4.3 Trigonometriska samband
Förberedande kurs i matematik 1
(Ny sida: __NOTOC__ {{Info| '''Innehåll:''' *Trigonometriska ettan *Formeln för dubbla och halva vinkeln *Additions- och subtraktionsformlerna }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt s...) |
|||
(2 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | __NOTOC__ | ||
+ | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
+ | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
+ | {{Mall:Vald flik|[[4.3 Trigonometriska samband|Teori]]}} | ||
+ | {{Mall:Ej vald flik|[[4.3 Övningar|Övningar]]}} | ||
+ | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
+ | |} | ||
+ | |||
{{Info| | {{Info| | ||
'''Innehåll:''' | '''Innehåll:''' | ||
Rad 62: | Rad 69: | ||
{| | {| | ||
|- | |- | ||
- | | width=50% valign=top | | + | | width=50% valign=top align="center" | |
{{:4.3 - Figur - Spegling i x-axeln}} | {{:4.3 - Figur - Spegling i x-axeln}} | ||
| width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
Rad 82: | Rad 89: | ||
{| | {| | ||
|- | |- | ||
- | | width=50% valign=top | | + | | width=50% valign=top align="center" | |
{{:4.3 - Figur - Spegling i y-axeln}} | {{:4.3 - Figur - Spegling i y-axeln}} | ||
| width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
Rad 102: | Rad 109: | ||
{| | {| | ||
|- | |- | ||
- | | width=50% valign=top | | + | | width=50% valign=top align="center" | |
{{:4.3 - Figur - Spegling i linjen y = x}} | {{:4.3 - Figur - Spegling i linjen y = x}} | ||
| width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
Rad 122: | Rad 129: | ||
{| | {| | ||
|- | |- | ||
- | | width=50% valign=top | | + | | width=50% valign=top align="center" | |
{{:4.3 - Figur - Vridning med vinkeln π/2}} | {{:4.3 - Figur - Vridning med vinkeln π/2}} | ||
| width=40% valign=top | | | width=40% valign=top | | ||
Rad 193: | Rad 200: | ||
[[4.3 Övningar|Övningar]] | [[4.3 Övningar|Övningar]] | ||
- | <div class="inforuta"> | + | <div class="inforuta" style="width:580px;"> |
'''Råd för inläsning''' | '''Råd för inläsning''' | ||
Rad 206: | Rad 213: | ||
Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats. | Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats. | ||
- | |||
- | |||
- | '''Lästips''' | ||
- | |||
- | för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring vill vi tipsa om: | ||
- | |||
- | [http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om trigonometriska formler i Theducations gymnasielexikon] | ||
- | |||
- | [http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om area-, sinus och cosinussatserna i Theducations gymnasielexikon] | ||
- | |||
- | [http://matmin.kevius.com/trigonometri.html Läs mer om trigonometri i Bruno Kevius matematiska ordlista] | ||
Rad 223: | Rad 219: | ||
[http://www.ies.co.jp/math/java/trig/cosbox/cosbox.html Experimentera med cosinus "lådan"] | [http://www.ies.co.jp/math/java/trig/cosbox/cosbox.html Experimentera med cosinus "lådan"] | ||
- | [http://www.kth.se Testa dig själv i trigonometri - slå ditt eget ekord] | ||
</div> | </div> |
Nuvarande version
Teori | Övningar |
Innehåll:
- Trigonometriska ettan
- Formeln för dubbla och halva vinkeln
- Additions- och subtraktionsformlerna
Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Härleda trigonometriska samband från symmetrier i enhetscirkeln.
- Förenkla trigonometriska uttryck med hjälp av de trigonometriska sambanden.
Inledning
Det finns en mängd trigonometriska samband, med vilka man kan översätta mellan sinus-, cosinus- och tangensvärden för en vinkel eller multiplar av en vinkel. Dessa brukar också kallas trigonometriska identiteter, eftersom de endast är olika sätt att beskriva ett och samma uttryck med hjälp av olika trigonometriska funktioner. Här kommer vi att beskriva några av dessa trigonometriska samband. Det finns många fler än vi kan behandla här. De flesta kan härledas utifrån den s k trigonometriska ettan och additionsformlerna (se nedan), vilka är viktiga att kunna utantill.
Trigonometriska ettan
Detta samband är det mest grundläggande, men är i själva verket ingenting annat än Pythagoras sats, tillämpad i enhetscirkeln. Den rätvinkliga triangeln till höger visar att
vilket brukar skrivas \displaystyle \sin^2\!v + \cos^2\!v = 1. |
|
Symmetrier
Med hjälp av enhetscirkeln och spegling kan man tack vare de trigonometriska funktionernas symmetrier hitta en stor mängd samband mellan cosinus och sinus.
\displaystyle
\begin{align*} \cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\\ \sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\\ \cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\\ \sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\\ \end{align*} \qquad\quad \begin{align*} \cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\\ \sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\\ \cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\\ \sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\\ \end{align*} |
Istället för att försöka lära sig alla dessa samband utantill kan det vara bättre att lära sig härleda dem i enhetscirkeln.
Spegling i x-axeln
|
|
Spegling i y-axeln
|
|
Spegling i linjen y = x
|
|
Vridning med vinkeln \displaystyle \mathbf{\pi/2}
|
|
Alternativt kan man få fram dessa samband genom att spegla och/eller förskjuta graferna. Om man exempelvis vill ha ett samband där \displaystyle \cos v uttrycks med hjälp av sinus så kan man förskjuta grafen för cosinus så att den passar med sinuskurvan. Detta kan göras på flera olika sätt, men mest naturligt faller det sig att skriva \displaystyle \cos v = \sin (v + \pi / 2). För att undvika misstag kan man kontrollera att det stämmer för några olika värden på \displaystyle v.
Kontroll: \displaystyle \ \cos 0 = \sin (0 + \pi / 2)=1.
Additions- och subtraktionsformlerna och formler för dubbla vinkeln
Ofta behöver man behandla uttryck där två eller flera vinklar är inblandade, t.ex. \displaystyle \sin(u+v). Man behöver då de s.k. additionsformlerna. För sinus och cosinus har formlerna utseendet
\displaystyle \begin{align*}
\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\ \sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\ \cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\\ \cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\\ \end{align*} |
Om man vill veta sinus eller cosinus för dubbla vinkeln, dvs \displaystyle \sin 2v eller \displaystyle \cos 2v, så kan man skriva uttrycken som \displaystyle \sin(v + v) eller \displaystyle \cos(v + v) och använda additionsformlerna ovan och få
\displaystyle \begin{align*}
\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\\ \cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\\ \end{align*} |
Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut \displaystyle 2v mot \displaystyle v, och följdaktligen \displaystyle v mot \displaystyle v/2, i formeln för \displaystyle \cos 2v får vi att
\displaystyle
\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.} |
Vill vi ha en formel för \displaystyle \sin(v/2) så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med \displaystyle \cos^2(v/2)
\displaystyle
\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2} = 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2} |
dvs.
\displaystyle
\sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.} |
På motsvarande sätt kan vi med den trigonometriska ettan göra oss av med \displaystyle \sin^2(v/2). Då får vi istället
\displaystyle
\cos^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.} |
Råd för inläsning
Grund- och slutprov
Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
Tänk på att:
Enhetscirkeln är ett ovärderligt hjälpmedel för att hitta trigonometriska samband. Sådana finns det gott om och det är ingen idé att försöka lära sig alla utantill. Det är också tidsödande att behöva slå upp och leta fram dem hela tiden. Därför är det mycket bättre att du lär dig använda enhetscirkeln.
Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats.
Länktips