3.1 Wurzeln
Aus Online Mathematik Brückenkurs 1
K |
K |
||
Zeile 309: | Zeile 309: | ||
Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna. | Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna. | ||
- | Exempelvis: <math>\sqrt{x}=x^{1/2}</math> | + | Exempelvis: <math>\sqrt{x}=x^{1/2}</math>. |
Version vom 10:02, 18. Apr. 2008
Innehåll:
- Kvadratrot och n:te rot
- Rotlagar
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Skriva om ett rotuttryck i potensform.
- Beräkna kvadratroten ur några enkla heltal.
- Kvadratroten ur ett negativt tal inte är definierad.
- Kvadratroten ur ett tal betecknar den positiva roten.
- Hantera rotlagarna i förenkling av rotuttryck.
- Veta när rotlagarna är giltiga (icke-negativa radikander).
- Förenkla rotuttryck med kvadratrötter i nämnaren.
- Veta när n:te roten ur ett negativt tal är definierad (n udda).
Kvadratrötter
Symbolen a
Ekvationen 2=4
(−2)=4
4
4=
2
4
Kvadratroten a
Kvadratroten ur 2
Det är därför fel att påstå att 4=
2
2
Exempel 1
eftersom0=0
02=0 och0=0
0 är inte negativ. eftersom100=10
102=10 och10=100
10 är ett positivt tal.-
eftersom0
25=0
5
0 och52=0
5
0
5=0
25
0 är positiv.5
eftersom2
1
4142
1 och4142
1
4142
2
1 är positiv.4142
- Ekvationen
x2=2 har lösningarnax= och2
1
414
x=− .2
−1
414
är inte definierad, eftersom det inte finns något reellt tal−4
x som uppfyllerx2=−4 . eftersom(−7)2=7
.(−7)2=
(−7)
(−7)=
49=
7
7=7
När man räknar med kvadratrötter kan det vara bra att känna till några räkneregler. Eftersom a=a1
2
b
0:
(Vi måste dock vid divisionen ovan som vanligt förutsätta att b inte är 0.)
Exempel 2
64
81=
64
81=8
9=72
925=
9
25=53
18
2=
18
2=
36=6
3
75=
375=
25=5
- \displaystyle \sqrt{12} = \sqrt{ 4 \cdot 3 } = \sqrt{4} \cdot \sqrt{3} = 2\sqrt{3}
Observera att räknereglerna ovan förutsätter att \displaystyle a och \displaystyle b \ge 0. Om \displaystyle a och \displaystyle b är negativa (< 0) så är inte \displaystyle \sqrt{a} och \displaystyle \sqrt{b} definierade som reella tal. Man skulle t.ex. kunna frestas att skriva
men ser då att något inte stämmer. Anledningen är att \displaystyle \sqrt{-1} inte är ett reellt tal, vilket alltså gör att räknereglerna ovan inte får användas.
Högre ordningars rötter
Kubikroten ur ett tal \displaystyle a definieras som det tal som multiplicerat med sig självt tre gånger ger \displaystyle a, och betecknas \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 3]{a}.
Exempel 3
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 3]{8} = 2 \quad eftersom \displaystyle 2 \cdot 2 \cdot 2=8.
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 3]{0{,}027} = 0{,}3 \quad eftersom \displaystyle 0{,}3 \cdot 0{,}3 \cdot 0{,}3 = 0{,}027.
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 3]{-8} = -2 \quad eftersom \displaystyle (-2) \cdot (-2) \cdot (-2)= -8.
Notera att, till skillnad från kvadratrötter, är kubikrötter även definierade för negativa tal.
Det går sedan att för positiva heltal \displaystyle n definiera n:te roten ur ett tal \displaystyle a som
- om \displaystyle n är jämn och \displaystyle a\ge0 är \displaystyle \sqrt[\scriptstyle n]{a} det icke-negativa tal som multiplicerat med sig självt \displaystyle n gånger blir \displaystyle a,
- om \displaystyle n är udda så är \displaystyle \sqrt[\scriptstyle n]{a} det tal som multiplicerat med sig självt \displaystyle n gånger blir \displaystyle a.
Roten \displaystyle \sqrt[\scriptstyle n]{a} kan även skrivas som \displaystyle a^{1/n}.
Exempel 4
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 4]{625} = 5\quad eftersom \displaystyle 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 = 625.
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 5]{-243} = -3\quad eftersom \displaystyle (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) = -243.
- \displaystyle \sqrt[\scriptstyle 6]{-17}\quad är inte definierad eftersom \displaystyle 6 är jämn och \displaystyle -17 är ett negativt tal.
För \displaystyle n:te rötter gäller samma räkneregler som för kvadratrötter om \displaystyle a, \, b \ge 0. Observera att om \displaystyle n är udda gäller de även för negativa \displaystyle a och \displaystyle b, dvs. för alla reella tal \displaystyle a och \displaystyle b.
Förenkling av rotuttryck
Ofta kan man genom att använda räknereglerna för rötter förenkla rotuttryck väsentligt. Liksom vid potensräkning handlar det ofta om att bryta ner uttryck i så "små" rötter som möjligt. Exempelvis gör man gärna omskrivningen
eftersom man då kan förenkla t.ex.
Genom att skriva rotuttryck i termer av "små" rötter kan man också addera rötter av "samma sort", t.ex.
Exempel 5
- \displaystyle \frac{\sqrt{8}}{\sqrt{18}} = \frac{\sqrt{2 \cdot 4}}{\sqrt{2 \cdot 9}} = \frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2}}{\sqrt{2 \cdot 3 \cdot 3}} = \frac{\sqrt{2 \cdot 2^2}}{\sqrt{2 \cdot 3^2}} = \frac{2\sqrt{2}}{3\sqrt{2}} = \frac{2}{3}
- \displaystyle \frac{\sqrt{72}}{6} = \frac{\sqrt{8 \cdot 9}}{ 2 \cdot 3} = \frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 3 \cdot 3}}{ 2 \cdot 3} = \frac{\sqrt{2^2 \cdot 3^2 \cdot 2}}{ 2 \cdot 3} = \frac{2 \cdot 3\sqrt{2}}{2 \cdot 3} = \sqrt{2}
- \displaystyle \sqrt{45} + \sqrt{20}
= \sqrt{9\cdot5} + \sqrt{4\cdot5}
= \sqrt{3^2\cdot5} + \sqrt{2^2\cdot5}
= 3\sqrt{5} + 2\sqrt{5}\vphantom{\bigl(}
\displaystyle \phantom{\sqrt{45} + \sqrt{20}\vphantom{\bigl(}}{} = (3+2)\sqrt{5} = 5\sqrt{5} - \displaystyle \sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}
= \sqrt{5 \cdot 10} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 16}
+ \sqrt{3 \cdot 9}
\displaystyle \phantom{\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}}{} = \sqrt{5 \cdot 2 \cdot 5} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 4 \cdot 4} + \sqrt{3 \cdot 3 \cdot 3}\vphantom{a^{b^c}}
\displaystyle \phantom{\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}}{} = \sqrt{5^2 \cdot 2 } + 2\sqrt{3} -\sqrt{2^2 \cdot 2^2 \cdot 2} + \sqrt{3 \cdot 3^2}\vphantom{a^{\textstyle b^{\textstyle c}}}
\displaystyle \phantom{\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}}{} = 5\sqrt{2} +2\sqrt{3} - 2 \cdot 2\sqrt{2} + 3\sqrt{3}\vphantom{a^{\textstyle b^{\textstyle c}}}
\displaystyle \phantom{\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}}{} = (5-4)\sqrt{2} + (2+3)\sqrt{3}\vphantom{a^{\textstyle b^{\textstyle c}}}
\displaystyle \phantom{\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}\vphantom{\Bigl(}}{} = \sqrt{2} + 5\sqrt{3}\vphantom{a^{\textstyle b^{\textstyle c}}} - \displaystyle \frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{12} } = \frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3 \cdot 4} } = \frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2 \cdot 2} } = \frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{2} } \cdot \displaystyle \frac{\sqrt[\scriptstyle3]{2}}{ \sqrt[\scriptstyle3]{2}} = \frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{2} }{ 2 } = \sqrt[\scriptstyle3]{2}
- \displaystyle (\sqrt{3} + \sqrt{2}\,)(\sqrt{3} - \sqrt{2}\,)
= (\sqrt{3}\,)^2-(\sqrt{2}\,)^2 = 3-2 = 1
- där vi använt konjugatregeln \displaystyle (a+b)(a-b) = a^2 - b^2 med \displaystyle a=\sqrt{3} och \displaystyle b=\sqrt{2}.
Rationella rotuttryck
När rötter förekommer i ett rationellt uttryck vill man ofta undvika rötter i nämnaren (eftersom det är svårt vid handräkning att dividera med irrationella tal). Genom att förlänga med \displaystyle \sqrt{2} kan man exempelvis göra omskrivningen
vilket oftast är att föredra.
I andra fall kan man utnyttja konjugatregeln, \displaystyle (a+b)(a-b) = a^2 - b^2, och förlänga med nämnarens s.k. konjugerade uttryck. På så sätt försvinner rottecknen från nämnaren genom kvadreringen, t.ex.
Exempel 6
- \displaystyle \frac{10\sqrt{3}}{\sqrt{5}} = \frac{10\sqrt{3}\cdot\sqrt{5}}{\sqrt{5}\cdot\sqrt{5}} = \frac{10\sqrt{15}}{5} = 2\sqrt{15}
- \displaystyle \frac{1+\sqrt{3}}{\sqrt{2}} = \frac{(1+\sqrt{3})\cdot\sqrt{2}}{\sqrt{2}\cdot\sqrt{2}} = \frac{\sqrt{2}+\sqrt{6}}{2}
- \displaystyle \frac{3}{\sqrt{2}-2} = \frac{3(\sqrt{2}+2)}{(\sqrt{2}-2)(\sqrt{2}+2)} = \frac{3\sqrt{2}+6}{(\sqrt{2}\,)^2-2^2} = \frac{3\sqrt{2}+6}{2-4} = -\frac{3\sqrt{2}+6}{2}
- \displaystyle \frac{\sqrt{2}}{\sqrt{6}+\sqrt{3}}
= \frac{\sqrt{2}\,(\sqrt{6}-\sqrt{3}\,)}{(\sqrt{6}+\sqrt{3}\,)
(\sqrt{6}-\sqrt{3}\,)}
= \frac{\sqrt{2}\,\sqrt{6}-\sqrt{2}\,\sqrt{3}}{(\sqrt{6}\,)^2
-(\sqrt{3}\,)^2}\vphantom{\Biggl(}
\displaystyle \phantom{\frac{\sqrt{2}}{\sqrt{6}+\sqrt{3}}\vphantom{\Biggl(}}{} = \frac{\sqrt{2}\,\sqrt{2\cdot 3}-\sqrt{2}\,\sqrt{3}}{6-3} = \frac{2\sqrt{3}-\sqrt{2}\,\sqrt{3}}{3} = \frac{(2-\sqrt{2}\,)\sqrt{3}}{3} \vphantom{\displaystyle\frac{a^{\textstyle b^{\textstyle c}}}{b}}
Råd för inläsning
Grund- och slutprov
Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
Tänk på att:
Kvadratroten ur ett tal är alltid icke-negativ (dvs. positiv eller lika med noll)!
Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna.
Exempelvis: \displaystyle \sqrt{x}=x^{1/2}.
Lästips
För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring
Läs mer om kvadratrötter i engelska Wikipedia
Hur vet man att roten ur 2 inte är ett bråktal?
Länktips