Aus Förberedande kurs i matematik 1

Diese Aktion ist beschränkt auf Benutzer, die einer der Gruppen „Administratoren, approved“ angehören.

Quelltext dieser Seite:

__NOTOC__ {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | &nbsp; {{Vald flik|[[2.3 Andragradsuttryck|Teori]]}} {{Ej vald flik|[[2.3 Övningar|Övningar]]}} | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| &nbsp; |} {{Info| '''Innehåll:''' *Kvadratkomplettering *Andragradsekvationer *Faktorisering *Parabler }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: *Kvadratkomplettera andragradsuttryck. *Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering (ej färdig formel) och veta hur man kontrollerar svaret. *Faktorisera andragradsuttryck (när det är möjligt). *Direkt lösa faktoriserade eller nästan faktoriserade andragradsekvationer. *Bestämma det minsta/största värde ett andragradsuttryck antar. *Skissera parabler genom kvadratkomplettering. }} == Andragradsekvationer == En andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som {{Fristående formel||<math>x^2+px+q=0</math>}} där <math>x</math> är den obekanta och <math>p</math> och <math>q</math> är konstanter. Enklare typer av andragradsekvationer kan vi lösa direkt genom rotutdragning. <div class="regel"> Ekvationen <math>x^2=a</math> där <math>a</math> är ett positivt tal har två lösningar (rötter) <math>x=\sqrt{a}</math> och <math>x=-\sqrt{a}</math>. </div> <div class="exempel"> '''Exempel 1''' <ol type="a"> <li><math>x^2 = 4 \quad</math> har rötterna <math>x=\sqrt{4} = 2</math> och <math>x=-\sqrt{4}= -2</math>.</li> <li><math>2x^2=18 \quad</math> skrivs om till <math>x^2=9</math> och har rötterna <math>x=\sqrt9 = 3</math> och <math>x=-\sqrt9 = -3</math>.</li> <li><math>3x^2-15=0 \quad</math> kan skrivas som <math>x^2=5</math> och har rötterna <math>x=\sqrt5 \approx 2{,}236</math> och <math>x=-\sqrt5 \approx -2{,}236</math>.</li> <li><math>9x^2+25=0\quad</math> saknar lösningar eftersom vänsterledet kommer alltid att vara större än eller lika med 25 oavsett hur <math>x</math> väljs (kvadraten <math>x^2</math> är alltid större än eller lika med noll). </ol> </div> <div class="exempel"> '''Exempel 2''' <ol type="a"> <li>Lös ekvationen <math>\ (x-1)^2 = 16</math>. <br><br> Genom att betrakta <math>x-1</math> som obekant ger rotutdragning att ekvationen har två lösningar: *<math>x-1 =\sqrt{16} = 4\,</math> vilket ger att <math>x=1+4=5</math>, *<math>x-1 = -\sqrt{16} = -4\,</math> vilket ger att <math>x=1-4=-3</math>. </li> <li>Lös ekvationen <math>\ 2(x+1)^2 -8=0</math>. <br><br> Flytta över termen <math>8</math> till högerledet och dela båda led med <math>2</math>, {{Fristående formel||<math>(x+1)^2=4 \; \mbox{.}</math>}} Rotutdragning ger att: *<math>x+1 =\sqrt{4} = 2, \quad \mbox{dvs.} \quad x=-1+2=1\,\mbox{,}</math> *<math>x+1 = -\sqrt{4} = -2, \quad \mbox{dvs.} \quad x=-1-2=-3\,\mbox{.}</math></li> </ol> </div> För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering. Om vi betraktar kvadreringsregeln {{Fristående formel||<math>x^2 + 2ax + a^2 = (x+a)^2</math>}} och subtraherar <math>a^2</math> från båda led så får vi <div class="regel"> '''Kvadratkomplettering:''' {{Fristående formel||<math>x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2</math>}} </div> <div class="exempel"> '''Exempel 3''' <ol type="a"> <li>Lös ekvationen <math>\ x^2 +2x -8=0</math>. <br><br> De två termerna <math>x^2+2x</math> kvadratkompletteras (använd <math>a=1</math> i formeln) {{Fristående formel||<math>\underline{\vphantom{(}x^2+2x} -8 = \underline{(x+1)^2-1^2} -8 = (x+1)^2-9,</math>}} där understrykningen visar vilka termer som är inblandade i kvadratkompletteringen. Ekvationen kan därför skrivas som {{Fristående formel||<math>(x+1)^2 -9 = 0,</math>}} vilken vi löser med rotutdragning *<math>x+1 =\sqrt{9} = 3\,</math> och därmed <math>x=-1+3=2</math>, *<math>x+1 =-\sqrt{9} = -3\,</math> och därmed <math>x=-1-3=-4</math>.</li> <li>Lös ekvationen <math>\ 2x^2 -2x - \frac{3}{2} = 0</math>. <br><br> Dividera båda led med 2 {{Fristående formel||<math>x^2-x-\textstyle\frac{3}{4}=0\mbox{.}</math>}} Vänsterledet kvadratkompletteras (använd <math>a=-\tfrac{1}{2}</math>) {{Fristående formel||<math>\textstyle\underline{\vphantom{\bigl(\frac{3}{4}}x^2-x} -\frac{3}{4} = \underline{\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - \bigl(-\frac{1}{2}\bigr)^2} -\frac{3}{4}= \bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 -1</math>}} och detta ger oss ekvationen {{Fristående formel||<math>\textstyle\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - 1=0\mbox{.}</math>}} Rotutdragning ger att *<math>x-\tfrac{1}{2} =\sqrt{1} = 1, \quad</math> dvs. <math>\quad x=\tfrac{1}{2}+1=\tfrac{3}{2}</math>, *<math>x-\tfrac{1}{2}= -\sqrt{1} = -1, \quad</math> dvs. <math>\quad x=\tfrac{1}{2}-1= -\tfrac{1}{2}</math>.</li> </ol> </div> <div class="tips"> '''Tips:''' Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om ekvationen blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exempel 3a ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL: * <math>x = 2</math> medför att <math>\mbox{VL} = 2^2 +2\cdot 2 - 8 = 4+4-8 = 0 = \mbox{HL}</math>. * <math>x = -4</math> medför att <math>\mbox{VL} = (-4)^2 + 2\cdot(-4) -8 = 16-8-8 = 0 = \mbox{HL}</math>. I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen. </div> Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen {{Fristående formel||<math>x^2+px+q=0</math>}} har lösningarna {{Fristående formel||<math>x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q}</math>}} förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt. Ibland kan man faktorisera ekvationer och direkt se vilka lösningarna är. <div class="exempel"> '''Exempel 4''' <ol type="a"> <li>Lös ekvationen <math>\ x^2-4x=0</math>. <br><br> I vänsterledet kan vi bryta ut ett <math>x</math> :<math>x(x-4)=0</math>. Ekvationens vänsterled blir noll när någon av faktorerna är noll, vilket ger oss två lösningar *<math>x =0,\quad</math> eller *<math>x-4=0\quad</math> dvs. <math>\quad x=4</math>.</li> </ol> </div> == Parabler == Funktionerna {{Fristående formel||<math>\eqalign{y&=x^2-2x+5\cr y&=4-3x^2\cr y&=\textstyle\frac{1}{5}x^2 +3x}</math>}} är exempel på andragradsfunktioner. Allmänt kan en andragradsfunktion skrivas som {{Fristående formel||<math>y=ax^2+bx+c</math>}} där <math>a</math>, <math>b</math> och <math>c</math> är konstanter och där <math>a\ne0</math>. Grafen till en andragradsfunktion kallas för en parabel och figurerna visar utseendet för två typexempel <math>y=x^2</math> och <math>y=-x^2</math>. <center>{{:2.3 - Figur - Parablerna y = x² och y = -x²}}</center> <center><small>Figuren till vänster visar parabeln <math>y=x^2</math> och figuren till höger parabeln <math>y=-x^2</math>.</small></center> Eftersom uttrycket <math>x^2</math> är som minst när <math>x=0</math> har parabeln <math>y=x^2</math> ett minimum när <math>x=0</math> och parabeln <math>y=-x^2</math> ett maximum för <math>x=0</math>. Notera också att parablerna ovan är symmetriska kring <math>y</math>-axeln eftersom värdet på <math>x^2</math> inte beror på vilket tecken <math>x</math> har. <div class="exempel"> '''Exempel 5''' {| width="100%" ||<ol type="a"> <li>Skissera parabeln <math>\ y=x^2-2</math>. <br><br> Jämfört med parabeln <math>y=x^2</math> har punkter på parabeln (<math>y=x^2-2</math>) <math>y</math>-värden som är två enheter mindre, dvs. parabeln är förskjuten två enheter neråt i <math>y</math>-led.</li> </ol> |align="right"|{{:2.3 - Figur - Parabeln y = x² - 2}} |} {| width="100%" ||<ol type="a" start=2> <li>Skissera parabeln <math>\ y=(x-2)^2</math>. <br><br> På parabeln <math>y=(x-2)^2</math> behöver vi välja <math>x</math>-värden två enheter större jämfört med parabeln <math>y=x^2</math> för att få motsvarande <math>y</math>-värden. Alltså är parabeln <math>y=(x-2)^2</math> förskjuten två enheter åt höger jämfört med <math>y=x^2</math>.</li> </ol> |align="right"|{{:2.3 - Figur - Parabeln y = (x - 2)²}} |} {| width="100%" ||<ol type="a" start=3> <li>Skissera parabeln <math>\ y=2x^2</math>. <br><br> Varje punkt på parabeln <math>y=2x^2</math> har dubbelt så stort <math>y</math>-värde än vad motsvarande punkt med samma <math>x</math>-värde har på parabeln <math>y=x^2</math>. Parabeln <math>y=2x^2</math> är expanderad med faktorn <math>2</math> i <math>y</math>-led jämfört med <math>y=x^2</math>. </ol> |align="right"|{{:2.3 - Figur - Parabeln y = 2x²}} |} </div> Med kvadratkomplettering kan vi behandla alla typer av parabler. <div class="exempel"> '''Exempel 6''' {| width="100%" ||Skissera parabeln <math>\ y=x^2+2x+2</math>. Om högerledet kvadratkompletteras {{Fristående formel||<math>x^2 +2x+2 = (x+1)^2 -1^2 +2 = (x+1)^2+1</math>}} så ser vi från det resulterande uttrycket <math>y= (x+1)^2+1</math> att parabeln är förskjuten en enhet åt vänster i <math>x</math>-led jämfört med <math>y=x^2</math> (eftersom det står <math>(x+1)^2</math> istället för <math>x^2</math>) och en enhet uppåt i <math>y</math>-led. ||{{:2.3 - Figur - Parabeln y = x² + 2x + 2}} |} </div> <div class="exempel"> '''Exempel 7''' Bestäm var parabeln <math>\,y=x^2-4x+3\,</math> skär <math>x</math>-axeln. En punkt ligger på <math>x</math>-axeln om dess <math>y</math>-koordinat är noll, och de punkter på parabeln som har <math>y=0</math> har en <math>x</math>-koordinat som uppfyller ekvationen {{Fristående formel||<math>x^2-4x+3=0\mbox{.}</math>}} Vänsterledet kvadratkompletteras {{Fristående formel||<math>x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1</math>}} och detta ger ekvationen {{Fristående formel||<math>(x-2)^2= 1 \; \mbox{.}</math>}} Efter rotutdragning får vi lösningarna *<math>x-2 =\sqrt{1} = 1,\quad</math> dvs. <math>\quad x=2+1=3</math>, *<math>x-2 = -\sqrt{1} = -1,\quad</math> dvs. <math>\quad x=2-1=1</math>. Parabeln skär <math>x</math>-axeln i punkterna <math>(1,0)</math> och <math>(3,0)</math>. <center>{{:2.3 - Figur - Parabeln y = x² - 4x + 3}}</center> </div> <div class="exempel"> '''Exempel 8''' Bestäm det minsta värde som uttrycket <math>\,x^2+8x+19\,</math> antar. Vi kvadratkompletterar {{Fristående formel||<math>x^2 +8x+19=(x+4)^2 -4^2 +19 = (x+4)^2 +3</math>}} och då ser vi att uttrycket blir som minst lika med 3 eftersom kvadraten <math>(x+4)^2</math> alltid är större än eller lika med 0 oavsett vad <math>x</math> är. I figuren nedan ser vi att hela parabeln <math>y=x^2+8x+19</math> ligger ovanför <math>x</math>-axeln och har ett minimumvärde 3 när <math>x=-4</math>. <center>{{:2.3 - Figur - Parabeln y = x² + 8x + 19}}</center> </div> [[2.3 Övningar|Övningar]] <div class="inforuta" style="width:580px;"> '''Råd för inläsning''' '''Grund- och slutprov''' Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge. '''Tänk på att:''' Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större. '''Lästips''' för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller skulle vilja ha en längre förklaring [http://en.wikipedia.org/wiki/Quadratic_equation Läs mer om andragradsekvationer på engelska Wikipedia] [http://mathworld.wolfram.com/QuadraticEquation.html Läs mer om andragradsekvationer i MathWorld] [http://plus.maths.org/issue29/features/quadratic/index-gifd.html 101 uses of a quadratic equation - by Chris Budd and Chris Sangwin] '''Länktips''' </div>

• 2.3 - Figur - Parabeln y = (x - 2)²
• 2.3 - Figur - Parabeln y = 2x²
• 2.3 - Figur - Parabeln y = x² + 2x + 2
• 2.3 - Figur - Parabeln y = x² + 8x + 19
• 2.3 - Figur - Parabeln y = x² - 2
• 2.3 - Figur - Parabeln y = x² - 4x + 3
• 2.3 - Figur - Parablerna y = x² och y = -x²
• Vorlage:Ej vald flik
• Vorlage:Fristående formel
• Vorlage:Info
• Vorlage:Vald flik

Zurück zur Seite Hauptseite.