklarna <math>\frac{3\pi}{7}</math> och <math>
+
<li> The angles <math>\frac{3\pi}{7}</math> and <math>
-
-\frac{11\pi}{7}</math> anger samma riktning eftersom
+
-\frac{11\pi}{7}</math> indicate the same direction because
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
\frac{3\pi}{7} - 2\pi = -\frac{11\pi}{7}\,\mbox{.}</math>}}</li>
\frac{3\pi}{7} - 2\pi = -\frac{11\pi}{7}\,\mbox{.}</math>}}</li>
-
<li>Vinklarna <math>36^\circ</math> och <math>
+
<li> The angles <math>36^\circ</math> and <math>
-
216^\circ</math> anger inte samma riktning utan motsatta riktningar eftersom
+
216^\circ</math> do not specify the same direction, but opposite directions since
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
36^\circ + 180^\circ = 216^\circ\,\mbox{.}</math>}}</li>
36^\circ + 180^\circ = 216^\circ\,\mbox{.}</math>}}</li>
Zeile 92: Zeile 92:
-
== Avståndsformeln ==
+
== Formula for distance in the plane ==
-
Pythagoras sats är en av de mest kända satserna i matematiken och säger att i en rätvinklig triangel med kateter <math>a</math> och <math>b</math>, och hypotenusa <math>c</math> gäller att
+
The theorem of Pythagoras is one of the most famous theorems in mathematics and says that in a right-angled triangle with the legs <math>a</math> and <math>b</math>, and the hypotenuse <math>c</math> then
<div class="regel">
<div class="regel">
{|width="100%"
{|width="100%"
-
|width="100%"|'''Pythagoras sats:'''
+
|width="100%"|'''Pythagoras theorem: :'''
{{Fristående formel||<math>c^2 = a^2 + b^2\,\mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math>c^2 = a^2 + b^2\,\mbox{.}</math>}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Pythagoras sats}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Pythagoras sats}}
Zeile 105: Zeile 105:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 3'''
+
''' Example 3'''
{| width="100%"
{| width="100%"
-
|width="100%"|I triangeln till höger är
+
|width="100%"| The triangle on the right is
{{Fristående formel||<math>c^2= 3^2 + 4^2 = 9 +16 = 25</math>}}
{{Fristående formel||<math>c^2= 3^2 + 4^2 = 9 +16 = 25</math>}}
-
och därför är hypotenusan <math>c</math> lika med
+
and therefore hypotenuse <math>c</math> equal to
{{Fristående formel||<math>c=\sqrt{25} = 5\,\mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math>c=\sqrt{25} = 5\,\mbox{.}</math>}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Rätvinklig triangel med sidor 3, 4 och 5}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Rätvinklig triangel med sidor 3, 4 och 5}}
Zeile 116: Zeile 116:
</div>
</div>
-
Pythagoras sats kan användas för att beräkna avståndet mellan två punkter i ett koordinatsystem.
+
Pythagoras' theorem can be used to calculate the distance between two points in a coordinate system.
<div class="regel">
<div class="regel">
-
'''Avståndsformeln:'''
+
'''Formula for distance:'''
-
Avståndet <math>d</math> mellan två punkter med koordinater <math>(x,y)</math> och <math>(a,b)</math> är
+
The distance <math>d</math> between two points with coordinates <math>(x,y)</math> and <math>(a,b)</math> är
{{Fristående formel||<math>d = \sqrt{(x – a)^2 + (y – b)^2}\,\mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math>d = \sqrt{(x – a)^2 + (y – b)^2}\,\mbox{.}</math>}}
</div>
</div>
-
Linjestycket mellan punkterna är hypotenusan i en rätvinklig triangel vars kateter är parallella med koordinataxlarna.
+
The line joining the points is the hypotenuse of a triangle whose legs are parallel to the coordinate axes.
<center>{{:4.1 - Figur - Avståndsformeln}}</center>
<center>{{:4.1 - Figur - Avståndsformeln}}</center>
-
Kateternas längd är lika med beloppet av skillnaden i ''x''- och ''y''-led mellan punkterna, dvs. <math>|x-a|</math> respektive <math>|y-b|</math>. Pythagoras sats ger sedan avståndsformeln.
+
The legs of the triangle have lengths equal to the the difference in the ''x''- and ''y''-directions of the points, that is. <math>|x-a|</math> and <math>|y-b|</math>. Pythagoras theorem then gives the formula for the distance.
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 4'''
+
''' Example 4'''
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li>Avståndet mellan <math>(1,2)</math> och <math>(3,1)</math> är
+
<li>The distance between <math>(1,2)</math> and <math>(3,1)</math> is
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
d = \sqrt{ (1-3)^2 + (2-1)^2}
d = \sqrt{ (1-3)^2 + (2-1)^2}
Zeile 141: Zeile 141:
= \sqrt{5}\,\mbox{.}</math>}}</li>
= \sqrt{5}\,\mbox{.}</math>}}</li>
-
<li>Avståndet mellan <math>(-1,0)</math> och <math>(-2,-5)</math> är
+
<li>The distance between <math>(-1,0)</math> and <math>(-2,-5)</math> is
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
d = \sqrt{ (-1-(-2))^2 + (0-(-5))^2}
d = \sqrt{ (-1-(-2))^2 + (0-(-5))^2}
Zeile 151: Zeile 151:
-
== Cirklar ==
+
== Circles ==
-
En cirkel består av alla punkter som befinner sig på ett visst fixt avstånd <math>r</math> från en punkt <math>(a,b)</math>.
+
A circle consists of all the points that are at a given fixed distance <math>r</math> from a point <math>(a,b)</math>.
<center>{{:4.1 - Figur - Cirkel}}</center>
<center>{{:4.1 - Figur - Cirkel}}</center>
-
Avståndet <math>r</math> kallas för cirkelns radie och punkten <math>(a,b)</math> för cirkelns medelpunkt. Figuren nedan visar andra viktiga cirkelbegrepp.
+
The distance <math>r</math> is called the circles radius and the point <math>(a,b)</math> is its centre. The figure below shows the other important concepts.
{| align="center"
{| align="center"
Zeile 173: Zeile 173:
|align="center"|Tangent
|align="center"|Tangent
||
||
-
|align="center"|Korda
+
|align="center"| Chord
||
||
-
|align="center"|Sekant
+
|align="center"| Secant
|-
|-
|height="15px"|
|height="15px"|
Zeile 187: Zeile 187:
|align="center"|{{:4.1 - Figur - Cirkelsegment}}
|align="center"|{{:4.1 - Figur - Cirkelsegment}}
|-
|-
-
|align="center"|Cirkelbåge
+
|align="center"| Arc of a circle
||
||
-
|align="center"|Periferi
+
|align="center"| circumference
||
||
-
|align="center"|Cirkelsektor
+
|align="center"| sector of a circle
||
||
-
|align="center"|Cirkelsegment
+
|align="center"|segment of a circle
|}
|}
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 5'''
+
''' Example 5'''
{| width="100%"
{| width="100%"
-
||En cirkelsektor är given i figuren till höger.
+
||A sector of a circle is given in the figure on the right.
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li>Bestäm cirkelbågens längd.
+
<li> Determine its arc length .
<br>
<br>
<br>
<br>
-
Medelpunktsvinkeln <math>50^\circ</math> blir i radianer
+
The central angle <math>50^\circ</math> is in radians
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
50^\circ = 50 \cdot 1^\circ
50^\circ = 50 \cdot 1^\circ
-
= 50 \cdot \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radianer }
+
= 50 \cdot \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radians }
-
= \frac{5\pi}{18}\ \mbox{ radianer. }</math>}}
+
= \frac{5\pi}{18}\ \mbox{ radians. }</math>}}
</li>
</li>
</ol>
</ol>
Zeile 216: Zeile 216:
|}
|}
<ol style="list-style-type:none; padding-top:0; margin-top:0;">
<ol style="list-style-type:none; padding-top:0; margin-top:0;">
-
<li>På det sätt som radianer är definierat betyder detta att cirkelbågens längd är radien multiplicerat med vinkeln mätt i radianer,
+
<li>The way radians have been defined means that the arc length is the radius multiplied by the angle measured in radians,
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
-
3 \cdot \frac{5\pi}{18}\ \mbox{ l.e. }
+
3 \cdot \frac{5\pi}{18}\ \mbox{units }
-
= \frac{5\pi}{6}\ \mbox{ l.e. }</math>}}</li>
+
= \frac{5\pi}{6}\ \mbox{ lunits . }</math>}}</li>
</ol>
</ol>
<ol type="a" start="2">
<ol type="a" start="2">
-
<li>Bestäm cirkelsektorns area.
+
<li>Determine the area of the circle segment.
<br>
<br>
<br>
<br>
-
Cirkelsektorns andel av hela cirkeln är
+
The circle segments share of the entire circle is
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
\frac{50^\circ}{360^\circ} = \frac{5}{36}</math>}}
\frac{50^\circ}{360^\circ} = \frac{5}{36}</math>}}
-
och det betyder att dess area är <math>\frac{5}{36}</math> delar av cirkelns area som är <math>\pi r^2 = \pi 3^2 = 9\pi</math>, dvs.
+
and this means that its area is <math>\frac{5}{36}</math> parts of the circle area ,which is <math>\pi r^2 = \pi 3^2 = 9\pi</math>, i.e.
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
-
\frac{5}{36} \cdot 9\pi\ \mbox{ a.e. }= \frac{5\pi}{4}\ \mbox{ a.e. }</math>}}</li>
+
\frac{5}{36} \cdot 9\pi\ \mbox{ units }= \frac{5\pi}{4}\ \mbox{ units }</math>}}</li>
</ol>
</ol>
</div>
</div>
-
En punkt <math>(x,y)</math> ligger på cirkeln som har medelpunkt i <math>(a,b)</math> och radie <math>r</math> om dess avstånd till medelpunkten är lika med <math>r</math>. Detta villkor kan formuleras med avståndsformeln som
+
A point <math>(x,y)</math> lies on the circle that has its center at <math>(a,b)</math> and radius <math>r</math>, if its distance from the centre is equal to <math>r</math>. This condition can be formulated with the distance formula as
<div class="regel">
<div class="regel">
{| width="100%"
{| width="100%"
-
||'''Cirkelns ekvation:'''
+
||'''Circle equation: '''
{{Fristående formel||<math>(x – a)^2 + (y – b)^2 = r^2\,\mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math>(x – a)^2 + (y – b)^2 = r^2\,\mbox{.}</math>}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Cirkelns ekvation}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Cirkelns ekvation}}
Zeile 244: Zeile 244:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 6'''
+
''' Example 6'''
{| width="100%"
{| width="100%"
|-
|-
|width="100%"|
|width="100%"|
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li><math>(x-1)^2 + (y-2)^2 = 9\quad</math> är ekvationen för en cirkel med medelpunkt i <math>(1,2)</math> och radie <math>\sqrt{9} = 3</math>.</li>
+
<li><math>(x-1)^2 + (y-2)^2 = 9\quad</math> is the equation for a circle with its center at <math>(1,2)</math> and radius <math>\sqrt{9} = 3</math>.</li>
</ol>
</ol>
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 1)² + (y - 2)² = 9}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 1)² + (y - 2)² = 9}}
Zeile 255: Zeile 255:
|width="100%"|
|width="100%"|
<ol type="a" start=2>
<ol type="a" start=2>
-
<li><math>x^2 + (y-1)^2 = 1\quad</math> kan skrivas som <math>(x-0)^2 + (y-1)^2 = 1</math> och är ekvationen för en cirkel med medelpunkt i <math>(0,1)</math> och radie <math>\sqrt{1} = 1</math>.</li>
+
<li><math>x^2 + (y-1)^2 = 1\quad</math> can be written as <math>(x-0)^2 + (y-1)^2 = 1</math> and is the equation of a circle with its centre at <math>(0,1)</math> and having a radius <math>\sqrt{1} = 1</math>.</li>
</ol>
</ol>
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen x² + (y - 1)² = 1}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen x² + (y - 1)² = 1}}
Zeile 261: Zeile 261:
|width="100%"|
|width="100%"|
<ol type="a" start=3>
<ol type="a" start=3>
-
<li><math>(x+1)^2 + (y-3)^2 = 5\quad</math> kan skrivas som <math>(x-(-1))^2 + (y-3)^2 = 5</math> och är ekvationen för en cirkel med medelpunkt i <math>(-1,3)</math> och radie <math>\sqrt{5} \approx 2{,}236</math>.</li>
+
<li><math>(x+1)^2 + (y-3)^2 = 5\quad</math> can be written as <math>(x-(-1))^2 + (y-3)^2 = 5</math> and is the equation of a circle with its centre at <math>(-1,3)</math> and having a radius <math>\sqrt{5} \approx 2{,}236</math>.</li>
</ol>
</ol>
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x + 1)² + (y - 3)² = 5}}
|align="right"|{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x + 1)² + (y - 3)² = 5}}
Zeile 268: Zeile 268:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 7'''
+
''' Example 7'''
<ol type="a">
<ol type="a">
-
<li>Ligger punkten <math>(1,2)</math> på cirkeln <math>(x-4)^2 +y^2=13</math>?
+
<li> Does the point <math>(1,2)</math> lie on the circle <math>(x-4)^2 +y^2=13</math>?
<br>
<br>
<br>
<br>
-
Stoppar vi in punktens koordinater <math>x=1</math> och <math>y=2</math> i cirkelns ekvation har vi att
+
Inserting the coordinates of the point <math>x=1</math> and <math>y=2</math> in the circle equation, we have that
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
-
\mbox{VL } &= (1-4)^2+2^2\\
+
\mbox{LS } &= (1-4)^2+2^2\\
-
&= (-3)^2+2^2 = 9+4 = 13 = \mbox{HL}\,\mbox{.}
+
&= (-3)^2+2^2 = 9+4 = 13 = \mbox{RS}\,\mbox{.}
\end{align*}</math>}}
\end{align*}</math>}}
-
Eftersom punkten uppfyller cirkelns ekvation ligger punken på cirkeln.
+
Since the point satisfies the circle equation it lies on the circle.
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 4)² + y² = 13}}</center></li>
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 4)² + y² = 13}}</center></li>
-
<li>Bestäm ekvationen för cirkeln som har medelpunkt i <math>(3,4)</math> och innehåller punkten <math>(1,0)</math>.
+
<li> Determine the equation for the circle that has its center at <math>(3,4)</math> and goes through the point <math>(1,0)</math>.
<br>
<br>
<br>
<br>
-
Eftersom punkten <math>(1,0)</math> ska ligga på cirkeln måste cirkelns radie vara lika med avståndet från <math>(1,0)</math> till medelpunkten <math>(3,4)</math>. Avståndsformeln ger att detta avstånd är
+
Since the point <math>(1,0)</math> lies on the circle the radius of the circle must be equal to the distance of the point from <math>(1,0)</math> to the midpoint <math>(3,4)</math>. The distance formula gives that this distance is
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
c = \sqrt{(3-1)^2 + (4-0)^2} = \sqrt{4 +16} = \sqrt{20} \, \mbox{.}</math>}}
c = \sqrt{(3-1)^2 + (4-0)^2} = \sqrt{4 +16} = \sqrt{20} \, \mbox{.}</math>}}
-
Cirkelns ekvation är därför
+
The circle equation is therefore
{{Fristående formel||<math>(x-3)^2 + (y-4)^2 = 20 \; \mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math>(x-3)^2 + (y-4)^2 = 20 \; \mbox{.}</math>}}
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 3)² + (y - 4)² = 20}}</center></li>
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen (x - 3)² + (y - 4)² = 20}}</center></li>
Zeile 296: Zeile 296:
<div class="exempel">
<div class="exempel">
-
'''Exempel 8'''
+
''' Example 8'''
-
Bestäm medelpunkt och radie för den cirkel vars ekvation är <math>\ x^2 + y^2 – 2x + 4y + 1 = 0</math>.
+
Determine the centre and radius of the circle with equation <math>\ x^2 + y^2 – 2x + 4y + 1 = 0</math>.
-
Vi ska försöka skriva om cirkelns ekvation på formen
+
Let us try to write the circle equation in the form
{{Fristående formel||<math>(x – a)^2 + (y – b)^2 = r^2</math>}}
{{Fristående formel||<math>(x – a)^2 + (y – b)^2 = r^2</math>}}
-
för då kan vi direkt avläsa att medelpunken är <math>(a,b)</math> och radien är <math>r</math>.
+
because then we can directly read from this that the midpoint is <math>(a,b)</math> and the radius is <math>r</math>.
-
Börja med att kvadratkomplettera termerna som innehåller <math>x</math> i vänsterledet
+
Start by completing the square for the terms containing <math>x</math> on the left-hand side
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
\underline{x^2-2x\vphantom{(}} + y^2+4y + 1
\underline{x^2-2x\vphantom{(}} + y^2+4y + 1
= \underline{(x-1)^2-1^2} + y^2+4y + 1</math>}}
= \underline{(x-1)^2-1^2} + y^2+4y + 1</math>}}
-
(de understrukna termerna visar kvadratkompletteringen).
+
(the underlined terms shows the terms involved).
-
Kvadratkomplettera sedan termerna som innehåller <math>y</math>
+
Complete the square for the terms containing <math>y</math>
{{Fristående formel||<math>
{{Fristående formel||<math>
(x-1)^2-1^2 + \underline{y^2+4y} + 1
(x-1)^2-1^2 + \underline{y^2+4y} + 1
= (x-1)^2-1^2 + \underline{(y+2)^2-2^2} + 1\,\mbox{.}</math>}}
= (x-1)^2-1^2 + \underline{(y+2)^2-2^2} + 1\,\mbox{.}</math>}}
-
Vänsterledet är alltså lika med
+
The left-hand side is equal to
{{Fristående formel||<math> (x-1)^2 + (y+2)^2-4 </math>}}
{{Fristående formel||<math> (x-1)^2 + (y+2)^2-4 </math>}}
-
och flyttar vi över 4 till högerledet är cirkelns ekvation
+
and moving over the 4 to to the right-hand side we get the circle equation
{{Fristående formel||<math> (x-1)^2 + (y+2)^2 = 4 \, \mbox{.}</math>}}
{{Fristående formel||<math> (x-1)^2 + (y+2)^2 = 4 \, \mbox{.}</math>}}
-
Vi avläser att medelpunkten är <math>(1,-2)</math> och radien är <math>\sqrt{4}= 2</math>.
+
We can interpret this that the centre is <math>(1,-2)</math> and the radius is <math>\sqrt{4}= 2</math>.
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen x² + y² - 2x + 4y + 1 = 0}}</center>
<center>{{:4.1 - Figur - Ekvationen x² + y² - 2x + 4y + 1 = 0}}</center>
Zeile 328: Zeile 328:
-
[[4.1 Övningar|Övningar]]
+
[[4.1 Övningar|Exercises]]
<div class="inforuta" style="width:580px;">
<div class="inforuta" style="width:580px;">
-
'''Råd för inläsning'''
+
'''Study advice'''
-
'''Grund- och slutprov'''
+
'''The basic and final tests'''
-
Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
+
After you have read the text and worked through the exercises, you should do the basic and final tests to pass this section. You can find the link to the tests in your student lounge.
-
'''Tänk på att:'''
+
'''Keep in mind that:'''
-
'''Lästips'''
+
'''Reviews'''
-
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring vill vi tipsa om:
+
For those of you who want to deepen your studies or need more detailed explanations consider the following references:
-
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats Läs mer om Pythagoras sats på svenska Wikipedia]
+
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats Learn more about Pythagoras theorem in English Wikipedia ]
-
[http://mathworld.wolfram.com/Circle.html Läs mer i Mathworld om cirkeln]
+
[http://mathworld.wolfram.com/Circle.html Read more in Mathworld about the circle ]
'''Länktips'''
'''Länktips'''
-
[http://www.math.kth.se/online/images/sinus_och_cosinus_i_enhetscirkeln.swf Interaktivt experiment: sinus och cosinus i enhetscirkeln] (Flash)
+
[http://www.math.kth.se/online/images/sinus_och_cosinus_i_enhetscirkeln.swf Interactive experiments: the sine and cosine on the unit circle ] (Flash)
</div>
</div>

Version vom 12:47, 15. Jul. 2008

 

Vorlage:Vald flik Vorlage:Ej vald flik

 

Contents:

  • Various angle measures (degrees, radians and revolutions)
  • Pythagoras' theorem
  • Formula for distance in the plane
  • Equation of a circle

Learning outcomes:

After this section, you will have learned :

  • To convert between degrees, radians and revolutions.
  • Calculate the area and circumference of sectors of a circle.
  • The concepts of right-angled triangles including its legs and hypotenuse.
  • To formulate and use Pythagoras' theorem.
  • To calculate the distance between two points in the plane.
  • To sketch circles by completing the square in their equations.
  • The concepts of unit circle, tangent, radius, diameter, circumference, chord and arc.
  • To solve geometric problems that contain circles.

Angle measures

There are several different units for measuring angles, which are used in different contexts. The two most common within mathematics are degrees and radians.

  • Degrees . If a complete revolution is divided into 360 parts, then each part is called 1 degree. Degrees are designated by\displaystyle {}^\circ.
  • Radians. Another way to measure an angle is to use the length of the arc which subtends the angle in relation to the radius as a measure of the angle. This unit is called radian. A revolution is \displaystyle 2\pi radians as the circumference of a circle is \displaystyle 2\pi r, where \displaystyle r is the radius of the circle.


A complete revolution is \displaystyle 360^\circ or \displaystyle 2\pi radians which means Vorlage:Fristående formel These conversion relations can be used to convert between degrees and radians.

Example 1

  1. \displaystyle 30^\circ = 30 \cdot 1^\circ = 30 \cdot \frac{\pi}{180}\ \mbox{ radians } = \frac{\pi}{6}\ \mbox{ radians }
  2. \displaystyle \frac{\pi}{8}\ \mbox { radians } = \frac{\pi}{8} \cdot (1 \; \mbox{radians}\,) = \frac{\pi}{8} \cdot \frac{180^\circ}{\pi} = 22{,}5^\circ

In some contexts, it may be useful to talk about negative angles and angles greater than 360°. This means that the same direction can be designated by different angles that differ from each other by an integral number of revolutions.

4.1 - Figur - Vinklarna 45°, -315° och 405°

Example 2

  1. The angles \displaystyle -55^\circ and \displaystyle 665^\circ indicate the same direction because Vorlage:Fristående formel
  2. The angles \displaystyle \frac{3\pi}{7} and \displaystyle -\frac{11\pi}{7} indicate the same direction because Vorlage:Fristående formel
  3. The angles \displaystyle 36^\circ and \displaystyle 216^\circ do not specify the same direction, but opposite directions since Vorlage:Fristående formel


Formula for distance in the plane

The theorem of Pythagoras is one of the most famous theorems in mathematics and says that in a right-angled triangle with the legs \displaystyle a and \displaystyle b, and the hypotenuse \displaystyle c then

Pythagoras theorem: :

Vorlage:Fristående formel

4.1 - Figur - Pythagoras sats

Example 3

The triangle on the right is

Vorlage:Fristående formel and therefore hypotenuse \displaystyle c equal to Vorlage:Fristående formel

4.1 - Figur - Rätvinklig triangel med sidor 3, 4 och 5

Pythagoras' theorem can be used to calculate the distance between two points in a coordinate system.

Formula for distance:

The distance \displaystyle d between two points with coordinates \displaystyle (x,y) and \displaystyle (a,b) är Vorlage:Fristående formel

The line joining the points is the hypotenuse of a triangle whose legs are parallel to the coordinate axes.

4.1 - Figur - Avståndsformeln

The legs of the triangle have lengths equal to the the difference in the x- and y-directions of the points, that is. \displaystyle |x-a| and \displaystyle |y-b|. Pythagoras theorem then gives the formula for the distance.

Example 4

  1. The distance between \displaystyle (1,2) and \displaystyle (3,1) is Vorlage:Fristående formel
  2. The distance between \displaystyle (-1,0) and \displaystyle (-2,-5) is Vorlage:Fristående formel


Circles

A circle consists of all the points that are at a given fixed distance \displaystyle r from a point \displaystyle (a,b).

4.1 - Figur - Cirkel


The distance \displaystyle r is called the circles radius and the point \displaystyle (a,b) is its centre. The figure below shows the other important concepts.

4.1 - Figur - Diameter 4.1 - Figur - Tangent 4.1 - Figur - Korda 4.1 - Figur - Sekant
Diameter Tangent Chord Secant
4.1 - Figur - Cirkelbåge 4.1 - Figur - Periferi 4.1 - Figur - Cirkelsektor 4.1 - Figur - Cirkelsegment
Arc of a circle circumference sector of a circle segment of a circle

Example 5

A sector of a circle is given in the figure on the right.
  1. Determine its arc length .

    The central angle \displaystyle 50^\circ is in radians Vorlage:Fristående formel

4.1 - Figur - Cirkelsektor 50°

  1. The way radians have been defined means that the arc length is the radius multiplied by the angle measured in radians, Vorlage:Fristående formel
  1. Determine the area of the circle segment.

    The circle segments share of the entire circle is Vorlage:Fristående formel and this means that its area is \displaystyle \frac{5}{36} parts of the circle area ,which is \displaystyle \pi r^2 = \pi 3^2 = 9\pi, i.e. Vorlage:Fristående formel

A point \displaystyle (x,y) lies on the circle that has its center at \displaystyle (a,b) and radius \displaystyle r, if its distance from the centre is equal to \displaystyle r. This condition can be formulated with the distance formula as

Circle equation:

Vorlage:Fristående formel

4.1 - Figur - Cirkelns ekvation

Example 6

  1. \displaystyle (x-1)^2 + (y-2)^2 = 9\quad is the equation for a circle with its center at \displaystyle (1,2) and radius \displaystyle \sqrt{9} = 3.
4.1 - Figur - Ekvationen (x - 1)² + (y - 2)² = 9
  1. \displaystyle x^2 + (y-1)^2 = 1\quad can be written as \displaystyle (x-0)^2 + (y-1)^2 = 1 and is the equation of a circle with its centre at \displaystyle (0,1) and having a radius \displaystyle \sqrt{1} = 1.
4.1 - Figur - Ekvationen x² + (y - 1)² = 1
  1. \displaystyle (x+1)^2 + (y-3)^2 = 5\quad can be written as \displaystyle (x-(-1))^2 + (y-3)^2 = 5 and is the equation of a circle with its centre at \displaystyle (-1,3) and having a radius \displaystyle \sqrt{5} \approx 2{,}236.
4.1 - Figur - Ekvationen (x + 1)² + (y - 3)² = 5

Example 7

  1. Does the point \displaystyle (1,2) lie on the circle \displaystyle (x-4)^2 +y^2=13?

    Inserting the coordinates of the point \displaystyle x=1 and \displaystyle y=2 in the circle equation, we have that Vorlage:Fristående formel Since the point satisfies the circle equation it lies on the circle.
    4.1 - Figur - Ekvationen (x - 4)² + y² = 13
  2. Determine the equation for the circle that has its center at \displaystyle (3,4) and goes through the point \displaystyle (1,0).

    Since the point \displaystyle (1,0) lies on the circle the radius of the circle must be equal to the distance of the point from \displaystyle (1,0) to the midpoint \displaystyle (3,4). The distance formula gives that this distance is Vorlage:Fristående formel The circle equation is therefore Vorlage:Fristående formel
    4.1 - Figur - Ekvationen (x - 3)² + (y - 4)² = 20


Example 8

Determine the centre and radius of the circle with equation \displaystyle \ x^2 + y^2 – 2x + 4y + 1 = 0.


Let us try to write the circle equation in the form Vorlage:Fristående formel because then we can directly read from this that the midpoint is \displaystyle (a,b) and the radius is \displaystyle r.

Start by completing the square for the terms containing \displaystyle x on the left-hand side Vorlage:Fristående formel (the underlined terms shows the terms involved).

Complete the square for the terms containing \displaystyle y Vorlage:Fristående formel

The left-hand side is equal to Vorlage:Fristående formel

and moving over the 4 to to the right-hand side we get the circle equation Vorlage:Fristående formel

We can interpret this that the centre is \displaystyle (1,-2) and the radius is \displaystyle \sqrt{4}= 2.

4.1 - Figur - Ekvationen x² + y² - 2x + 4y + 1 = 0


Exercises

Study advice

The basic and final tests

After you have read the text and worked through the exercises, you should do the basic and final tests to pass this section. You can find the link to the tests in your student lounge.


Keep in mind that:


Reviews

For those of you who want to deepen your studies or need more detailed explanations consider the following references:

Learn more about Pythagoras theorem in English Wikipedia

Read more in Mathworld about the circle


Länktips

Interactive experiments: the sine and cosine on the unit circle (Flash)

Von „http://wiki.sommarmatte.se/wikis/2009/bridgecourse1-TU-Berlin/index.php/4.1_Winkel_und_Kreise“