Tek den 3 maj 2008 kl. 13.50

Tek — Sat, 03 May 2008 13:50:26 GMT

← Äldre version		Versionen från 3 maj 2008 kl. 13.50
Rad 84:		Rad 84:
	'''Exempel 3'''		'''Exempel 3'''

-	Bestäm integralen <math>\ \int \tan x \, dx\ \ </math> där <math>-\pi/2 < x < \pi/2</math>.	+	Bestäm integralen <math>\ \int \tan x \, dx\,\mbox{,}\ \ </math> där <math>-\pi/2 < x < \pi/2</math>.
	<br>		<br>
	<br>		<br>
-	Efter en omskrivning av <math>\tan x</math> som <math>\sin x/\cos x</math> substituerar vi <math>u=\cos x</math>	+	Efter en omskrivning av <math>\tan x</math> som <math>\sin x/\cos x</math> substituerar vi <math>u=\cos x</math>,

	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align}\int \tan x \, dx &= \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\,\begin{align} u &= \cos x\\ u' &= - \sin x\\ du &= - \sin x \, dx \end{align}\,\right]\\[4pt] &= \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln \|u\| +C = -\ln \|\cos x\| + C\,\mbox{.}\end{align}</math>}}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align}\int \tan x \, dx &= \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\,\begin{align} u &= \cos x\\ u' &= - \sin x\\ du &= - \sin x \, dx \end{align}\,\right]\\[4pt] &= \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln \|u\| +C = -\ln \|\cos x\| + C\,\mbox{.}\end{align}</math>}}

Tek den 7 april 2008 kl. 12.02

Tek — Mon, 07 Apr 2008 12:02:46 GMT

← Äldre version		Versionen från 7 april 2008 kl. 12.02
Rad 6:		Rad 6:
	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|		\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|
	\|}		\|}
		+
		+	{{Info\|
		+	'''Innehåll:'''
		+	* Variabelsubstitution
		+	}}
		+
		+	{{Info\|
		+	'''Lärandemål:'''
		+
		+	Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
		+
		+	* Förstå härledningen av formeln för variabelsubstitution.
		+	* Lösa enklare integrationsproblem som kräver omskrivning och/eller substitution i ett steg.
		+	* Veta hur integrationsgränserna ändras under variabelsubstitution.
		+	* Veta när en variabelsubstitution är tillåten.
		+	}}
		+
		+	== Variabelsubstitution ==
		+
		+	När man inte direkt kan bestämma en primitiv funktion genom att utnyttja de vanliga deriveringsreglerna ”baklänges”, behöver man andra metoder eller tekniker. En sådan är ''variabelsubstitution'', vilken kan sägas baseras på regeln för derivering av sammansatta funktioner — den s.k. ''kedjeregeln''.
		+
		+	Kedjeregeln <math>\ \frac{d}{dx}f(u(x)) = f^{\,\prime} (u(x)) \cdot u'(x)\ </math> kan i integralform skrivas
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int f^{\,\prime}(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = f(u(x)) + C</math>}}
		+
		+	eller,
		+
		+	<div class="regel">
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int f(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = F (u(x)) + C\,\mbox{,}</math>}}
		+	</div>
		+
		+	där ''F'' är en primitiv funktion till ''f''. Jämför vi denna formel med
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int f(u) \, du = F(u) + C\,\mbox{,}</math>}}
		+
		+	så kan vi se det som att vi ersätter uttrycket <math>u(x)</math> med variabeln <math>u</math> och <math>u'(x)\, dx</math> med <math>du</math>. Man kan alltså omvandla den krångligare integranden <math>f(u(x)) \cdot u'(x)</math> (med <math>x</math> som variabel) med den förhoppningsvis enklare <math>f(u)</math> (med <math>u</math> som variabel). Metoden kallas variabelsubstitution och kan användas när integranden kan skrivas på formen <math>f(u(x)) \cdot u'(x)</math>.
		+
		+
		+	''Anm. 1'' Metoden bygger naturligtvis på att alla förutsättningar för integrering är uppfyllda; att <math>u(x)</math> är deriverbar i det aktuella intervallet, samt att <math>f</math> är kontinuerlig i värdemängden till <math>u</math>, dvs. för alla värden som <math>u</math> kan anta i intervallet.
		+
		+
		+	''Anm. 2'' Att ersätta <math>u'(x) \, dx</math> med <math>du</math> kan också motiveras genom att studera övergången från differenskvot till derivata:
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\lim_{\Delta x \to 0} \frac{\Delta u}{\Delta x} = \frac{du}{dx} = u'(x)\,\mbox{,}</math>}}
		+
		+	vilket när <math>\Delta x</math> går mot noll kan betraktas som en formell gränsövergång
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\Delta u \approx u'(x) \Delta x \quad \to \quad du = u'(x) \, dx\,\mbox{,}</math>}}
		+
		+	dvs., en liten ändring, <math>dx</math>, i variabeln <math>x</math> ger upphov till en ungefärlig ändring <math>u'(x)\,dx</math> i variabeln <math>u</math>.
		+
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 1'''
		+
		+	Bestäm integralen <math>\ \int 2 x\, e^{x^2} \, dx</math>.
		+	<br>
		+	<br>
		+	Om man sätter <math>u(x)= x^2</math>, så blir <math>u'(x)= 2x</math>. Vid variabelbytet ersätts då <math>e^{x^2}</math> med <math>e^u</math> och <math>u'(x)\,dx</math>, dvs. <math>2x\,dx</math>, med <math>du</math>
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math> \int 2 x\,e^{x^2} \, dx = \int e^{x^2} \cdot 2x \, dx = \int e^u \, du = e^u + C = e^{x^2} + C\,\mbox{.}</math>}}
		+
		+	</div>
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 2'''
		+
		+	Bestäm integralen <math>\ \int (x^3 + 1)^3 \cdot x^2 \, dx</math>.
		+	<br>
		+	<br>
		+	Sätt <math>u=x^3 + 1</math>. Då blir <math>u'=3x^2</math>, eller <math>du= 3x^2\, dx</math>, och
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align}\int (x^3 + 1)^3 x^2 \, dx &= \int \frac{ (x^3 + 1)^3}{3} \cdot 3x^2\, dx = \int \frac{u^3}{3}\, du\\[4pt] &= \frac{u^4}{12} + C = \frac{1}{12} (x^3 + 1)^4 + C\,\mbox{.}\end{align}</math>}}
		+
		+	</div>
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 3'''
		+
		+	Bestäm integralen <math>\ \int \tan x \, dx\ \ </math> där <math>-\pi/2 < x < \pi/2</math>.
		+	<br>
		+	<br>
		+	Efter en omskrivning av <math>\tan x</math> som <math>\sin x/\cos x</math> substituerar vi <math>u=\cos x</math>
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align}\int \tan x \, dx &= \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\,\begin{align} u &= \cos x\\ u' &= - \sin x\\ du &= - \sin x \, dx \end{align}\,\right]\\[4pt] &= \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln \|u\| +C = -\ln \|\cos x\| + C\,\mbox{.}\end{align}</math>}}
		+
		+	</div>
		+
		+
		+	== Integrationsgränser vid variabelbyte ==
		+
		+	Vid beräkning av bestämda integraler, t.ex. en area, där man använder variabelsubstitution kan man gå till väga på två sätt. Antingen beräknar man integralen som vanligt, byter tillbaka till den ursprungliga variabeln och sätter in de ursprungliga integrationsgränserna. Alternativt ändrar man integrationsgränser samtidigt som man gör variabelbytet. De båda metoderna illustreras i följande exempel.
		+
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 4'''
		+
		+	Beräkna integralen <math>\ \int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx</math>.
		+
		+
		+	''Metod 1''
		+
		+	Sätt <math>u=e^x</math> vilket ger att <math>u'= e^x</math> och <math>du= e^x\,dx</math>
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align}\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx &= \int_{x=0}^{\,x=2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln \|1+ u \|\,\Bigr]_{x=0}^{x=2} = \Bigl[\,\ln (1+ e^x)\,\Bigr]_{0}^{2}\\[4pt] &= \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln \frac{1+ e^2}{2}\,\mbox {.}\end{align}</math>}}
		+
		+	Observera att integrationsgränserna måste skrivas <math>x = 0</math> och <math>x = 2</math> när integrationsvariabeln inte är <math>x</math>. Det vore fel att skriva
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx = \int_{0}^{2} \frac{1}{1 + u} \, du \quad \text{ osv.}</math>}}
		+
		+
		+	''Metod 2''
		+
		+	Sätt <math>u=e^x</math> vilket ger att <math>u'= e^x</math> och <math>du= e^x\, dx</math>. Integrationsgränsen <math>x=0</math> motsvaras då av <math>u=e^0 = 1</math> och <math>x=2</math> motsvaras av <math>u=e^2</math>
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx = \int_{1}^{\,e^2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln \|1+ u \|\,\Bigr]_{1}^{e^2} = \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln\frac{1+ e^2}{2}\,\mbox{.}</math>}}
		+
		+	</div>
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 5'''
		+
		+	Beräkna integralen <math> \ \int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x\,\cos x \, dx</math>.
		+	<br>
		+	<br>
		+	Substitutionen <math>u=\sin x</math> ger att <math>du=\cos x\,dx</math> och integrationsgränserna förändras till <math>u=\sin 0=0</math> och <math>u=\sin(\pi/2)=1</math>. Integralen blir
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x\,\cos x \, dx = \int_{0}^{1} u^3\,du = \Bigl[\,\tfrac{1}{4}u^4\,\Bigr]_{0}^{1} = \tfrac{1}{4} - 0 = \tfrac{1}{4}\,\mbox{.}</math>}}
		+
		+
		+	<center>{{:2.2 - Figur - Area under y = sin³x cos x resp. y = u³}}</center>
		+	{\| width="80%" align="center"
		+	\|\|<small>Figuren till vänster visar grafen till integranden sin³''x'' cos ''x'' och figuren till höger grafen till integranden ''u''³ som fås efter variabelsubstitutionen. Vid variabelbytet ändras integranden och integrationsintervallet. Integralens värde, storleken på arean, ändras dock inte.</small>
		+	\|}
		+
		+	</div>
		+
		+	<div class="exempel">
		+	'''Exempel 6'''
		+
		+	Betrakta beräkningen
		+
		+	{{Fristående formel\|\|<math>\int_{-\pi/2}^{\pi/2} \frac{\cos x}{\sin^2 x}\, dx = \left[\,\begin{align} &u = \sin x\\ &du = \cos x \, dx\\ &u(-\pi/2) = -1\\ &u (\pi/2) = 1\end{align}\,\right ] = \int_{-1}^{1} \frac{1}{u^2} \, du = \Bigl[\, -\frac{1}{u}\, \Bigr]_{-1}^{1} = -1 - 1 = -2\,\mbox{.}</math>}}
		+
		+	{\| width="100%"
		+	\| width="95%" \|
		+	Denna uträkning är dock felaktig, vilket beror på att <math>f(u)=1/u^2</math> inte är kontinuerlig i '''hela''' intervallet <math>[-1,1]</math>.
		+
		+	Villkoret att <math>f(u(x))</math> ska vara definierad och kontinuerlig för alla värden som <math>u(x)</math> kan anta i det aktuella intervallet behövs om man vill vara säker på att substitutionen <math>u=u(x)</math> ska fungera.
		+	\| width="5%" \|
		+	\|\|
		+	{\|
		+	\|\|{{:2.2 - Figur - Grafen till f(u) = 1/u²}}
		+	\|-
		+	\|\|<small>Grafen till ''f''(''u'') = 1/''u''²</small>
		+	\|}
		+	\|}
		+
		+	</div>

Tek: Ny sida: NOTOC {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | {{Mall:Vald flik|[[2.2 Variabelsubstitution|T...

Tek — Thu, 03 Apr 2008 14:06:52 GMT

Ny sida: __NOTOC__ {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |   {{Mall:Vald flik|[[2.2 Variabelsubstitution|T...

Ny sida

__NOTOC__
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
{{Mall:Vald flik|[[2.2 Variabelsubstitution|Teori]]}}
{{Mall:Ej vald flik|[[2.2 Övningar|Övningar]]}}
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"|  
|}

2.2 Variabelsubstitution - Versionshistorik

Tek den 3 maj 2008 kl. 13.50

Tek den 7 april 2008 kl. 12.02

Tek: Ny sida: __NOTOC__ {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | {{Mall:Vald flik|[[2.2 Variabelsubstitution|T...

Tek: Ny sida: NOTOC {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | {{Mall:Vald flik|[[2.2 Variabelsubstitution|T...